Mer fokus på samarbete, större långsiktighet och en ökad andel direkta forskningsanslag till högskolorna. Det är huvuddragen i de förändringar som Styr- och resursutredningen, STRUT, föreslår. ”Svårt att analysera effekterna” och ”risk för mindre pengar till ingenjörsutbildningarna”, är några av kommentarerna.
I fredags överlämnade Pam Fredman Styr- och resursutredningens betänkande till Matilda Ernkrans, regeringens minister för högre utbildning och forskning. Utredningen har tittat på en ny modell för styrning och finansiering av universitet och högskola.
Ett viktigt mål med förändringarna är att skapa ett ramverk som ökar långsiktigheten men som samtidigt stärker den akademiska friheten. Utredningen föreslår en rad förändringar:
Ny styrmodell. För att skapa mer långsiktighet i styrningen föreslår utredningen att styrningen läggs fast genom en samlad proposition för högre utbildning och forskning vart fjärde år, inför varje ny mandatperiod. Varje lärosätes mål och uppföljningskriterier formuleras därefter i fyraåriga överenskommelser.
En viktig poäng i styrningen är att den ska ge långsiktiga ramar och möjlighet för lärosätena att själva ta ansvar för att uppfylla målen, utifrån sina egna förutsättningar. I presentationen av utredningen betonar Pam Fredman att lärosätenas egna strategier är utgångspunkt för dialoger med departement och regering.
Uppföljning och utvärdering. För att onödig administration bör uppföljningar vara relevanta för såväl verksamheten som för politiken och samhället i stort. Istället för kontroll vill man se mer av en kvalitetskultur och att det är nationella ramverk för utveckling av forskningen som driver kvalitetsarbetet.
Utredningen föreslår att man inrättar en analysfunktion som kan göra samlade och oberoende analyser och uppföljningar och ett värdefullt underlag för de politiska besluten och prioriteringarna.
Resurstilldelning. Utredningen vill ge lärosätena en större frihet i att själva bestämma över anslagen och föreslår ett samlat anslag till utbildning och forskning.
Ämnesbaserade ersättningsbelopp tas bort och istället tilldelas lärosätet en ekonomisk ram och ett mål om antal helårsstudenter. Tanken är att detta ska främja utbildningar som skär över ämnesgränser. Utredningen föreslår dessutom att ta bort prestationsdelen i resurstilldelningen, för att på så vis underlätta utvecklingen av nya utbildningar och av det livslånga lärandet.
De direkta anslagen till lärosätena ska höjas, utredningen föreslår att 50 procent av forskningsmedel ska gå direkt till universitet och högskolor. Det innebär att resurser måste omfördelas från exempelvis forskningsråden till lärosätena, men exakt hur det ska gå till beskriver man inte i utredningen.
Forskning och utbildning. Utredningen vill ge tydliga signaler om vikten av en akademisk kultur som värderar utbildning och forskning lika högt. Bland annat återinförs en bestämmelse i högskolelagen om att lärares arbetsuppgifter normalt ska innehålla både forskning och utbildning. Vidare vill man vill se en ökad hänsyn till att forskningsbidrag kan förenas med undervisningsuppgifter. Dessutom stärks kopplingen mellan utökade utbildningsuppdrag och tilldelning av forskningsmedel.
Pam Fredman framhåller att det är viktigt att värna om den akademiska friheten och att forskningen och även utbildningens frihet tydligt framgår i högskolelagens skrivning.
Jämställdhet. Pam Fredman konstaterar att jämställdhetsintegrering ska vara grunden för strategin i jämställdhetsarbetet. UKÄ ges ett tydligt ansvar för utvärdering och uppföljning av högskolans jämställdhetsarbete. Istället för målet om antalet kvinnliga professorer vill utredningen se lärosätesspecifika mål inom prioriterade jämställdhetsområden.
Samverkan. I presentationen betonar Pam Fredman att utredningen vill gå ifrån en situation med konkurrens till att stärka möjligheterna för samarbete och tydligare lyfta fram mervärdet av att jobba tillsammans. Utredningen vill se mer samarbete i alla former, både mellan olika lärosäten och mellan högskolan och civilsamhället.
Utredningen vill stärka högskolornas roll i ett livslångt lärande. Den föreslår dessutom att lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet i form av fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma explicit slås fast i högskolelagen.
Mats Viberg, rektor BTH
Mats Viberg, rektor på BTH, vad tycker du om utredningens förslag?
– I grund och botten är jag positiv. Jag tycker att Pam Fredman föreslår en intressant modell. Det är bra att lärosätena får ta mer ansvar för sin egen verksamhet, att vi har en tydlighet i uppdraget baserat på våra förutsättningar och följs upp utifrån det. Men det är fortfarande en hel del som är oklart. Hur kommer exempelvis dialogen med departementen att fungera i praktiken? Man pratar också om att utöka de direkta anslagen till forskningen, men här är det oklart hur det ska gå till. Risken är att man flyttar medel från forskningsråden och på vilka grunder ska i så fall det ske?
– För oss är det viktigt att vi kan fortsätta profilera oss på det sätt som vi vill, att vi kan satsa på en ämnesmässig profilering och vara en stark internationell spelare inom våra verksamhetsområden. Framför allt hoppas jag att förändringarna innebär att Sverige som helhet blir en vinnare som forskningsnation.
Måns Östring, ordförande i Sveriges Ingenjörers Högskoleråd.
Måns Östring, ordförande i Sveriges Ingenjörers Högskoleråd, vilka synpunkter har du på utredningen?
– Det är svårt att analysera effekterna av förslagen som finns i utredningen och se vad det blir för konsekvenser. Det är mycket som är bra, till exempel att man fångat behoven av långsiktighet, betoningen på den akademiska friheten, kvalitet och ansvarstagande. Men det är svårt att veta om de konkreta detaljförslagen i utredningen verkligen leder dit. Blir det mer frihet för lärosätena eller blir det ännu mer detaljstyrning? Det är något som vi inom Högskolerådet måste att titta närmare på för att kunna uttala oss om.
– Den stora frågan för oss handlar om att resurserna till ingenjörsutbildningar behöver öka med 40 procent för att komma till samma nivå som 1994. Den frågan tar utredningen inte upp överhuvudtaget. Att man nu föreslår att ta bort prislappen för olika typer av studenter innebär dessutom en stor risk att lärosätena prioriterar utbildning som är billigare. Det ser vi som en fara för ingenjörsutbildningarna.
Sigbritt Karlsson, rektor KTH. Foto Tobias Ohls.
Sigbritt Karlsson, rektor KTH, på vilket sätt tror du att ni påverkas av förslagen?
– Spontant tycker jag att det är bra att man höjer basanslagen, det är viktigt för att stärka lärosätenas ekonomi. Det är också bra att prestationsdelen i anslagen tas bort. Det kommer att uppmuntra till fler kurser som främjar det livslånga lärandet där studenterna främst är ute efter att ta till sig kunskapen och inte är intresserade av examination eller poäng.
– Däremot tycker jag att det är bekymmersamt att man tar bort prislappen för olika ämnen och föreslår en enhetlig peng för alla utbildningstyper. För ett bredare universitet som kan omfördela anslagen mellan olika ämnesområden kanske det inte spelar så stor roll, men för KTH som i huvudsak har naturvetenskapliga och tekniska ämnen blir det svårare. Anslagen till naturvetenskapliga ämnen har redan urholkats och risken är att vi inte kan upprätthålla den utbildningsinfrastruktur som behövs för de ämnen som kräver dyrare utrustning.
