Nu i dagarna skickas en enkät om ohövlighet i arbetslivet ut till 5 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Studien är ett samarbete mellan Lunds Universitet och Sveriges Ingenjörer och ska visa hur vardagliga, negativa beteenden påverkar ingenjörer.
Kollegor eller chefer som säger något i nedlåtande ton, att någon pratar men andra låter bli att lyssna eller att någon inte blir medbjuden när de andra går och fikar. Det är den här typen av beteenden som ska undersökas i studien med ingenjörerna.
– Det handlar om lågintensiva, vardagliga beteenden som de flesta kan ha stött på. De är vanliga men uppfattas som trista och över tid påverkar de trivseln och om man vill stanna, säger Kristoffer Holm vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet.
Han berättar att tidigare forskning visar att ohövligt beteende kan ha betydande konsekvenser för hur man mår på jobbet och för fysisk och psykisk hälsa. Det kan också leda till att man undviker personer, vilket också påverkar hur man utför sitt arbete.
Det är bara ingenjörer med i den här studien. Hur kommer det sig?
– Vi tycker att ingenjörer är en intressant grupp, högutbildad och med stor spridning på arbetsmarknaden, i olika branschen och sektorer. Och vi har inte så mycket kunskap om ingenjörer.
Studien ska ge underlag för att se hur ohövligt beteende påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, vilka faktorer som förstärker eller skyddar mot negativa effekter, om ohövlighet eskalerar och hur det påverkar individens välbefinnande.
– Det kommer att säga rätt mycket om ingenjörers arbetsmiljö och hur olika typer av beteenden hänger ihop.
Samarbetet med Sveriges Ingenjörer pågår under ett år och de slumpmässigt utvalda ingenjörerna svarar på en enkät nu i början som sedan upprepas efter ett halvår och igen efter ett år, för att det ska gå att se förändringar.
Enkäten ska gå snabbt att fylla i och frågorna handlar om hur ofta man själv utsatts för sju olika beteenden, och om man sett andra bli utsatta eller själv betett sig ohövligt mot andra.
Resultatet av studien kommer att presenteras under 2020.
Karin Thorsell
Kan bli intressant att se hur detta vinklas.
Många duktiga ingenjörer är begåvade med talanger från autism-spektrat som hjälper dem fokusera på väsentligheter och lösa svåra problem. I kommunikation säger de exakt vad de menar och utesluter ingen information. Tyvärr gör det ofta att ”normala” personer, som saknar denna förmåga och hela tiden måste läsa in outtalade budskap i andras uttalanden, uppfattar raka och ärliga personer som ”ohövliga”.
Hej Olle, Tack för din kommentar. Vi ska absolut ta upp det här med forskarna när vi rapporterar om studien igen. Det här kan också vara ett bra ämne att ta upp i egna artiklar, att skriva om kommunikation med ingenjörer inom autism-spektrat för att öka förståelsen och kunskapen om det. Hälsningar Karin Thorsell/Redaktionen