LTU kortar tiden för att rätta tentor

Hög med tentor
Foto: Getty images

Efter ett beslut från UKÄ kortar nu Luleå tekniska universitet tiden för att rätta tentor. Saco-föreningens ordförande menar att man ska följa reglerna och att det här kommer att fungera – men att det finns gränser för vad man kan kräva av lärarna.   

LTU har fastställt nya riktlinjer för studieadministration som trädde i kraft direkt efter beslutet. Där står att tentor ska vara rättade senast tre kalenderveckor efter examination och senast två veckor före omtentan.

På många högskolor är rättningstiden annars 15 arbetsdagar (se enkät längre ner) och även om det är liten skillnad mellan tre kalenderveckor och 15 arbetsdagar så uppstår skillnaden när det är helgdagar under rättningsperioden. På LTU har man också haft längre rättningstid för kurser med mer än 60 studenter. Men nu blir rättningstiden samma oavsett kursstorlek.

Bakgrunden är problem med rättningen efter en kurs 2015. Två lärare hade undervisat 140 studenter. Den ene av dem gjorde tentan och skulle rätta den. Men han blev sjuk och meddelade två veckor efter tentamen att han skulle bli sjukskriven åtminstone en månad framåt. Han hade då inte påbörjat rättningen. Den andra läraren tog över, men blev inte klar med rättningen förrän bara några dagar före omtentatillfället.

Universitetskanslerämbetet, UKÄ, skriver i ett utlåtande att det inträffade strider mot universitetets lokala riktlinjer och inte är förenligt med bestämmelserna i förvaltningslagen. Man menar också att LTU:s regler avvek från det som redovisats i Högskoleverkets rapport ”Rättssäker examination”. På den här tiden hade LTU en rättningstid på 20 arbetsdagar efter tentamen och 12 arbetsdagar före omtentamen.

Marie-Louise Olofsson, universitetsjurist på LTU, menar att man inte ser någon möjlighet att avvika från utlåtandet. För att följa lagen behöver man ändra riktlinjerna så som man nu har gjort.

Det var ju väldigt speciella omständigheter vid den här händelsen. Är det rätt att ändra på grund av det?

– Trots att det var speciella omständigheter så uttalar UKÄ kritik. Det är universitetets ansvar kontra den enskilda studenten, inte den enskilda lärarens ansvar.

Christer Gardelli, ordförande för Saco-föreningen på LTU, håller med om att det handlar om myndighetsutövning.

– Universitetet måste organisera arbetet så att även om det är sjukdom så ska vi följa reglerna. Den enskilde ska inte fundera över hur vi organiserar arbetet, utan vi ska göra det rättsenligt, säger han.

Men han menar också att det behöver göras en rad anpassningar för att det ska gå att leva upp till de nya reglerna. Till exempel tror han inte att man i dag klarar det här för kurser där väldigt många tenterar samtidigt – som i matematik. Troligen behövs fler rättande lärare och att man flyttar vissa examinationer så att de fördelas jämnt över läsåret.

– Vi måste få en dräglig arbetsmiljö. Vi kan inte begära alltför många timmar per dag och på helger. Normalt gör vi det som måste göras, men någonstans finns det en gräns. Det är inte ok om det är mycket hög arbetsbelastning över mycket långa perioder.

Nu ska varje institution göra en genomlysning av konsekvenserna och det har inte gjorts än.

Christer Gardelli har inte sett reaktionerna på förändringen ännu, eftersom få känner till den än.

– Det här måste tas upp i varje del så att inte arbetstagare drabbas. Vi kommer från fackets sida att bevaka konsekvenserna. Vi ska vara de anställdas röster och föra fram det de inte för fram själva. Men mina förutsättningar är att vi kommer att lyckas med det här och där det är problem så tar vi tag i dem.

Karin Thorsell

Så här ser det ut på tre andra tekniska högskolor:

Linköping

På Linköpings Tekniska Högskola (och hela Linköpings universitet) är föreskrifterna snävare än på andra högskolor: studenterna ska som på andra högskolor återfå tentan efter tre veckor, men lärarna ska normalt ha rättat tentan senast tio arbetsdagar efter examinationstillfället.

– Vi lärare har tio arbetsdagar på oss att rätta och rapportera en skriftlig tenta, oavsett antalet skrivande. Det är kort tid, speciellt i de fall rättningstid krockar med en konferensresa eller andra arbetsuppgifter, säger Krzysztof Marciniak, ordförande för Saco-S-föreningen på Linköpings universitet.

– Jag personligen ser att lärare vid LiU genom åren har fått se sin akademiska frihet kanske inte inskränkt men naggad i kanterna på flera olika sätt; regelverk kring undervisning har tillkommit och blivit strängare, delvis genom studentkårernas inflyttande. Vissa personer tror kanske att man på detta sätt säkerställer bra undervisning. Själv tycker jag att våra föreskrifter ibland kan vara kontraproduktiva. Ett stort problem som vi upplever är att varje kurs måste tenteras tre gånger om året, ett världsrekord tror jag. Detta tar mycket tid i anspråk.

Chalmers

Chalmers ändrade rättningstiden från att räkna i kalenderdagar till arbetsdagar för några år sedan. Regeln nu är att tentamensresultat ska meddelas via Ladok senast 15 arbetsdagar efter tentamensdagen. Jan Linder, ordförande för Saco-föreningen på Chalmers, konstaterar att det försvinner några dagar innan tentan anländer och är sorterad och att det behövs minst två dagar i administrativ tid när den är rättad.

– Man har alltså drygt två veckor för rättning och det funkar utmärkt. Det är ju ingen nyhet att det kommer en tenta så man får ju anpassa almanackan efter det. Då har jag ändå en kurs med cirka 150 elever (fem frågor av essätyp) och rättar huvuddelen själv. Jag har suttit varje nationaldag i många år och rättat. Så är det när man har förtroendearbetstid, det kan inte bara vara fördelar.

Blekinge

På Blekinge Tekniska Högskola ska resultatet vara klart 15 arbetsdagar efter en tenta. Men i reglerna står också att avvikelser undantagsvis kan förekomma.

– Exempel på undantag är vid stortentor med flera hundra studenter, där få lärare har möjlighet att delta i rättningsarbetet. Om lärarteamet har en god dialog med studenterna brukar det finnas stor förståelse från studenternas sida att förlänga rättningstiden, säger Mikael Åsman, Saco-ordförande på BTH.

Ett annat undantag är när studenter skriver tentamen ”på annan ort”, till exempel på annat lärosäte.

På BTH rapporterar den enskilde läraren resultatet direkt i Ladok. Och Mikael Åsman säger att Saco-föreningen ser tekniska fel vid inmatning som en giltig avvikelse. En enskild lärare ska inte lastas för att systemet inte fungerar. Å andra sidan bör man inte planera att mata in resultatet natten innan deadline.

BTH ser nu också över flera förändringar: möjligheten att automatiskt överföra tentamensresultatet till Ladok (genom att försättsbladet på tentamen redan innehåller QR-kod och några kryssrutor som skannas), och att lärarna själva kan ladda upp de rättade pdf-filerna istället för att skicka dem krypterat via e-mail. Fler och fler kurser har också börjat med heldigitala tentor (där hela eller delar av rättningen sker automatiskt).

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Vad vet du om den svenska modellen?

Vad vet du om den svenska modellen?

De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
Fler artiklar