Den 1 september förlängdes maxarbetstiden i Österrike från 50 till 60 timmar per vecka – utan övertidsersättning. Det har fått Uni, den europeiska fackliga federationen, att reagera. Nu trycker man på mot EU för att säkerställa anställdas inflytande över sin arbetstid.
Protesterna har varit stora i Österrike mot den nya lagen, men från att den röstades igenom i somras gick det mycket snabbt till att den trädde i kraft den 1 september.
Uni, som är den internationella sammanslutningen för fackförbund inom tjänsteområdet, valde därför att ägna en hel konferens för sin europeiska del åt just arbetstidsfrågan.
Resultatet blev dels ett protestbrev till den österrikiska regeringen, dels ett förslag som spänner från rätt till tid för kompetensutveckling för alla till att facket ska få större inflytande över arbetstid och övertid – att det ska vara en dialog med arbetsgivarna.
Sveriges Ingenjörers internationella sekreterare Jenny Grensman som deltog i konferensen i Wien menar att arbetstidsfrågan är ett verktyg för att få till ett rimligare arbetsliv.
– För Sveriges Ingenjörers medlemmar handlar frågan mycket om vad man har för skyldighet att vara tillgänglig. För dem är arbetstidsförkortning inte så hett eftersom det redan finns inom industrin. Många har också svårt att gå ner till 40 timmar. Men om normalarbetstiden var kortare så skulle det ge större möjlighet till övertidsersättning, kommenterar hon.
Sveriges Ingenjörer har redan i dag kortare arbetstid än 40 timmar i flera avtal och till exempel i tysk bilindustri är normalarbetstiden 35 timmar per vecka, med möjlighet till ännu kortare arbetstid för den som har små barn eller gamla föräldrar.
– Nu handlar det om att lobba mot EU. För Sveriges Ingenjörer betyder uttalandet inte så mycket i nuläget, men vi har ingen anledning att sätta oss emot om Uni pushar för kortare arbetstid. Frågor om arbetstid är ett verktyg för ett bättre arbetsliv.
