De kan gå ut på att informera, förhandla eller besluta, men kan också vara ett sätt att bekräfta status, säger sociologen Malin Åkerström som forskar om möteskulturer.
Mötena blir allt fler, säger sociologen Malin Åkerström. Det ordnas förmöten, planeringsmöten, gruppmöten, nätverksmöten, samordningsmöten, extramöten, arbetsplatsträffar och kickoffer. Alla har inte fokus på information, förhandling eller beslutsfattande. Mötena kan vara ett sätt att samlas som grupp eller bekräfta sin rangordning. Och den som går på flest möten är väl ändå viktigast. Eller?
Nej, även om vissa yrken kräver att du går på många möten, kan alltför många möten också leda till att man kommer för långt bort ifrån kärnverksamheten. Detta insåg Malin Åkerström när hon skulle utvärdera en ungdomsvårdsatsning, där ett trettiotal samordnare skulle ge ungdomar på glid stöd och hjälp.
Det började bra. Samordnarna möttes och tog upp konkreta frågor som rörde ungdomarna och kallade ungdomarna vid namn. Efterhand blev mötena allt fler och började allt mer kretsa kring administration. Samordnarnas förklaring var att det var ett sätt att säkra vårdkedjan. Men Malin Åkerström kunde konstatera att så inte var fallet.
– Kanske berodde den här utvecklingen på att mötesrummet var ett ställe samordnarna kände till, där de kunde visa upp sin kompetens. Det var ett rum som kändes tryggt, säger Malin Åkerström.
Malin Åkerström insåg att det fanns mer att undersöka kring möten och möteskulturer och har fortsatt på den banan. I dag studerar hon bland annat chefer vid olika myndigheter om deras inställning till sina möten, tillsammans med statsvetare Patrik Hall och sociologen Vesa Leppänen.
– Det är klart att det måste hållas möten, för att hålla ihop organisationen till exempel. Mötena fyller en funktion och det kan vara en ren social funktion, att vi ser varandra. Att bekräfta en fråga är också viktigt.
Även om det finns en kritik mot en överdriven möteskultur, så finns det också ett tryck att ha möten. Många mötesinitiativ kommer underifrån, säger Malin Åkerström.
Att jobbmötena blir fler kan enligt Malin Åkerström vara ett tecken på en demokratisering av arbetsplatserna.
– Många möten involverar många fler grupper i dag, för att vi som finns på arbetsplatsen ska vara representerade vid beslut. Allt som tas upp under ett möte är kanske inte relevant för just för mig och tidvis kan det kännas tråkigt att sitta med på ett möte, men det har delvis att göra med hur involverad du känner dig, och hur relevanta frågorna är för dig, säger Malin Åkerström.
Ania Obminska
