Hur lojal måste man vara med sin arbetsgivare?

Lojalitetsplikten står sällan uttryckt i anställningsavtal. Ändå gäller den. Anställda är skyldiga att vara lojala med sin arbetsgivare. Men vad innebär det?

– Många vet inte att lojalitetsplikten existerar. Den står inte alltid skriven i anställningsavtalet, men oavsett om den är skriven eller inte så gäller den, säger Malin Bjerkhede, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

I stora drag innebär lojalitetsplikten att anställda ska sätta arbetsgivarens intressen före sina egna. Man ska undvika handlingar som kan skada arbetsgivaren och undvika möjliga intressekonflikter – som att driva verksamhet vid sidan av jobbet som på något sätt riskerar att skada arbetsgivaren eller att klaga över jobbet så att många kan höra, och därmed riskera att skada arbetsgivarens rykte.

Lojalitetsplikten är ömsesidig och innebär förpliktelser från arbetsgivarens sida också, som att betala ut lön i rätt tid och vidta de åtgärder som kan krävas för att upprätthålla goda förhållanden på arbetsplatsen.

Vad kan hända om man som anställd bryter mot lojalitetsplikten?

Malin Bjerkhede

– Det beror på hur allvarligt det är, hur stor skadan är för arbetsgivaren. Det kan bli allt från en varning om att anställningen är i fara, till uppsägning av personliga skäl, eller avsked, att anställningen bryts direkt. Om du har orsakat ekonomisk skada kan du bli skadeståndsskyldig och det kan bli dyrt, det är dock arbetsgivaren som har bevisbördan för att det finns ett samband mellan den skadegörande handlingen och den ekonomiska skadan säger Malin Bjerkhede.

Vilka råd vill du ge?

– Var försiktig. Tänk på att det du gör på fritiden också kan påverka. Om du är det minsta osäker om något du gör på arbetstid eller utanför jobbet är ok – prata med arbetsgivaren innan du gör något. Eller ring Sveriges Ingenjörers rådgivning.

I många fall går lojalitetsplikten också längre än de flesta tror.

Här är fem viktiga fakta om lojalitetsplikten som Malin Bjerkhede lyfter fram:

1. Konkurrerande verksamhet

Det råder totalt förbud mot att konkurrera med arbetsgivaren. Arbetsgivaren har helt enkelt ensamrätt på det område du är anställd på.

– Jag har märkt att särskilt på första jobbet så ser man inte kopplingen. Om jag uppfinner appar på jobbet så kanske jag gör det hemma också. Om jag sedan vill sälja min hemtillverkade app så kan det innebära konkurrens med arbetsgivarens verksamhet. Det kan även handla om att sitta i en bolagsstyrelse, om bolaget konkurrerar med arbetsgivaren. Det kan även utgöra ett problem om ens make eller maka bedriver något som kan anses konkurrerande.

Och det viktigaste rådet är att prata med arbetsgivaren och få ok.

– Var proaktiv, kom inte i efterhand. Och om arbetsgivaren har sagt nej och du fortsätter så kan du ytterst riskera din anställning.

2. Sysselsättning som inverkar menligt

Lojalitetsplikten innebär också att man ska lägga sin energi och kraft på jobbet – och inte ägna sig åt sysselsättning som inverkar menligt på möjligheten att utföra jobbet.

– Om du till exempel tar jobb som tidningsutdelare och går upp klockan 4 så att du är så trött på jobbet att du inte orkar något. Då kan det vara ett brott mot lojalitetsplikten.

3. Kritik

För privatanställda är rätten att offentligt kritisera arbetsgivaren begränsad. Yttrandefrihet gäller för alla men den kan komma i konflikt med lojalitetsplikten inom arbetslivet och då gäller strängare regler för privatanställda än för offentliganställda.

– Så var klok och omdömesgill om du vill kritisera. Vänd dig till arbetsgivaren så att de kan vidta rättelse. I vissa fall när det gäller allvarliga missförhållande så kan man som privatanställd ha rätt att slå larm om missförhållandet men huvudregeln är att man ska hantera kritiken internt, säger Malin Bjerkhede.

Att klaga på arbetsgivaren på sociala medier är särskilt känsligt eftersom det kan nå många och därmed ge större skada.

– Men i ett stängt sammanhang är det klart att du kan prata av sig, med familj eller vänner. Skillnaden är när kritiken riskerar att skada arbetsgivaren och arbetsgivarens verksamhet. Du kanske säger att ”Vårt säkerhetssystem är inte tillräckligt bra”, och så visar det sig att kompisens partner jobbar på ett av era kundbolag.

Offentliganställda har ett längre gående skydd för sin yttrandefrihet i förhållande till arbetsgivaren. Man har till exempel rätt att kritisera hur kommunala skattemedel används.

– Vår rekommendation är ändå att man lyfter kritiken internt först för att ge arbetsgivaren möjlighet till rättelse.

4. Var försiktig med information

Som privatanställd ska man vara försiktig med att sprida intern information utanför arbetsgivarens verksamhet. Företag är ofta ganska tydliga med att man inte ska sprida information man får i jobbet – men man förväntas också förstå det själv. Det kan handla om prislistor, kundregister och know how – information som kan orsaka skada för arbetsgivarens verksamhet om den sprids.

Som offentliganställd så faller delar av verksamheten under offentlighetsprincipen medan det som faller utanför, till och med kan vara belagt med sekretess. Är man osäker så ska man fråga sin arbetsgivare vad som gäller.

Ju högre befattning du har, som en hög chefsposition, desto större är kraven på lojalitet. Och det gäller inom alla delar – inte bara om information.

5. När gäller lojalitetsplikten?

Lojalitetsplikten gäller så länge anställningen består. Den gäller alltså också under uppsägningstiden, och även om du är arbetsbefriad.

– Det är absolut förbjudet att vidta åtgärder för att starta en konkurrerande verksamhet under uppsägningstiden. Det du har i huvudet kan ingen komma åt, men steg på vägen får vänta. (Läs mer i vår tidigare artikel – Bli din egen – men se upp med de vanligaste fällorna)

Tar du med dig kunder riskerar du att få betala skadestånd motsvarande vad företaget tidigare tjänat på kunden.

Har din arbetsgivare erbjudit dig att vara arbetsbefriad under din uppsägningstid så bör du se till att teckna ett skriftligt avtal om att du är fri att ta anställning var du vill eller starta egen, eventuellt konkurrerande, verksamhet.

Lojalitetsplikten kan tvärt om också gälla efter att anställningen upphör. Då är det en konkurrensklausul i ditt anställningskontrakt. (Läs mer i vår tidigare artikel – Klausulen kan hindra jobbyte) Se därför upp med konkurrensklausuler när du skriver på för ett nytt jobb – så att arbetsgivaren inte skriver in den slentrianmässigt.