Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjören"De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar"

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

I boken Ingenjörerna skildrar historikern och författaren Gunnar Wetterberg den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

Varför har du skrivit en bok om just ingenjörer?

Gunnar Wetterberg. Foto: Nille Leander

– Det började med att jag skulle skriva en minnesskrift för IVA:s hundraårsjubileum om akademiens grundare Axel F Enström. Då upptäckte jag hur oerhört fascinerande världen var vid den här tiden. Det moderna Sverige bryter igenom, elektrifieringen var den stora grejen och ingenjörerna blev modernitetens förlossare. Jag insåg då att jag saknade en bok som var skriven från ingenjörens vinkel och som visar hur ingenjörerna haft betydelse praktiskt taget överallt, även i våra vardagsliv.

Vad har varit roligast med att skriva boken?

– I arbetet med minnesskriften hittade jag ett bortglömt porträtt av Axel F Engström som Isaac Grünewald målat. Jag såg det i ett pressklipp från 30-talet och lyckades så småningom få se målningen i verkligheten. Den är så vacker! Målningen var en kul grej, den finns också med i boken, men det roligaste i arbetet med att skriva boken har varit att fundera över vad ingenjörskonst egentligen är. Vad är det som gör den så speciell? Det var en intressant nöt att knäcka.

Och vad har du kommit fram till?

– För mig är en ingenjör en problemlösare. Ingenjören skiljer sig från hantverkaren genom att ha ett systematiskt angreppssätt där man testar och ändrar en sak i taget för att hitta lösningen, och från vetenskapsmannen genom att i första hand vilja lösa problemet – ibland utan att förstå varför.

Boken tar upp allt från industrins framväxt och snilleföretagen till ingenjörernas betydelse i välfärdsutvecklingen och vårt vardagsliv. Finns det någon speciell del i boken som varit extra intressant att skriva om?

– När vi berättar historien så är det ofta enstaka figurer som står i förgrunden, som LM Ericsson, Gustaf de Laval eller Sven Wingquist. Men ingenjören är sällan ensam. För mig har det varit intressant att beskriva hur ingenjörskollektivet som arbetslag lär sig mer genom att samarbeta och tillsammans utforska nya lösningar.

– Ingenjörskonsten är också så mycket mer än uppfinningarna. Att exempelvis kunna rena vatten genom att filtrera det på ett sätt som efterliknar naturen var en upptäckt som varit avgörande för befolkningen av städerna. Ingenjörskonsten handlar om lösningar som gett oss vatten och avlopp, belysning och vägar – allt som haft stor betydelse i vårt vardagsliv och för framväxten av ett modernt samhälle.

Vad tror du om framtiden för ingenjörskonsten?

Nyfiken på mer?

Den 2 oktober arrangerar Sveriges Ingenjörer ett webbinarium med Gunnar Wetterberg.

Under webbinariet beskriver han hur ingenjörskonsten tagit form och vad den betytt, från snilleföretagen över kloakerna, dagens ingenjörskollektiv och hela samhällets organisation och klimat. Läs mer här.

– Så länge det finns människor så kommer vi att behöva ingenjörer som löser våra problem. Men våra största tekniska genombrott är också våra största utmaningar, som exempelvis elektrifieringen, bilen, flyget, kärnkraften och datorn. Jag tror att ingenjörerna är oumbärliga för att vi ska dra nytta av forskningens möjligheter, men för att hantera dem på ett klokt sätt behöver de samspela med andra.

Vad hoppas du att läsaren tar med sig när de har läst din bok?

– Jag hoppas att den här boken kan hjälpa den teknologiska och humanistiska kulturen att närma sig varandra. Att ingenjörerna lär sig mer om vilka de är i ett historiskt sammanhang, men även att många andra läser boken och får en bredare naturvetenskaplig/teknisk allmänbildning. Det tror jag är viktigt för att vi ska kunna hantera de tekniska möjligheterna på ett förnuftigt sätt.

Anna Nyström

2 KOMMENTARER

  1. Förra året var jag på turistresa till Georgien och besökte bl.a. Gori, Stalins födelsestad. Utanför Stalinmuseet stod hans järnvägsvagn uppställd på ett stycke räls. Den var grön, inte röd som man kunde tro. På hjulaxlarna stod SKF med våra bokstäver, inte kyrilliska. Det imponerade.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Smit inte ut bakvägen – fast du helst inte vill bli avtackad

0
Vad gör du om du inte har trivts och en avtackningsfika med kollegor och chefen mest känns som ett plågsamt skådespel? Kan man man tacka nej till att bli avtackad?

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.