Flest kvinnor på stora högskolor

Foto: monkeybusinessimages/Thinkstock

Andelen nyantagna kvinnor till ingenjörsprogrammen har legat på runt 30 procent de senaste åren, men varierar desto mer mellan enskilda lärosäten och utbildningar. Lärosätena kämpar för att locka fler kvinnor.

Foto: monkeybusinessimages/Thinkstock

Andelen nyantagna kvinnor till ingenjörsprogrammen har legat på runt 30 procent de senaste åren, men varierar desto mer mellan enskilda lärosäten och utbildningar. Lärosätena kämpar för att locka fler kvinnor.

Den ideella organisationen Womengineer arbetar för att det år 2030 ska utexamineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga. Med hjälp av bloggande kvinnliga ingenjörer, opinions- och debattarbete sprider de sin målbild, eftersom de som de säger ”tror att en ökad jämställdhet på de tekniska högskolorna leder till en ökad välfärd i Sverige”.

Samma övertygelse om att blandat är bäst ligger bakom det jämställdhetsarbete som sker på universitet och högskolor runt om i landet.

– Vi tror att utbildningen blir bättre med mer heterogena grupper. Det blir en bättre dynamik på både högskolan och i förlängningen på arbetsplatser, säger Hanna Nilvall, kommunikation och samverkan, Lunds Tekniska Högskola.

Med sina drygt 34 procent är Lunds Tekniska Högskola ett av de lärosäten som har högst andel kvinnor.

Hanna Nilvall tror att det bland annat kan handla om närheten till universitets hela utbud av valbara kurser och det faktum att högskolan erbjuder flera tvärvetenskapliga program som exempelvis informations- och kommunikationsteknik och ekosystemteknik. De lockar generellt stor andel kvinnor.

Naturligtvis hoppas hon också att högskolans systematiska arbete på området haft effekt.

– Vi tycker att det är viktigt med jämställdhet, mångfald och likabehandling och där är jämställdhet det område vi kommit längst inom, säger hon.

Bland annat har LTH med hjälp av pengar från universitetet utbildat sina studentambassadörer, som är ute på mässor, i jämställdhet och högskolans värdegrund. För att inte förstärka bilden av att ingenjörsyrket är för män är det exempelvis alltid kvinnliga studenter med bland dem som åker ut.

Ett annat initiativ kommer från tidigare studenter: Pink programming, som arbetar för att lyfta fram kvinnliga förebilder och med hjälp av bland anat programmeringsläger att väcka intresse för ingenjörsyrket.

Vid höstens antagning var Linnéuniversitetet i Växjö det lärosäte som ökade sin andel kvinnor mest i landet, med 2,8 procentenheter – till 17,9 procent. Katarina Rupar-Gadd är lektor vid Institutionen för byggd miljö och energiteknik och programansvarig för Energi och miljö. Liksom på de andra tekniska högskolorna varierar andelen kvinnor stort. På elektro och data är de i klar minoritet, medan de på kurser i miljö och kemi är betydligt fler.

Högskoleingenjörsprogrammet i Energi och miljö som Katarina Rupar-Gadd håller i har det under flera säsongen varit ungefär lika många kvinnor som män medan det i år efter ett par sena avhopp landade i 10 av 22 studenter.

– Hur vi gör? Ja, vi försöker medvetet att inte framställa teknik som någonting manligt. Vi samarbetar med det lokala värmebolaget Växjö Energi som arrangerar aktiviteter för tjejer i nian som får komma till universitetet och bekanta sig med miljön. En annan rent strategisk grej vi gjort för att locka kvinnliga studenter är att vi bytt namn på vissa kurser. Utbildningen som tidigare hette energiteknik heter idag energi och miljö till exempel. Det är ju svårt att veta vad som är skälet, men jag tror det haft betydelse för att locka fler tjejer, säger Katarina.

Vid Luleå Tekniska universitet är Erik Höglund ställföreträdande rektor. Att de största lärosätena också är de som har högst andel kvinnor tror han beror till stor del på att anrika ställen som Lund och Uppsala har en stark dragningskraft i sig. Spännande studentstäder med ett rikt utbud av både akademiska, kulturella och sociala lockelser. När det gäller den egna högskolan ser han ingen direkt förklaring till att de toppar årets lista över nedgång – från 25 till 20 procent kvinnor.

– Det här är en fråga vi arbetat aktivt med sedan mitten av 1990-talet. Andelen kvinnor varierar ju mycket mellan de olika utbildningarna och inom vissa inriktningar som elektro och data har det varit väldigt svårt att förändra kurvan. Men nu har vi inlett ett arbete där vi systematiskt ska granska innehållet i våra utbildningar för att se vad vi kan förändra för att öka jämställdheten.

Erik Höglund säger att de sedan tidigare vet att vissa kurser uppfattas som tråkiga, i högre grad av kvinnor än män. Högskolan ska nu titta närmare på vad det är som gör att en kurs som maskinelement uppfattas som tråkig. Kan den vara upplagd på något annat vis? Högskolan ska också närma sig de duktiga studenter som attraheras av andra yrken och fråga varför de inte söker sig till ingenjörsyrket. Finns det någonting där att lära?

Han är liksom Katarina Rupar Gadd och Hanna Nilvall helt med på Womengineers om att jämställdhet leder till bättre högskola, arbetsliv och värld.

– Och det där är ett dilemma. Om vi missar många av kvinnorna hämmar det utvecklingen och sökandet efter de bästa. Med en ökad rekryteringsbredd har vi dubbelt så många att välja på, säger Erik Höglund, ställföreträdande rektor vid Luleå Tekniska universitet.

Marit Larsdotter