Trots att det rationella valet för de flesta är att fortsätta jobba efter 65 för att höja pensionen, så är det många som inte gör det. Nu menar en ny rapport att det är små “knuffar” som får oss att agera så. Sveriges ingenjörers pensionsexpert kommenterar och ger råd för hur man kan tänka.
Tidigare departementsrådet Ingemar Eriksson, som skrivit den nya rapporten från Delegationen för senior arbetskraft (Nudging och pensioneringsbeslut) säger att det finns goda skäl att tro att 65-årsnormen till stor del beror på nudging, alltså medvetna och omedvetna knuffar, i de regler och den information som finns.
– Mycket av pensions- och skatteregler utgår från att människor har gott om tid för att sätta sig in i dem, göra noggranna undersökningar och sedan göra rationella val. Men jag tror att det är ytterst ovanligt vad gäller pension, säger han.
Anledningen är att systemen är så komplexa. Många har haft flera arbetsgivare med olika pensionsavtal. Och när det är svårt att få överblick över vad som gäller så påverkas vi mer av omgivningens signaler.
Används i USA och Storbritannien
Det här tycker Ingemar Eriksson att regering och riksdag behöver undersöka och göra något åt.
– Pensionsgruppen är i en process där man lägger mycket arbete på att påverka äldre att jobba längre. Då är det viktigt att undersöka om knuffar kan vara så starka att de stoppar den förändring man vill se. I så fall behöver man genomföra experiment för att se vad som kan ge effekt för att människor ska kunna fatta bra beslut.
Han menar att det finns sätt att ge knuffar på ett trevligt sätt: med bra information, rådgivningssamtal eller att grundalternativet i en valsituation är det som är bäst för individen. Ingemar Eriksson lyfter fram ett exempel från USA och Storbritannien, där man vill få fler att ha ett aktivt sparande.
– Där har man ett förval: “Nu drar vi pengar via din arbetsgivare till sparande, men om du inte vill det, sätt ett kryss.” Det här har gjort att sparandet ökat mycket.
Han jämför med ett svenskt exempel, att det finns tjänstepension som betalas ut automatiskt om man inte säger ifrån.
– Jag tror det är ett bra exempel på en knuff som många inte upplever. De tänker “Vad bra att jag får pengar” och slutar jobba.
Läs också: Har du räknat ut när du kan gå i pension?
Större problem att inte få något brev
Stefan Jansson, som är Sveriges Ingenjörers specialist på pension och försäkring, tycker att resonemangen om nudging stämmer in på en allmän bild, men inte lika mycket för ingenjörer.
– Väldigt många ingenjörer fortsätter jobba efter 65. Jag tror också att våra medlemmar är mer medvetna om att pension är en rättighet de har men något de bestämmer över själva. Som till exempel med ITP, där man får ett brev att man behöver höra av sig om man inte vill få utbetalning vid 65. Då tackar många ingenjörer nej, för de har tänkt fortsätta jobba.
Han tror snarare att pensionsbeslut påverkas av arbetsgivarnas inställning till äldre, och av att det bland akademiker allt mer blir en norm att inte sluta jobba vid 65.
Fler artiklar om pension
Här hittar du Ingenjörens pensionsartiklar med fler råd och tips.
Däremot instämmer han i att många har en rad olika tjänstepensionsavtal från olika anställningar. Och han tycker att det är ett större problem att man inte får något brev från många av dem, utan själv måste ha koll och göra en ansökan för att få pengarna.
Vad kan man få för hjälp från Sveriges Ingenjörer för att bestämma när och hur man ska ta ut sin pension?
– Vi får inte ge ekonomisk rådgivning, men vi kan förklara hur systemet fungerar och vad det har för betydelse att skjuta på utbetalningen. Vi står också bakom sajten och tjänsten rådgivningstjänst.se där man får rådgivning om man arbetar inom privat arbetsmarknadssektor med ITP.
Och om man vill ha en personlig utvärdering av sin pension och val. Vad gör man då?
– Då får man ta hjälp av en ekonomisk rådgivare. Tyvärr saknar bankerna ofta den kompetensen, så man kan få leta på andra sätt.
Vilka allmänna råd kan du ge om när man ska gå i pension?
– Det finns inga egentliga falluckor med att jobba längre upp i åldern, annat än att man ska ha tjänstepension när man har en högre lön. Om man har det kommer man att få ut en helt ok pension. Det finns inga genvägar eller någon gyllene pensionsålder, utan generellt gäller att ju längre man jobbar och väntar med att ta ut pension, desto mer får man.
– Och för att slippa tänka på att inte gå i pension vid fel tillfälle, så ska man se till att inte ha alla pengar i volatila aktiefonder när man närmar sig pensionen, utan mer och mer i traditionell försäkring där man har ett mer skyddat kapital. Om det är det man vill.
Karin Thorsell
Det är en arbetsmijlöfråga också. Trivs man på arbetsplatsen, kommer bra överens med kollegorna så stannar man. Är man en uppskattad medarbetare så stannar man. Men har man så mycket arbetsuppgifter att man inte hinner reflektera över dem så planerar man för pension. Räcker inte helgen för att vila upp sig från ena veckan till den andra så planerar man för att gå. Det beror väldigt mycket om arbetsgivaren omsorg om en och ens arbetsuppgifter.
Håller med Olle. Det är kanske bra för samhällsekonomin att fortsätta jobba men är det bra för den enskilde? Artikelförfattaren verkar inte tänka de banorna.
Det finns ett liv utanför arbetslivet också. Bättre att gå i pension så tidigt som möjligt då kroppen fortfarande är pigg. Alla värden mäts inte i pengar
Till bilden hör också att vissa arbetsgivare inte vill ha 60 plussare, utan ser aktivt till att dessa lämnar företagen