De första ingenjörerna med utländsk examen har nu påbörjat sina särskilda kompletteringskurser på några av landets tekniska högskolor. Tanken är att när de lär sig mer om den svenska arbetsmarknadens särskilda krav och regler, blir det lättare att hitta nya jobb.
I ett rum på KTH sitter ett drygt dussintal ingenjörer och arkitekter i skolbänkarna. De har precis påbörjat en kurs som ska underlätta för dem att få jobb i Sverige.
– De är redan ingenjörer. De har stor erfarenhet, men beroende av bransch kan det vara helt andra bestämmelser och behov av kompetenser här, säger Susanne Engström, kursansvarig som själv är civilingenjör och lektor i teknikdidaktik.
Tidigare artikel
Regeringen beslutade under 2016 att flera högskolor och universitet skulle få i uppdrag att ge kompletterande utbildningar till personer med utländsk högre utbildning. Tanken var att Sverige ska bli bättre på att ta tillvara den expertis som högutbildade har med sig.
Utbildningen på KTH är maximalt tvåårig och innebär heltidsstudier. Under det första året studerar kursdeltagarna den svenska arbetsmarknaden, svenska och engelska för arbetslivet och interkulturell kommunikation. Det blir också juridik och samhällskunskap. En valfri kurs ingår också. Den sista kursen under första året är en projektkurs där studenten arbetar med verkliga problem inom sitt yrke på en arbetsplats.
Under första året ska studenterna också försöka kartlägga sina egna behov och förstå vad som kanske fattas för att de ska få ett jobb. Redan under den första kursen ska de också få träffa företrädare för olika företag och myndigheter, det vill säga olika tänkbara arbetsgivare.
Andra året blir inriktningen mer teknisk, med teknisk kommunikation på svenska och engelska och teknik, etik och hållbar utveckling samt en kurs om projektarbete och entreprenörskap. Även andra året avslutas med en praktisk projektkurs.
En viktig aspekt av utbildningen är att varje kursdeltagare får en individuell studieplan som ska vara anpassade efter hans eller hennes specifika yrkeskunskaper och behov.
Den första veckan kom även företrädare för Sveriges Ingenjörer och presenterade förbundet. De talade om svensk arbetsrätt och om den svenska modellen med kollektivavtal.
En av studenterna, Abdulmasih Youssef, kommer från Qamishli, en medelstor stad i nordöstra Syrien. Han är civilingenjör inom bygg och kom till Sverige med familjen för fyra år sedan.
– I Syrien var jag chef på kommunen för en avdelning som skötte bygglov, med ett sjuttiotal medarbetare i personalen, varav 22 ingenjörer.
Han deltog även i arbetet med att utveckla reglerna för bygglov i Syrien. I Sverige har han bland annat studerat svenska och engelska och gjort 6 veckors praktik på fastighetskontor, men har ännu inte kunnat jobba inom sitt expertisområde. Han söker jobb främst i städerna runt Mälaren.
Sture Henckel
