Varning för galopperande frustration

Irriterande kollegor, otydligt ansvar eller orättvis fördelning av resurser kan vara grogrund för konflikter på arbetsplatsen. Foto: Getty Images

Att det ibland uppstår gnissel på jobbet är varken ovanligt eller farligt. Men låt inte gnisslet växa till missnöje. Var uppmärksam på signaler, ta reda på varför du känner irritation och undvik att bli ett offer för galopperande frustration.

De flesta som arbetar tillbringar större delen av sin vakna tid på jobbet och det är inte konstigt om det ibland blir konflikter. Den miljö som präglar arbetslivet idag innebär ofta ett högt medarbetarengagemang, där allas åsikter och olikheter behövs för att lösa uppgifterna.

Thomas Jordan, Göteborgs universitet.

– Det finns en förväntan att bli hörd och att få vara med och bestämma på ett helt annat sätt än förr då det var ett mer hierarkiskt ledarskap. Det i sig ökar konflikpotentialen. Dessutom har marginalerna blivit mindre. Tempot är högre och det finns mindre utrymme för att socialisera och småprata, säger Thomas Jordan, lektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet som bland annat forskar på arbetsplatskonflikter.

Han konstaterar att det finns fem vanliga teman för konflikter. Det kan handla om fördelningen, positioner, organisationsstrukturen, beteenden eller övertygelsefrågor.

Fem teman för konflikter

  1. Fördelningsfrågor – av tid, arbetsuppgifter eller pengar.
  2. Positionsfrågor – ansvar, roller eller arbetsuppgifter.
  3. Strukturfrågor – mål, regelverk, arbetssätt och rutiner.
  4. Beteendefrågor – önskemål om hur vi vill att folk ska bete sig.
  5. Övertygelsefrågor – handlar om den inre övertygelsen, världsbild eller trosuppfattningar.

Det mest besvärliga av dessa teman är beteendefrågorna som kan handla om att man är frustrerad över någon annans bemötande eller att man har kritiska åsikter om hur andra sköter sitt arbete.

– De kan vara svårare att kommunicera, men det beror också på vad arbetsplatsen erbjuder för stöd och om det finns naturliga forum för att ta upp den här typen av frågor.

För att undvika att konflikter växer sig stora är det därför viktigt att det finns utrymmen för att prata om det vardagliga arbetet. Ta en kvart per dag eller vecka och stäm av – hur har dagen/veckan varit, vad händer imorgon, vilka problem har du stött på, finns det saker som är oklara? Genom att göra detta regelbundet blir det också lättare att samtala om saker som skaver.

Det är dock sällan som det finns en enda orsak till att konflikter uppstår, ofta är det en kombination av både relationsfrågor, olika uppfattningar om hur jobbet ska göras och otydlighet i organisationen. När konflikter uppstår handlar det om att en part har blockerade önskemål och kör fast när hen försöker göra något åt dem. Ibland kan man känna av en begynnande konflikt i syrliga kommentarer eller en obekväm stämning. Ett gott råd är att vara uppmärksam på signaler och att tidigt öppna för samtalet istället för att vänta på att konflikten ska växa till sig.

– Bli inte offer för en galopperande frustration, säger Thomas Jordan. Om du själv känner att något är fel kan det vara bra att ställa sig frågan ”varför?”, vilka är de önskemål som blir blockerade och hur kan jag hantera dem på bästa sätt?

Att ge generella råd om hur man bäst hanterar konflikter på arbetsplatsen är omöjligt, poängterar Thomas Jordan. Det är som att fråga en läkare om hur man botar sjukdomar, allt beror förstås på situationen. Men han delar ändå med sig av tre generella tips som är viktiga att tänka på när det uppstår konflikter på jobbet:

  1. Ta reda på vad det handlar om. Vilka är de önskemål som blir blockerade? Vilken typ av konflikt är det? Handlar det om individfrågor, relationen mellan olika parter eller uppstår de här problemen på grund av organisationen?
  2. Var uppmärksam på hur folk beter sig. Se till att leda in agerandet i mer lösningsorienterade banor.
  3. Dra inte förhastade slutsatser. Se till att ta del av de berördas egna synsätt innan du drar slutsatser om vad problemet är och hur det ska hanteras.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar