En kamera i rummet som övervakar sömnen, geofence, medicinpåminnare och nyckelfria lås. Det är exempel på teknik som används i äldreomsorgen men utvecklingen går långsamt. I dag överlämnas en utredning till regeringen med förslag på förändringar som ska snabba på utvecklingen.
Att vi lever längre innebär att behovet av vård och omsorg ökar. Det är en tuff utmaning i en sektor som har svårt att rekrytera. Teknik kan avlasta personalen och ge äldre en större självständighet men för att den ska bli tillgänglig för fler krävs det en rad åtgärder. Vilka dessa är har Peter Larsson, seniorrådgivare på Sveriges Ingenjörer funderat på under 1,5 år. Den här veckan överlämnar han den utredning om välfärdsteknik inom äldreomsorgen som han arbetat med sedan oktober 2018.
Utredningens tre viktigaste förslag
- Genomför förändringar i patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Lagändringarna är nödvändiga för att personal från omsorgen tillsammans med medicinska experter ska kunna ta beslut om av vad som är bäst för den person som själv inte kan säga hur han eller hon vill ha det.
- Bygg upp ett Utvecklingscentrum för Äldreomsorgen där teknik och digitalisering är en viktig del. Utredningen föreslår också ett strategiskt innovationsprogram för att uppmuntra utveckling av välfärdsteknik. Lär av framgångarna från industrins strategiska innovationsprogram.
- Öka utbyggnadstakten av bredband med fiber eller 5G över hela landet. Det är nödvändigt för att välfärdstekniken ska fungera på ett säkert sätt. Övervakningssystem som handlar om liv och död måste vara pålitliga. Information om patienter måste också hanteras på ett säkert sätt i ett system på nationell nivå.
– Den här ”jävla” tekniken som inte fungerar, jag vill inte veta av den, är den vanligaste kommentaren jag fick när jag träffade personal inom vård och omsorg under utredningsarbetet. Det sätter fingret på ett av problemen som måste lösas, säger Peter Larsson.
Rätten att bestämma själv
Han betonar att det är viktigt att tekniken aldrig blir ett självändamål, den måste fylla ett behov. Utgångspunkten inom vård och omsorg är också att var och en har rätt att bestämma själv. Ingen ska bli påtvingad tekniska lösningar i hemmet eller på ett boende mot sin vilja.
Men hur ska personalen ska känna sig trygg med att kameraövervakning av en dement person inte bryter mot lagen? Peter Larsson säger att han såg en stor osäkerhet bland vårdpersonalen om kravet på samtycke från personer med nedsatt beslutsförmåga. Några av förslagen i utredningen handlar därför om lagändringar som ska ge tydliga mandat att fatta beslut.
– Lagändringarna är nödvändiga för att kunna göra en samlad vårdplanering med omsorgspersonal och medicinska specialister, som utgår från den äldres behov. Osäkerheten måste bort och ingen ska tveka att använda teknik som ger en dement person en trygg och bra omsorg.
För att kunna utveckla teknik är det nödvändigt att förstå vilka behov som finns och teknik som fungerar måste får bättre spridning. Utredningen föreslår därför ett Utvecklingscentrum för Äldreomsorgen.
– Behovet är akut eftersom spridningen av kunskap mellan landets 290 kommuner och 21 regioner är under all kritik, säger Peter Larsson.
Vad är det för teknik som vi kan vänta oss i framtiden?
– Jag hoppas först och främst att den teknik som redan finns kommer att spridas snabbare. Några exempel är nyckelfria lås, medicinpåminnare och träningsinstrument av olika slag, till exempel för personer med minnesstörningar.
Men när kommer robotarna?
– Om vi tittar längre fram och ägnar oss lite mer åt spekulationer tror jag inte att robotar är den främsta lösningen. Sensortekniken utvecklas snabbt inom alla områden och kommer att vara viktig för diagnos och uppföljning och ge större möjligheter till vård i hemmet. En persons rörelsemönster kan avgöra vilka olika typer av behov man har under ett dygn. Jag tror också att vi kommer att se en utveckling teknik för av talsyntes och röststyrning.
Karin Virgin
