Nu kommer boken om Kristinas löpäventyr genom Iran

Ingenjören Kristina Paltén sprang genom Iran. Nu blir det en bok. Foto: Kjell B Persson/Pressbild
Ingenjören Kristina Paltén sprang genom Iran. Nu blir det en bok. Foto: Kjell B Persson/Pressbild

Hallå där… Kristina Paltén, ingenjören som hösten 2015 sprang 184 mil ensam genom Iran för att möta sina egna rädslor och försöka bidra till ökad öppenhet och tolerans. Vad har hänt sedan du kom tillbaka till Sverige?

– Dokumentärfilmen om resan, ”Ensam genom Iran – 184 mil av tillit”, blev klar för drygt ett år sedan. Trailern på cirka 4,5 minuter hade länge runt 10 miljoner visningar, men med Trumps ”muslim ban” gick den upp till 16 miljoner, och ett inslag som brittiska The Guardian gjorde om min löpning fick 12 miljoner visningar. Nu är trailern och videon uppe i totalt 32 miljoner visningar.

Läs mer

Kristina Paltén jobbade på Ericsson i många år. Ingenjören intervjuade henne i nummer 4/2015 med anledning av Ericssons senaste neddragningar. För Kristina blev uppsägningen en nystart. Du kan läsa intervjun med henne om detta här.

Läs Ingenjörens tidigare intervju med Kristina Paltén om löpningen genom Iran här.

Läs mer om Kristinas på hennes blogg.

Så här, drygt två år efter resan, vad har du för tankar och reflektioner om den?
– Det känns jättestort. Jag trodde att uppmärksamheten kring min resa skulle vara som störst när jag var i Iran och sprang, men det blev tvärtom. Kanske har det att göra med världsläget, att det finns en rädsla i världen som verkar större nu än när jag sprang. Filmen visar att människor i grund och botten är goda, snälla och hjälpsamma. Det är ett budskap som behövs just nu. Jag är glad över att min resa har fått den uppmärksamhet den har fått, men det är sorgligt att så många är rädda. Sedan tror jag att min berättelse tilltalar många för att det är lite av en hjältesaga, inte för att jag ser mig själv som hjälte, men att jag visade att det går att vara rädd för något och göra det ändå.

Vad har du gjort sedan du kom tillbaka?
– I början hade jag många föreläsningar, men sedan kom en lite lugnare period våren 2017. Det var väldigt bra eftersom jag skrev på min kommande bok ”Den rädda löparen” då. Sedan i höstas har jag haft många föreläsningar igen. Dokumentären har visats på flera filmfestivaler och vann pris för bästa debutdokumentär i Ryssland. Nu finns den också i en 40 minuter lång variant som är tillgänglig för alla skolor.

Berätta mer om boken, visste du redan när du var i Iran att du skulle skriva den?
– Jag hade bestämt mig för att skriva en bok om resan redan innan jag sprang, men tänkte att jag skulle ge ut den själv och ha lagret under sängen, haha. Men sen hade DN en artikelserie som handlade om tillit, som jag skrev ett svar på som de ville trycka. En kille på Wahlström & Widstrand såg min text och hörde av sig. Helt plötsligt skulle min bok bli en stor bok, på ett riktigt förlag. Därefter hörde flera agenter av sig om att ge boken utomlands, och förlag från Kina, Tyskland och Kanada hörde av sig direkt till mig. Det hade jag inte kunna drömma om, ens i min vildaste fantasi.

Ingenjören Kristina Paltén har sprungit 1 840 kilometer genom Iran. Foto: Soroush Morshedian

Foto: Soroush Morshedian

Vad kommer boken att handla om?
– Det är en feelgood-bok som handlar om löpningen förstås, men också det fina som händer när människor möts, om fördomar och om vad yttrandefrihet betyder i Iran och i Sverige, om våra olika villkor men också likheter. Det finns ett politiskt spår, liksom ett mer andligt som handlar om varför jag gjorde resan, om min gudstro och min tro på människan.

Vad hoppas du att läsarna ska ta med sig från boken?
– Att människor innerst inne vill gott, var de än är. De som vill förtrycka är få, även om de finns, både i Iran och i Sverige. Jag ser många likheter mellan Iran och Sverige, till exempel att kvinnor i Iran vill ha lika lön för lika arbete precis som i Sverige.

Vad händer framöver?
– Jag kommer att skicka boken till både politiker och journalister. Jag vill lyfta frågan om vilket Sverige vi vill ha, vad vill vi stå för? Jag vill framföra att varje människa kan göra skillnad och det gäller att stå upp för det Sverige du vill leva i, för de värderingar du vill se. Jag har insett vikten av yttrandefrihet och demokrati. Med boken hoppas jag också kunna bidra till en mer balanserad syn på Iran. Varför var jag så rädd innan jag åkte dit? Jag insåg att det delvis berodde på att mediebevakningen av Iran i Sverige inte är så balanserad, och att jag tidigare inte heller sökt upp information för att balansera den bilden.

Ania Obminska

Kristina Palténs bok ”Den rädda löparen” släpps den 15 mars.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
Fler artiklar