Nu vill regeringen behålla basåret

Regeringen verkar ha ändrat inställning till Tekniskt basår. Tidigare i år var det tänkt att den skulle läggas ned, men både högskolor, fackförbund och arbetsgivarorganisationer tyckte att den borde finnas kvar. Nu har ministern i stället bjudit in till diskussioner om hur utbildningen bättre ska fylla de behov som finns bland sökande och lärosäten.

Sveriges Ingenjörer blev i förrgår inbjudna av utbildningsdepartementet till en diskussion om Tekniskt basår. Så sent som i höstas var tongångarna från regeringen helt annorlunda. Ingenjören frågade Lisa Bondesson på Sveriges Ingenjörer som var med i diskussionen.

Har regeringen ändrat inställning till Tekniskt basår?
– Ja, de bjöd in högskolor och organisationer för diskussion om basåret. Regeringen vill nu ha en översyn över basåret och förordningar så att det bättra tjänar syftet.

Vad är syftet med Tekniskt basår?
– Det var en av de frågor som departementet ville ha svar på. Ska det vara att bredda antagningen till högskolan, med fler tjejer, utlandsfödda och personer från studieovana miljöer, eller ska det vara en högskoleintroducerande utbildning?

Vad pratade ni om?
– Diskussionerna kom in på att de där två sakerna hänger ihop. Frågan om platsgaranti på efterföljande utbildning engagerade också lärosätena. Tekniskt basår ska med dagens regelverk egentligen ge platsgaranti på ett speciellt program, men i praktiken innebär det på de flesta ställen en garanti på något av den högskolans program. För dem som vet vad de vill läsa är det bra med garanterad plats på ett speciellt program efter basåret, men om det är breddad rekrytering man vill ha, kan det vara bra för studenten att välja först efter basåret.

– Sedan är det också så att de olika högskolorna har olika förutsättningar. Chalmers och KTH har inga problem med att fylla sina utbildningsplatser. För andra högskolor, som till exempel Högskolan i Dalarna behövs basåret som ett sätt att bidra till att fylla platserna. Departementet verkade förstå detta när högskolorna påpekade hur verkligheten ser ut och därför efterfrågade flexibilitet och så lite reglering som möjligt.

Vad tycker Sveriges Ingenjörer om basåret?
– Sammansättningen av den svenska ingenjörskåren är viktig och där är det tekniska basåret ett mycket bra inslag som gör att fler får chansen att läsa till ingenjör. Det finns många sökande som inte kommer in på basåret i dag, så man skulle möjligen kunna släppa in fler om söktrycket tillåter.

– Men vi tror inte att basåret är lösningen med stort L på problemet att bredda antagningen till högskolan eller få fler att ta examen. Det är absolut en viktig pusselbit, men för att lösa grundproblemet med studenternas bristande baskunskaper handlar det fortfarande snarare om reformer på grundskolenivå och att till exempel förbättra matematikundervisningen i skolan.

Sture Henckel