”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

I boken Ingenjörerna skildrar historikern och författaren Gunnar Wetterberg den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

Varför har du skrivit en bok om just ingenjörer?

– Det började med att jag skulle skriva en minnesskrift för IVA:s hundraårsjubileum om akademiens grundare Axel F Enström. Då upptäckte jag hur oerhört fascinerande världen var vid den här tiden. Det moderna Sverige bryter igenom, elektrifieringen var den stora grejen och ingenjörerna blev modernitetens förlossare. Jag insåg då att jag saknade en bok som var skriven från ingenjörens vinkel och som visar hur ingenjörerna haft betydelse praktiskt taget överallt, även i våra vardagsliv.

Vad har varit roligast med att skriva boken?

– I arbetet med minnesskriften hittade jag ett bortglömt porträtt av Axel F Engström som Isaac Grünewald målat. Jag såg det i ett pressklipp från 30-talet och lyckades så småningom få se målningen i verkligheten. Den är så vacker! Målningen var en kul grej, den finns också med i boken, men det roligaste i arbetet med att skriva boken har varit att fundera över vad ingenjörskonst egentligen är. Vad är det som gör den så speciell? Det var en intressant nöt att knäcka.

Och vad har du kommit fram till?

– För mig är en ingenjör en problemlösare. Ingenjören skiljer sig från hantverkaren genom att ha ett systematiskt angreppssätt där man testar och ändrar en sak i taget för att hitta lösningen, och från vetenskapsmannen genom att i första hand vilja lösa problemet – ibland utan att förstå varför.

Boken tar upp allt från industrins framväxt och snilleföretagen till ingenjörernas betydelse i välfärdsutvecklingen och vårt vardagsliv. Finns det någon speciell del i boken som varit extra intressant att skriva om?

– När vi berättar historien så är det ofta enstaka figurer som står i förgrunden, som LM Ericsson, Gustaf de Laval eller Sven Wingquist. Men ingenjören är sällan ensam. För mig har det varit intressant att beskriva hur ingenjörskollektivet som arbetslag lär sig mer genom att samarbeta och tillsammans utforska nya lösningar.

– Ingenjörskonsten är också så mycket mer än uppfinningarna. Att exempelvis kunna rena vatten genom att filtrera det på ett sätt som efterliknar naturen var en upptäckt som varit avgörande för befolkningen av städerna. Ingenjörskonsten handlar om lösningar som gett oss vatten och avlopp, belysning och vägar – allt som haft stor betydelse i vårt vardagsliv och för framväxten av ett modernt samhälle.

Vad tror du om framtiden för ingenjörskonsten?

– Så länge det finns människor så kommer vi att behöva ingenjörer som löser våra problem. Men våra största tekniska genombrott är också våra största utmaningar, som exempelvis elektrifieringen, bilen, flyget, kärnkraften och datorn. Jag tror att ingenjörerna är oumbärliga för att vi ska dra nytta av forskningens möjligheter, men för att hantera dem på ett klokt sätt behöver de samspela med andra.

Vad hoppas du att läsaren tar med sig när de har läst din bok?

– Jag hoppas att den här boken kan hjälpa den teknologiska och humanistiska kulturen att närma sig varandra. Att ingenjörerna lär sig mer om vilka de är i ett historiskt sammanhang, men även att många andra läser boken och får en bredare naturvetenskaplig/teknisk allmänbildning. Det tror jag är viktigt för att vi ska kunna hantera de tekniska möjligheterna på ett förnuftigt sätt.

Anna Nyström