Så påverkar deltiden pensionen

Var tredje kvinna i Sverige jobbar deltid, att jämföra med var tionde man. Det märks i pensionskuvertet. Kvinnor får i genomsnitt 6 600 kronor lägre pension varje månad än vad männen får och deltidsarbetet är en viktig förklaring till det, berättar Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Pensionssystemet i sig är inte ojämställt, utan skälet till att det blir så stora skillnader i pensionsinkomst mellan kvinnor och män är att kvinnors totala livsinkomst är lägre, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta. Kvinnors yrkesliv varar i genomsnitt två år kortare än männens och var tredje kvinna jobbar deltid, men bara var tionde man.

– Det gör att den totala inkomsten under livet blir mycket lägre för kvinnor. Eftersom pensionen speglar inkomst från arbete blir också pensionen lägre, förklarar han.

Nästan varannan mamma vars yngsta barn är mellan 3 och 5 år arbetar deltid, att jämföra med var tionde pappa. Andelen deltidsarbetande mammor sjunker ju äldre barnen blir, men när det yngsta barnet är mellan 11 och 16 år gammalt jobbar fortfarande var tredje kvinna deltid. Men bara var femtonde man, berättar Staffan Ström.

– Det finns alltså stora skillnader mellan könen. Mammorna stannar hemma medan papporna går till jobbet. Och det gäller inte bara under småbarnsåren, utan mönstret hänger kvar. Det behöver inte vara fel, men man ska vara medveten om vad det kostar, säger Staffan Ström.

Många par med barn har gemensam ekonomi, men pensionen är individuell och det är detta som Staffan Ström uppmanar alla att tänka på.

– Som min företrädare brukade säga: Alla relationer tar slut. Det är bara frågan om hur. Antingen är det genom en separation eller genom döden, och det är nästan alltid kvinnan som förlorar. Om man separerar tar mannen med sig sina pensionspengar som han tjänade in när han jobbade. Kvinnan blir sittande med den ekonomiska förlust det innebar att vara hemma. Och om man inte skiljer sig utan lever lyckliga i alla sina dagar så är det oftast mannen som dör först. Då försvinner hans högre pension och kvinnan blir kvar med sin lägre pension.

Pensionssystemet är för de flesta yrkesverksamma i dag utformat så att en viss procent av lönen betalas in till pension. Alltså är det mest grundläggande för att få en bra pension att jobba, jobba vitt, ha en bra lön och jobba länge.

Eftersom ingenjörer tjänar mer än genomsnittet brukar ingenjörer också få betydligt högre pension än genomsnittet. Men den ingenjör som börjar jobba sent, efter 25 års ålder, eller går ner i arbetstid kan få tusenlappar mindre i pension varje månad jämfört med den kollega som jobbat heltid. Ett skäl är att man inte får lika hög ränta på ränta-effekt på inbetalningarna till pensionen.

– Att vara hemma ett år med barn förlorar man ingenting på, det är viktigt att säga. Det är sedan det börjar kosta, säger Staffan Ström.

Staffan Ström har tillsammans med kollegan Lars Callert tittat närmare på statistik från Sveriges Ingenjörer och räknat på hur stor pensionen kan väntas bli för ingenjörer födda 1979 eller senare, som omfattas av ITP1. De kan bland annat visa att den ingenjör som jobbar deltid i fyra år kan få drygt 4 000 kronor mindre i pension varje månad jämfört med den ingenjör som har jobbat heltid.

Pensionsexperterna har utifrån Sveriges Ingenjörers statistik tagit fram tre exempel som närmare visar hur deltidsjobbandet kan påverka pensionen. I samtliga fall utgår räkneexemplen från kvinnliga ingenjörer, då det framför allt är kvinnor som arbetar deltid, men en deltidsarbetande pappas pension påverkas på samma sätt.

Ingenjörerna Jenny, Anahita och Karin börjar alla heltidsjobba i privat sektor vid 26 års ålder och får en ingångslön på 31 000 kronor i månaden. Jenny fortsätter att jobba heltid fram till pensionen och har en slutlön på 63 500 kronor i månaden. I dagens penningvärde landar hennes pension på drygt 42 000 kronor i månaden.

Anahita är föräldraledig ett år vid 33 års ålder. Därefter jobbar hon 75 procent i tre år. När hon slutar jobba vid 65 års ålder tjänar hon ungefär 60 000 kronor i månaden. Hennes pension blir cirka 38 000 kronor i månaden, drygt 4 000 kronor mindre än vad Jenny får. Det är bara tjänstepensionen som påverkas.

– Anahitas pension påverkas av att hon halkar efter i karriärlöneutvecklingen. Men framför allt sjunker inbetalningarna till hennes tjänstepension under deltidsåren. Att effekten blir så stark beror på att Anahita har en lön över 7,5 inkomstbasbelopp, som är ”taket” i den allmänna pensionen. Ju mer man tjänar, desto större betydelse har tjänstepensionen, säger Staffan Ström.

Om Anahita vill kompensera för de lägre pensionsinbetalningarna måste hon själv betala in ungefär 9 000 kronor i månaden på ett investeringssparkonto under deltidsåren, berättar han vidare.

Karin är liksom Anahita föräldraledig ett år vid 33 års ålder och jobbar sedan 75 procent i nio år. Hennes slutlön när hon går i pension vid 65 års ålder är cirka 58 000 kronor i månaden. Detta gör att hennes pension blir cirka 34 000 kronor i månaden, ungefär 8 000 kronor mindre än vad Jenny får ut i pension varje månad och drygt 4 000 kronor mindre i månaden jämfört med vad Anahita får.

Att vara föräldraledig i samband med barns födelse slår inte mot pensionen, men däremot gör den efterföljande deltiden det. Därför uppmanar Staffan Ström par som vill leva jämställt att dela på deltiden, att föra över PPM-premier och öronmärka ett särskilt pensionssparande till den i förhållandet som har den lägsta inkomsten.

Förutom att arbeta heltid uppmanar Staffan Ström dem som vill få ut en så hög pension som möjligt att kolla vilka avgifter som tas ut av din pensionsförvaltare. Höga avgifter kan minska din pension med flera tusen kronor i månaden. En enkel tumregel är att en avgift upp till 0,5 procent är bra. Över 1 procent är dyrt.

Ania Obminska