Nytt avtal för statligt anställda

I går, onsdagen den 4 oktober, tecknade Saco-S ett nytt avtal med Arbetsgivarverket. Cirka 12 000 av Sveriges Ingenjörers medlemmar omfattas av avtalet som till stor del kännetecknas av att arbetsgivaren går med på att på allvar prata om de problem som finns.

Avtalet, ett tillsvidareavtal som även i fortsättningen blir sifferlöst, omfattar totalt cirka 88 000 akademiker, varav cirka 12 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

På flera viktiga punkter har det varit svårt att nå konkreta förändringar. I stället har parterna kommit överens om att arbeta i partsgemensamma arbetsgrupper för vidare diskussioner. Enligt Ove Rang, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, är frågan om restid en av de allra viktigaste.

– Restid bör betraktas som arbetstid, säger han. Under många år har detta varit en fråga för de fackliga parterna.

Frågan har också aktualiserats i och med att flera myndigheter flyttar från Stockholm till andra orter i landet, något som innebär just ökad restid.

Nu ska en partsgemensam grupp tillsättas som ska diskutera både arbetstider och dess tillämpning generellt samt de problem som uppstår i det moderna arbetslivet. I de diskussionerna ska även frågan om restid tas upp. Förhoppningen är att de diskussionerna leder fram till en materiell regel kring restid och arbetstid.

Det låter nästan som om de här olika partsgemensamma grupperna skulle kunna vara ett sätt för arbetsgivaren att förhala frågorna?

– Ja, det kan tyckas så, säger Ove Rang, men tidigare har motparten varit helt kallsinnig inför de här diskussionerna, så vi får nog se det som en framsteg i förhandlingarna.

Vad gäller de tidsbegränsade anställningarna står parterna fortfarande ganska långt från varandra. Det finns en hel del tidsbegränsade anställningar, något som innebär en stor otrygghet för de anställda. Men arbetsgivaren hävdar att det är en nödvändig följd av andra saker, bland annat att det är möjligt att vara tjänstledig för andra jobb.

– Här har vi ändå fått igenom ett nytt granskningsinstrument, säger Ove Rang. Det säger att arbetsgivaren ska leverera löpande statistik om så att vi åtminstone blir överens om problemens omfattning.

Ytterligare en svårlöst fråga är den ökande stressen som drabbar hela arbetslivet.

– Den utmattningsrelaterade stressen är ett gemensamt problem och vi får nu resurser från arbetsgivaren för att tillsammans kunna förhindra att medarbetare hamnar i sjukskrivning eller får svårt att rehabiliteras tillbaka i arbete, säger Ove Rang. Vi har också kommit överens om att använda lokala omställningsmedel för att hjälpa dem som ändå drabbas att komma tillbaka till arbetslivet.

För att detta ska kunna lösas har ett nytt område skapats inom det så kallade
Partsrådet som bland annat ska kunna ta in experthjälp och utforma utbildningar eller hjälpa olika myndigheter med omställningar och kompetensutveckling.

Varför går de med på att prata om detta nu då?

– Förmodligen för att de också vill kunna rekrytera folk. De inser att de måste börja ta ansvar som arbetsgivare. Det är arbetstagarnas marknad i dag, och staten har svårt att konkurrera med bra löner.

Det har också blivit några direkta resultat av förhandlingarna.

Förr krävdes 14 dagars sjukfrånvaro för att en anställd skulle få ersättning vid olycksfall. Nu tas det bort. Dessutom ska anställda som är långtidssjukskrivna också kunna få ersättning från arbetsgivaren under längre tid, det vill säga även efter dag 914 under en sjukperiod.

Arbetstagare som är födda före 1988 kommer från och med 2019 att tjäna in pension fullt ut under all sin föräldraledighet, alltså även efter 18 månader. I dag är det bara anställda som var födda efter 1988 som fick det. Det blir i praktiken också ett steg mot ökad jämlikhet. Även om Sacomedlemmar är förhållandevis jämställda, är det fortfarande kvinnor som tar ut en större del av föräldraledigheten.

Sture Henckel