Att det finns allt fler utbildningar och inriktningar på högskolan, skapar det ett mervärde eller handlar det om marknadsföring? Det var en av frågorna som en panel bestående av Uppsala universitets rektor Eva Åkesson, Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg och Institutet för näringslivsforsknings vd Magnus Henrekson fick diskutera under Sacokongressens första dag.
Ingenjörsutbildningarna är ett exempel på det allt större urval som finns vad gäller både utbildningar och inriktningar på högre ut bildning. På torsdagsförmiddagen och Sacokongressens första dag fick Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, och Magnus Henrekson, vd på Institutet för näringslivsforskning bland annat svara på huruvida det växande utbudet av utbildningar bidrar med något mer, eller om de framför allt blir fler i marknadsföringssyfte.
Eva Åkesson inledde med att säga att den som går klart en ingenjörsutbildning, vad utbildningen än kallas, är väldigt efterfrågad på arbetsmarknaden.
– Det finns ett större utbud och en större bredd av utbildningar, inriktningar och så i dag, än det fanns tidigare. En del av detta ja, det är marknadsföring. Att säga ”molekylär design” i stället för organisk kemi till exempel. Det är en sak, och det kan ibland hjälpa som marknadsföring. Men ibland kan det skapa en större förvirring och göra det svårare för studenten att välja utbildning. Det kan också göra det svårare för arbetsmarknaden att förstå vad utbildningen innehåller, sade hon.
Ur den synvinkeln kan det ha blivit en för stor bredd, enligt Eva Åkesson. Det är viktigt att ge studenterna en utbildning som rustar dem för ett föränderligt samhälle och en föränderlig värld och ge studenterna kunskaper och förmågor utifrån detta, menade hon.
– Att utbilda rätt i dag skulle jag säga är fel, om jag ska twista till det hela. För ser jag mig omkring och försöker göra en riktigt skarp analys över vad Astra Zeneca behöver i dag, eller vad Ericsson eller skolan behöver i dag, lyckas vi att möta det, då gör vi fel. Våra studenter blir klara om fem år och de ska ju också finnas i ett samhälle som är väldigt förändrat längre fram.
Det handlar om att ge studenter en metod och tankesätt som finns med resten av livet.
– Lyckas vi ge alla studenter det, då har vi gjort rätt. Att du ska fortsätta lära dig. Det som är rätt kunskaper för en arbetsplats är inte rätt för en annan. Att ta upp exakta beställningar från en arbetsgivare, då sviker vi resten. Att ge en bra grund, en bas att stå på, och sedan fortsätter man att utvecklas på arbetsplatsen, och också i livet, sade Eva Åkesson.
Även Magnus Henrekson lyfte fram ingenjörsutbildningarna och sade att underskottet på människor med teknisk-naturvetenskaplig utbildning delvis hänger samman med att alldeles för många läser en diffus, samhällsinriktad utbildning utan att ha ett självklart yrke att gå till.
– Jag är helt övertygad om att det är för mycket profilering, där den som ska välja inte har förmågan att göra valet. Då är det bättre att man har gått en utbildning i några år och får göra det här valet mot slutet. Den som går en ingenjörsutbildning på fem år kanske skulle välja inriktning år tre, sade Magnus Henrekson som också lade till att han tycker att det finns ett för litet fokus i Sverige på vad studenterna ska ha sina utbildningar till.
Åsa Linderborg ser det som ett otroligt viktigt krav att alla ska kunna läsa på högskolan och att alla gymnasieutbildningar därför borde vara högskoleförberedande. Eva Åkesson lyfte därpå vikten av att kunna välja en utbildning, men ha möjlighet att välja en annan om den inte passar.
– Jag tror att det är väldigt, väldigt viktig att hålla dörrarna öppna. Att kunna göra nya val i livet, för man förändras, man får nya erfarenheter, sade Eva Åkesson.
Alla borde få läsa så mycket som möjligt, sade Åsa Linderborg som dock undrade varför arbetsmarknaden inte hänger med lönemässigt med tanke på att det finns högre utbildning som ger låga löner, särskilt de där kvinnor dominerar. Eva Åkesson trodde att det delvis berodde på strukturella problem, att kvinnoyrken med lägre löner ofta sägs vara knutna till ett kall.
Många kunskaper som är värdefulla måste man inte gå på högskolan för att få, sade Magnus Henrekson. Därför måste inte alla bli akademiker, tyckte han. Vi är beroende av personer som sköter vår infrastruktur, reparerar våra hus med mera, som inte måste ha en högskoleutbildning. Och de kan tjäna bra, sade han.
Ania Obminska
