”Många chefer känner en frustration”

Som ingenjör är chansen stor att du någon gång får ett chefsjobb. Men att vara chef innebär inte bara högre lön och ökat inflytande. Många gånger kan det vara tufft, inte minst nu då hemarbetet satt ledarskapet på nya prov, visar samtal till Sveriges Ingenjörers rådgivning. 

Det är många bland Sveriges Ingenjörers medlemmar som har erfarenhet av att vara chef. En titt i medlemsregistret visar att närmare 20 000 medlemmar har en chefsposition idag och var femte är eller har någon gång varit chef.

– De flesta som väljer att bli chef gör det för att de tycker att det är kul att se andra människor utvecklas, det är det absolut vanligaste svaret vi får när vi frågar nya chefer om varför de valt att tacka ja till ett chefsjobb. Dessutom ser man en möjlighet att vara med och påverka, berättar Lisa Johansson, verksamhetsutvecklare på Sveriges Ingenjörer.

Klämda från flera håll

Några av de vanligaste frågorna som chefer tar upp i samtal med Sveriges Ingenjörers rådgivning handlar om konflikter på arbetsplatsen, svåra medarbetarsamtal, press från den egna chefen och omorganisationer.

– Många som hör av sig till oss känner en frustration, att de är klämda från flera håll och har svårt att få olika krav att gå ihop, berättar Lisa Johansson.

Det kan handla om att kraven från ledningen står i konflikt med medarbetarnas önskemål eller svårigheten att vara en motiverande kraft i en organisation som är trött på förändringar. För de chefer där ledningen sitter i ett annat land kan det även vara andra svårigheter som skapar frustration – exempelvis krav som man som chef förväntas genomföra, men utan att man själv haft möjlighet att påverka beslutet innan.

– Hur motiverar man sina medarbetare, och hur motiverar man sig själv i det läget?

Svårt att leda på distans

Den fråga som upptar många chefer just nu är hur man hanterar situationen där medarbetare nu arbetar på distans hemifrån. Hur är man en närvarande chef som ser sina medarbetare i vardagen fast man inte träffas rent fysisk? Hur får man teamet att känna samhörighet? Och hur håller man drivet uppe, både det egna och medarbetarnas?

Lisa Johansson poängterar att det finns ett stort värde för ingenjörer att fortsätta vara med i facket även när de tar på sig en chefsroll. Eftersom rådgivningen pratar med ingenjörer dagligen har de en god inblick i ingenjörers arbete, olika arbetsplatser men även de villkor och utmaningar som ingenjörer står inför.

– Ombudsmännen i rådgivningen har god vana att prata med chefsmedlemmar och det är många som ringer till oss med sina frågor och problem i vardagen. Många tänker inte på det, men man kan ha stor nytta av rådgivningen även som chef.

Så kan facket hjälpa dig

Sveriges Ingenjörer har även många andra förmåner som riktar sig till chefer. Under året har de startat en digital chefsskola för nya chefer som redan lockat mer än 100 deltagare. Här kombineras teori med praktiska övningar i en virtuell värld där deltagaren ställs inför olika typer av chefsutmaningar i sitt virtuella företag.

Dessutom finns det webbinarier, lokala nätverk, mentorprogram och utbildningar som riktar sig till chefer.

– Många tycker att det är positivt att träffa andra ingenjörer i andra branscher och verksamheter. Man breddar sina intryck och sin kunskapsbas, vilket ofta leder till en bra korsbefruktning. Dessutom bygger man ett värdefullt kontaktnät, konstaterar Lisa Johansson.

Varför stanna kvar?

Trots alla fördelar är det ändå vissa som tvekar om de ska vara kvar i facket när de tar steget till chef, eftersom de i rollen som chef upplever att de hamnar på arbetsgivarens sida. Men Lisa Johansson poängterar att det då kan vara viktigare än någonsin att ha stöd av facket – oavsett om du hamnar i konflikt, vill ha hjälp i hur du ska tänka när du sätter lön, eller om du vill ta del av möjligheterna med att utvecklas i din chefsroll.

– Som chef är du i en utsatt position och det finns en trygghet med att vara kvar. Förväxla inte chefsrollen med arbetsgivarrollen, tänk på att du fortfarande är anställd, säger Lisa Johansson.