Flexibilitet är bra men på ingenjörernas villkor

Att gå till jobbet betyder inte samma sak i dag som för tio år sedan. Tekniken gör det möjligt för många att arbeta var som helst och när som helst. Under en workshop på Ingenjörsfullmäktige pratade ingenjörerna om fördelar och risker med det gränslösa arbetet.

Den löneenkät som besvarades av Sveriges Ingenjörers medlemmar förra året visar att många upplever problem med balansen mellan arbete och fritid. Nästan 4 av 10 svarade att de under det senaste året arbetat fast de borde ha sjukskrivit sig. Bara en av fem, uppgav att de har bra balans mellan arbete och fritid och bara 16 procent svarade att det fanns riktlinjer på arbetsplatsen om de förväntas vara tillgängliga på sin fritid.

Under förra årets Ingenjörsfullmäktige handlade flera motioner om arbetstid och man beslutade att fullmäktige 2019 skulle bli ett tillfälle för djupare diskussioner.

Under året har rapporten Det gränslösa arbetslivet tagits fram och under en workshop på årets Ingenjörsfullmäktige fick ingenjörerna chansen att prata om de utmaningar som man ser med det gränslösa arbetet.

Arbete på kvällar och helger

Elisabeth Gårdbäck, tidigare bland annat på Saab och nu på Easy Laser i Göteborg, ser problem med att arbetsgivarna lägger över ansvaret för balans mellan arbete och fritid på de anställda.

Elisabeth Gårdbäck från Easy Laser och Anders Alminger från Volvo Cars diskuterade gränslöst arbete med Stina Kimstand (th) från förbundskansliet.

– De säger åt medarbetarna att de måste lära sig att sätta gränser. Men när man inte hinner med sitt jobb på en normal arbetsvecka jobbar man också kvällar och helger eftersom det krävs för att få en karriär- och löneutveckling.

Allt fler arbetsgivare har, ofta tillsammans med de lokala fackföreningarna, tagit fram en tillgänglighetspolicy för att underlätta gränsdragningen. Den reglerar ofta vilka tider man förväntas svara på mejl och telefon under arbetsveckan men också vad som gäller under semestern.

Flexibilitet är frihet

Karin Stihl på Tieto i Malmö är lite orolig för om facken landar fel och formuleringen av krav på reglering riskerar att leda till en mer fyrkantig syn på arbetstid. Hon arbetar en stor del av sin tid hemifrån eftersom de kollegor som hon samarbetar med inte finns på kontoret i Malmö. De arbetar på Tietos andra kontor i Sverige och i andra länder. Det ger henne friheten att kunna ta pauser under dagen och jobba på kvällen.

Karin Stihl på Tieto i Malmö (tv) och Katarina Strid på AB Volvo i Göteborg (th) pratade om begreppet arbetstid.

Karin Stihl menar att arbetstid är ett trubbigt mått på hur mycket vi arbetar.

– Vi skulle kanske behöva mäta arbetsmängd stället för arbetstid men det är en svår utmaning, säger hon.

Spanar man in i framtiden kan man ana att ingenjörernas arbete blir allt mer intellektuellt krävande. I takt med att mer administrativt arbete digitaliseras försvinner rutinuppgifter som kan behövas som ett avbrott under arbetsdagen.

– Frågan är om man verkligen klarar att arbeta effektivt åtta timmar om dagen med kreativitet och kvalificerad problemlösning, säger Karin Stihl.

Okunskap och otydlighet

Efter workshopen summerade Jenny Grensman och Magnus Skagerfält från förbundskansliet samtalen om gränslöst arbete med några nyckelord.

• Otydlighet präglar på många sätt det gränslösa arbetet.
• Vilka förväntningar har chefen på mig?
• Stor okunskap finns kring regler, exempelvis kring paus och vila som behövs för att vara kreativ.
• För att det gränslösa arbetet ska fungera är det viktigt att organisationen har tillit.
• Lågintensivt arbete som sker på fritiden kan vara ett viktigt arbete.
• Tydligt och starkt ledarskap är nödvändigt för att undvika otydlighet.

Slutsats: Flexibilitet är bra men det ska vara på medlemmarnas villkor.

– Sveriges Ingenjörer kommer att driva arbetet framåt för att lösa utmaningarna med det gränslösa arbetet. Det kan exempelvis handla om krav i kollektivavtalen på att arbetsgivarna tillsammans med facken tar fram en tillgänglighetspolicy, säger Magnus Skagerfält