För flera tekniska högskolor går det trögt att rekrytera till högskoleingenjörsutbildningarna. Men för Tekniska högskolan i Jönköping är bilden annorlunda. Där ökade antalet förstahandssökande med 23 procent i år och högskolan är den som utbildar näst flest högskoleingenjörer i Sverige.
Förra året gick antalet sökande till både civil- och högskoleingenjörsutbildningarna i Sverige ner något. Men med coronapandemin har ansökningarna gått upp.
Totalt ökade ansökningarna till civilingenjörsutbildningar med 17 procent och till högskoleingenjörsutbildningar med 13 procent.
Men räknar man förstahandssökande så ökade antalet för civilingenjörsutbildningar med 14,2 procent (från 13 149 till 15 019 sökande), medan det för högskoleingenjörsutbildningar stannade på mer blygsamma 5,8 procent (från 3 671 förstahandssökande till 3 884), enligt Universitets- och högskolerådets statistik.
Men för Tekniska högskolan i Jönköping, JTH, var ökningen alltså 23 procent till högskoleingenjörsutbildningarna. Och Patrik Cannmo, som är utbildningschef där, tycker att många borde vilja bli högskoleingenjör.
Patrik Cannmo
– Teknikföretagen spår att efterfrågan på civilingenjörer kommer att vara ganska konstant men att högskoleingenjörer kommer bli mer eftertraktade, säger han.
Men att en del högskolor har svårt att få studenter tycker han inte är så konstigt, när det knappt är 4 000 förstahandssökande och högskoleingenjörsutbildningar finns på 22 platser.
Examinerar näst flest
På JTH tar man emot ungefär 420 nya högskoleingenjörsstudenter om året. Förra året tog 234 studenter en högskoleingenjörsexamen där, vilket placerar JTH på en andraplats vad gäller examinerade, efter KTH som examinerade 274 personer.
Lärosäten med högst antal examinerade högskoleingenjörer läsåret 2018/2019:
| Examinerade högskoleingenjörer | |
| Kungliga tekniska högskolan | 274 |
| Tekniska högskolan i Jönköping | 234 |
| Chalmers tekniska högskola | 220 |
| Högskolan i Borås | 141 |
| Linköpings universitet | 136 |
| Örebro universitet | 115 |
| Högskolan i Halmstad | 109 |
| Lunds universitet | 100 |
Källa: Universitetskanslersämbetet
Bakom JTH:s höga siffror ligger en långsiktig satsning. Man har haft högskoleingenjörsutbildningar sedan de infördes på 1990-talet. Och när Högskolan i Jönköping 1994 blev en stiftelse och dåvarande Ingenjörshögskolan blev ett eget bolag så fanns inte resurser för att klara att driva civilingenjörsutbildningar. Så man satsade på att fortsätta med högskoleingenjörsutbildningen.
Att fyraårigt tekniskt gymnasium avskaffades 1992 hade också gjort det möjligt att rekrytera lärare från Erik Dahlbergs gymnasiet i Jönköping.
– Och sedan har det fortsatt. Vi har tagit alla möjligheter att växa. När vi fått frågan från utbildningsdepartementet om vi kan ta 100 platser till så har vi sagt ja.
JTH har också ett eget utbildningskoncept där studenterna läser ungefär 30 högskolepoäng av ett icke tekniskt ämne, som projektledning, marknadsföring, entreprenörskap eller hållbar utveckling. Man har också ett stort samarbete med det lokala näringslivet och sedan 2013 har alla högskoleingenjörsutbildningar en obligatorisk praktikperiod på 12–15 högskolepoäng.
– Man får testa på och många går tillbaka till samma företag när det är dags för examensarbete. Har det gått bra har man sedan en stor chans att få anställning på företaget. Anställbarheten är hög.
Håller fast vid fyra områden
JTH har satsat på fyra områden: maskinteknik, byggnadsteknik, datateknik och industriell organisation och ekonomi.
– Tidigare var vi mer spretiga, vi hade också kemiteknik och elektroteknik. Men sedan 2012 har vi hållit fast vid de här fyra områdena och behållit namnen på utbildningarna. Vi har arbetat in dem hos studenterna, näringslivet och regionen. Det tror jag är en framgångsstrategi, säger Patrik Cannmo.
Tillsammans med näringslivet, kommunen och landstinget började man 2001 också dra in pengar för att bygga upp egen forskning. Det har varit en förutsättning för att dra till sig kompetent personal och fortsätta växa.
Tre tuffa år
Men trots att det går bra för JTH har också de just haft en tuffare period bakom sig.
– De senaste tre åren har vi varit glada om vi kunnat fylla platserna. Men vi har inte, som en del större högskolor gjort, valt att minska antalet platser för att hålla meritvärdet uppe hos dem vi tar in. Vi har tyckt att vi vill hålla volymen runt 400, men det har vi fått kämpa för att få till.
En anledning till nedgången var att man 2017 justerade behörighetskraven. Före det kunde studenter som läst samhällsvetenskapligt eller ekonomiskt program på gymnasiet komma in utan att ha läst tillräckligt med fysik och matematik innan. I stället fick de läsa in det parallellt med högskoleingenjörsutbildningen. När den här möjligheten togs bort gick ansökningarna, som väntat, ner.
Marknadsförde annat
Men sedan fick man färre sökande också 2018 och 2019. En anledning, tror Patrik Cannmo, är att JTH startade sin första civilingenjörsutbildning 2018.
– Det tog mycket av marknadsföringen så att vi konkurrerade lite med oss själva. Masterutbildningen hade också tagit mycket marknadsföring. Men 2019 och 2020 har vi satsat medvetet på information om högskoleingenjörsutbildningen igen och nu är vi tillbaka på 2017 års nivå med drygt 500 förstahandssökande.
JTH har normalt ungefär 10 procent internationella studenter. Men i och med coronapandemin är det osäkert hur många som kommer i höst. Det gör att man troligen kommer att kunna öka intaget av studenter inom Sverige bland dem som sökt nu.
Regeringens satsning på fler basårsplatser kan öka antalet ytterligare.
Runt hälften tar examen
Både på civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna är det bara runt hälften av dem som börjar utbildningen som blir kvar hela vägen till examen.
Hur gör ni på JTH för att studenterna ska klara utbildningen och inte hoppa av?
– Framför allt är det på matematikavdelningen som man jobbar med löpande uppgifter, duggor och mattestugor. Där görs insatser hela tiden. Traditionellt är det matten i början av utbildningen som är det svåraste. Ibland har vi lagt den lite senare och lagt in annat som är intresseval tidigare.
Patrik Cannmo är inte säker på att avhoppen skulle bli färre om man höjde betygskraven vid antagningen.
– Man kan ha fallenhet för det här även om man inte har höga medelbetyg. Och för dem som kommer från samhällsvetenskaps- eller ekonomiprogrammet går det minst lika bra som för andra. För de söker av intresse och är beredda på att behöva satsa.
