Nästan 2 000 kvinnor skrev under teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel. Nu har det gått ett år sedan det publicerades, den 19 november 2017. I dag tycker initiativtagaren Linda Rydén att attityderna i branschen har ändrats, med lägre tolerans för dåligt beteende.
”En förmiddag på jobbet inom industrin blev jag överfallen, misshandlad och utsatt för ett grovt våldtäktsförsök. De två förövarna förklarade att tjejer inte hörde hemma där. Min arbetsgivares företagshälsovård tyckte att jag skulle klä mig mindre utmanande. Jag hade varselkläder, skyddsskor och hjälm.”
#metoo
Det var i början av oktober 2017 som våldtäkts- och trakasseri-anklagelserna mot Harvey Weinstein rullades upp i USA. Den 8 november kom det första svenska uppropet, skådespelarnas #tystnadtagning. Elva dagar efter det publicerades #teknisktfel. Läs mer på teknisktfel.se.
Så lyder det första vittnesmålet i uppropet #teknisktfel. Över 400 berättelser kom in och de handlar om övergrepp och nedsättande kommentarer. Om händelser i enrum och inför andra. Om hur omgivning och chefer som sett och hört har skrattat och skrattat bort betydelsen. Om hur kvinnor som tagit upp problemen själva har blivit ifrågasatta.
Kvinnorna kom från en stor bredd av teknikområden: från ingenjörsstudenter till folk inom rymdteknik, IT-, fordons-, bygg- och livsmedelsbranschen. Se uppropet i Dagens Nyheter här.
Inför årsdagen av uppropet har de som skrev under fått svara på en enkät om vad som hänt sedan dess. Drygt 500 har svarat och av dem upplever 38 procent att det skett förändringar i branschen och att de nästan uteslutande beror på #teknisktfel och #metoo.
– Främst handlar det om ökad medvetenhet. Man pratar om de här frågorna och diskuterar var gränsen går. Det är en lägre tolerans för skämt, dåliga attityder och problembeteenden, säger civilingenjören Linda Rydén som tog initiativ till #teknisktfel.
Fler metoo-artiklar
Hon menar att också manliga kolleger har fått upp ögonen för när kvinnor behandlas sämre och säger ifrån. Och kvinnor har trätt fram och stöttat och lyft varandra.
– Vi behöver backa varandra. Kvinnor behöver våga stötta andra kvinnor och män behöver våga stå upp för vad som är rätt.
Linda Rydén tycker att det är positivt att 38 procent upplever att det skett en förändring. Samtidigt upplever en majoritet att inget har hänt. Hur som helst så vill kvinnor se fler förändringar.
– De önskar fler åtgärder, med tydliga riktlinjer. Ledningsgrupper och chefer behöver utbildas. Jag önskar att ledningar aktivt visar att de tar avstånd från dåligt beteende, inte bara pekar på en policy, utan säger att ”det här står vi för”. Och att man har nolltolerans.
#teknisktfels krav på branschen
- Nolltolerans mot sexuella trakasserier, övergrepp och sexistisk jargong på arbetsplatsen.
- Alla anställda ska ha information om vad sexuella trakasserier är och vart de som drabbas kan vända sig, även i de fall förövaren är en överordnad chef.
- Möjlighet att rapportera övergrepp anonymt via ett visselblåsarsystem.
- Särskild information till chefer om företagets nolltolerans, chefens utredningsansvar och vart chefer kan vända sig för stöd när en anmälan kommer in.
- Anonyma enkäter för att följa upp förekomst av sexuella trakasserier och resultat av åtgärdsplaner.
Har du själv blivit utsatt? #teknisktfel listar vart du kan vända dig för att få hjälp.
Chefer var också temat när #teknisktfel i januari gick ut igen, den här gången i Ny Teknik där man slog fast att en stor del av förövarna är chefer.
Tystnadskulturen är ett annat problem.
– Människor är fortfarande rädda att det ska få negativa konsekvenser för karriären om de talar om vad de varit utsatta för. Om ett företag inte får in anmälningar så beror det inte på att inget hänt utan det är något annat som hindrar människor från att berätta. Det måste vara ok att lyfta problem, och det gäller inte bara sexuella trakasserier.
I och med #teknisktfel insåg många att de blivit så vana vid dålig behandling av kvinnor att de inte reagerat på den.
– Man tar för givet att kvinnor inom teknik har skinn på näsan, för det krävs. De har det tuffare. Och de som inte orkar med klimatet lämnar yrket, fastän de är duktiga ingenjörer.
Linda Rydén tycker att jämställdhetsåtgärder borde vara lika självklara som arbetet med GDPR.
– Med GDPR skickade allt från föreningar till stora företag ut mejl. När det handlar om sexuella trakasserier kommer slentrianmässiga svar om en policy. Sedan tidigare har det funnits krav på att företag ska arbeta förebyggande med frågan. Uppenbarligen har det inte räckt. För att företagsledningar ska inge förtroende behöver något mer göras!
De som driver #teknisktfel gör det ideellt, vilket gör tiden till en bristvara, men Linda Rydén säger att de anstränger sig för att hålla frågan aktuell och samarbetar med andra upprop i andra branscher.
Tror du att det är en bestående förändring vi sett efter #metoo, eller riskerar det att bli som förut igen?
– Jag tror inte att vi kan kliva tillbaka, men utvecklingen kan avstanna. Det krävs att vi håller liv i det. Vi har satt igång en boll som kommer att fortsätta rulla.
Karin Thorsell
