Utbildning i små portioner ska ge ingenjörer kompetensutveckling

Små moduler av utbildningar som ingenjörer kan tillgodogöra sig bit för bit. Så ser upplägget ut för satsningen Civilingenjör 4.0. ”Det ger helt nya möjligheter till livslångt lärande” säger Dennis Johansson, samordnare för projektet på SKF.

Under våren har den första pilotgruppen med medarbetare från SKF haft sina första träffar för att fördjupa kunskaperna inom Smart products and industrial Internet of things, IoT. Kursen ingår i ett helt nytt koncept för kompetensutveckling som tagits fram inom ramen för Civilingenjör 4.0.

– Den tekniska utvecklingen sker snabbt och även inom vår bransch ser vi att vi behöver stärka vår kompetens inom allt från Artificiell Intelligens till 3D och Big Data. Det här konceptet är helt fantastiskt, det ger helt nya möjligheter till ett livslångt lärande, säger Dennis Johansson på SKF.

Liksom många andra industriföretag ser SKF kompetensförsörjning som en av de viktiga nycklarna för att behålla sin konkurrenskraft. Men de traditionella akademiska utbildningarna är sällan anpassade för yrkesverksamma ingenjörer där det kan vara svårt att kombinera studier med arbete. Många är inte heller intresserade av att ta nya studielån eller att tenta av poängen. Det är utmaningar som Civilingenjör 4.0 vill hitta lösningar för.

– Här är lärandet i fokus och du kan ta del av kursen på ett mycket mer flexibelt sätt. Ingenjörer är nyfikna och vetgiriga och här får man en möjlighet att ta till sig kunskap på ett strukturerat, pedagogiskt och kvalitetssäkrat sätt konstaterar Dennis Johansson.

Bengt-Göran Rosén är professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad och ansvarar för Civilingenjör 4.0. Målgruppen är civilingenjörer med inriktning mot produktionsteknik, både studenter och yrkesverksamma. Produktionsakademien, som är en organisation för produktionsforskning och produktionsutbildning, leder projektet tillsammans med tretton olika lärosäten.

– Vi ser ett växande behov av livslångt lärande inom ingenjörsyrket. Samtidigt ser vi att det traditionella sättet att lära ut terminsvis och i föreläsningssalar inte riktigt passar industrins behov. Här behöver vi hitta lösningar som passar både akademin och industrin, säger Bengt-Göran Rosén.

Projektgruppen har identifierat tolv olika områden som de nu håller på att ta fram kursmaterial för. Exempel på ämnesområden är 3D-tillverkning, Big Data, AI, IoT och 5G. Tanken är att det ska finnas stor flexibilitet att ta till sig kurserna. Föreläsningarna kommer därför att spelas in så att deltagarna kan titta på dem när det passar, oavsett när på dygnet eller i vilken tidszon de befinner sig och deltagarna ska även kunna mötas på distans.

Varje kursmodul innehåller tre delmoment som vardera motsvarar en högskolepoäng. Arbetet med att utveckla utbildningsmaterialet görs i nära samarbete med pilotgrupper från industrin. Hittills är fyra moduler klara och ytterligare fyra under utveckling. Tanken är att kursmodulerna kan ingå både som kurser i civilingenjörsutbildningar och som kompetensutvecklingskurser för yrkesverksamma, gärna i blandade kurser.

– Vi tänker oss att deltagarna ska kunna tillgodogöra sig kunskapen i små munsbitar, som ett utbildningstapas. Därefter kan de välja om de vill tenta av poängen. Vår tanke är att det upplägget gör det lättare att få in dessa moment både i den befintliga utbildningen och i yrkeslivet.

Idén med att kurserna ska kunna blandas med studenter, forskare och yrkesverksamma är något som Bengt-Göran Rosén tycker är spännande, både för att akademin ska kunna nå ut med ny forskning tilli arbetslivet men även för att akademin ska få insikt om de utmaningar som de yrkesverksamma ingenjörerna står inför.

– Nu provkör vi materialet, sedan kommer vi att ta vara på erfarenheterna och vässa det för att kunna gå ut bredare i höst. Vi inser att vi kommer från olika världar och behöver hitta formerna, men jag tror att vi hittat något som kommer att bli riktigt bra. Jag tror att detta är ett viktigt steg för att vitalisera den akademiska utbildningen.

Anna Nyström