Tänker du skjuta fyrverkerier i nyår? Här ger prisbelönta fyrverkeriarrangören och tidigare Chalmeristen Martin Hildeberg sina bästa råd.
Fyrverkerier har varit Martin Hildebergs intresse hela livet. När han pluggade elektroteknik på Chalmers var han med i Pyrot – Chalmers Pyrotekniska Förening.
– Vi arrangerade fyrverkerier på fester, både på Chalmers och på vanliga marknaden, bland annat på gamla Chalmeristers firmafester och bröllop. Man fick koka soppa på en spik, komponera ett prisvärt fyrverkeri och lära sig vad som passar.
Fyrverkerikunskaperna kom också till användning när han jobbade som discjockey och gjorde ljud- och ljusinstallationer. Och sedan tidigt 1990-tal är fyrverkerier Martin Hildebergs jobb. 1994 startade han Göteborgs Fyrverkerifabrik, GFF, tillsammans med Anders Hållinder.
Arrangerar och importerar – men tillverkar inte
Att arrangera fyrverkerier är halva GFF:s verksamhet och den andra halvan är att importera fyrverkerier som man säljer till andra arrangörer i hela Norden.
– Vi hade en begränsad tillverkning också tidigare. Men tillverkning är det farliga momentet. Och marknaden är liten här samtidigt som man behöver storskalighet för att tillverka.
Som professionell fyrverkeriarrangör är säkerheten en stor del av förberedelserna.
– Vi gör bedömningen för varje fall. Var ska vi göra avspärrning? Vilka pjäser ska vi ha? Vad finns i närheten? Finns det träd, torrt gräs, en öppen container på en byggarbetsplats där det finns saker som kan börja brinna? Vi ser över hela omgivningen för att undvika brandfarliga grejer. Sedan får man räkna baklänges, vad kan vi skjuta här?
En del fyrverkerier går det bara att skjuta från en pråm i ett hamnområde eller i en stor park. Ofta är det svårt i stadsmiljö.
Så vad ska man tänka på som privatperson?
– Rätt använda så är fyrverkerier säkra, men om man inte planerar kan de ställa till med skador både på person och egendom. Det viktiga är att ha en bra plats och det ska man tänka ut redan innan man köper. Vingla inte ut vid tolvslaget och tänk att du förbereder då. Med alkohol i kroppen blir det riskabelt.
Så hur ska man göra?
– Ha en bra yta: en betongplatta eller asfalt. Har man en liten lätt fyrverkeritårta på gräs eller snö kan den välta. Om det ändå är det du har tillgång till: slå ner en påle eller stampa till snön – eller lägg dit en betongplatta. Ha ett säkerhetsavstånd på 20–30 meter till tårtor. Det är också visuellt bättre att stå en bit bort. Gör man inte det kan det bli en dyster avslutning på kvällen.
Den som skjuter ska vara nykter och efteråt får man städa upp. Men vänta minst 10 minuter efter skjutning eftersom det är risk att något glöder och briserar.
Så hur gör man för att få ett så snyggt fyrverkeri som möjligt?
– Det är samma principer för proffs som för konsumenter – att bjuda på variation och en bra final. I dag finns det ganska stora fyrverkeritårtor eller batterier, men om man vill ha flera pjäser kan man blanda in fontäner för en mer dynamisk upplevelse.
Martin Hildeberg drar de två principerna:
- Stegring – att gradvis ha större fyrverkerier och att ha de största sist.
- Variation – i färg och form. Någon tårta, några fontäner och sedan den stora finaltårtan.
– Vill man göra många tändningar finns det också mindre stjärnbomber som är mer direkta. Men är man bekväm och själv vill få njuta så är det bra med tårtor. Då är det en tändning och sedan kan man gå åt sidan.
Martin Hildeberg tipsar också om att det finns ”tysta” fyrverkerier. Uppskjutningen låter fortfarande, men det är inga bombetter som briserar i luften. I stället är det saker som ramlar ut – fallande löv eller stjärnor som vattenfall.
Hur är det med miljöaspekterna? Vad kan man göra för att få ett så miljövänligt fyrverkeri som möjligt?
– Det är svårt att välja något som är mer miljövänligt än något annat. Det är som med allt i livet: att vara måttfull och använda det sällan. Jag tycker inte att man behöver ha dåligt miljösamvete om man skjuter en gång per år. Det är försvinnande påverkan jämfört med så mycket annat. Då är det bättre att se över mat och transporter.
– Men det som är bra att veta är att vi gör vad vi kan. Under min tid har jag sett avveckling av bly i fyrverkerier. HCB var vanligt men är borttaget och man hade redan fasat ut arsenik och kvicksilver när jag började.
Går det att tillverka fyrverkerier själv som hobby?
– Man skulle kunna göra det, men jag känner bara till en person i Sverige som har tillstånd att göra det. I andra länder finns det ganska många. Det kräver mycket envist arbete och stora kunskaper för att få ett tillstånd, så det är inget jag tycker att man ska fundera på. Det har skett mycket olyckor med hemtillverkning. Man kan hitta recept, men det finns aldrig en tillräcklig riskbeskrivning. Ingredienserna är väldigt känsliga – det kan räcka med statisk elektricitet om man har syntetiska kläder, eller friktion, för att de ska tändas och då flyger man i luften.
Vad gör du själv på nyårsafton i år?
– Jag har skjutit i Göteborgs-Postens fyrverkeri alla år utom ett sedan jag började med det här. Men i år ska jag åka till min födelseort Mjölby som fyller 100 år och göra ett tyst musikfyrverkeri – alltså fyrverkeri synkat med musik, en pyromusikal. Det är något jag är bra på och där har jag haft nytta av mina gamla DJ-erfarenheter.
Karin Thorsell
