När byggbranschens metoo-upprop #sistaspikenikistan publicerades den 26 november 2017 slog det ner som en bomb i branschen. Kvinnor kommenterade att ”Äntligen visar vi omfattningen av problemet” – och branschens aktörer medgav att de inte gjort nog.
”På en konferensresa med företaget hamnade vi efter middag och utgång på ett hotellrum. Dagen hade varit lång och kvällen likaså så jag råkade somna. Ingen fara, tänkte folk, vi är ju bland kollegor. På natten vaknade jag av att personen som bodde i rummet hade sex med mig. I ren skräck och chock vågade jag inte göra något. När jag gick därifrån sa han bara hånfullt ’ska du gå runt och vara sur över det här nu?’.”
Så lyder ett av vittnesmålen som kom in till #sistaspikenikistan. På fem dagar fick man in 200 vittnesmål, 4 627 personer skrev under uppropet och 12 000 gick med i Facebookgruppen.
Förutom att kvinnor berättade om fysiska övergrepp, så berättade de om sexuella kommentarer – ”Äh fy fan! Om du bara rakade dig under armarna skulle jag faktiskt kunna tänka mig att sätta på dig” – och utbredd sexism – ”Du förstår inte det här för att du är kvinna”.
Arkitekten Cajsa Winge, som varit frontfigur för uppropet tillsammans med snickaren Emmelie Renlund, konstaterar att det blev väldigt stor uppmärksamhet på uppropet under veckorna som följde.
– Det skrevs i branschtidningar och branschforum. Vi blev inbjudna av bostadsminister Peter Eriksson för att träffa de tyngsta aktörerna. Det var en av de större händelserna för uppropet.
Fler metoo-artiklar
Till träffen hos bostadsministern kom vd:ar eller andra ledande personer från de största byggföretagen, berörda fackförbund och branschorganisationer. Tillsammans skrev de under en avsiktsförklaring: ”Nu sätter vi stopp för sexuella trakasserier i byggsektorn”.
– Det har gjorts mycket innan för att stoppa machokulturen, men det fanns nu en ödmjukhet i rummet att man inte gjort nog. Avsiktsförklaringen är historisk. Den är inte bindande men den speglar mötet mellan regeringen och branschen, att man klarvaket kunde se problemet och vill se en förändring. Det är stort, säger Cajsa Winge.
Så har uppropet gjort skillnad?
– Ja, svarar hon med eftertryck och fortsätter:
– Det som verkligen har lyfts är tystnadskulturen. Det pratas om det här kolleger emellan och i ledningsgrupper på ett helt annat sätt. Vårt upprop tillsammans med #metoo har lett till konkret förändring.
Hon pekar också på att det nu skapas bestående förändringar, rutiner som inte försvinner. Hon tar upp att Skanska infört det de kallar ”Etikstopp”: Två dagar varje år när de stänger all annan verksamhet och utbildar sig om etik.
Men så tillägger hon att förändringen fortfarande inte märks överallt.
– I min bubbla där jag mest träffat vd:ar eller andra tunga namn, så pekar allt på att förändring verkligen sker, men om man lyssnar ute i yrkesvardagen, så märks det att förändring tar tid. Och det finns en otålighet med det.
De kvinnor som skrivit under uppropet kommer från alla typer av yrken och alla delar av samhällsbyggnadssektorn. Här finns yrkesarbetare, vd:ar, träarbetare, ekonomer, arkitekter, ingenjörer och geotekniker, från privat sektor och kommunal. Senare har också fastighetsbranschen anslutit sig.
– Vi i uppropet hoppas att det blir en naturlig del i alla företag och verksamheter att jobba med det här. Att göra undersökningar, följa upp och göra åtgärder, om och om igen. Och det stora vi hoppas på är ju att det inte ska behövas alls, att det ska bli slut med sexismen.
Vad skulle du vilja uppmana kvinnor respektive män i byggbranschen att göra?
– Att våga skapa dålig stämning. Och det gäller både kvinnor och män. Att säga till om man ser saker som händer och att säga ifrån om man råkar ut för något själv. Att våga höja rösten och rapportera. Det är lätt när det flyger ett sexistiskt skämt att känna ”Jag orkar inte säga till och skapa dålig stämning”, men stämningen är redan förstörd, av skämtet. Och säger man ifrån så blir den som drog skämtet medveten om att den kan bli ifrågasatt – och det kan sätta igång en beteendeförändring.
Karin Thorsell
