Ingenjörschefen med ADHD: ”När du vågar vara sårbar så händer det grejer”

Marianne Rimbark är förändringsledare på Ericsson och har ADHD. När hon fick sin diagnos startade hon ett medarbetarnätverk för personer med NPF.

– Ericsson är ett innovationsföretag. Vi behöver alla typer av hjärnor, säger hon.

Det var först när ett av hennes barn fick en NPF-diagnos 2016 som Marianne Rimbark började fundera över om hon själv kunde ha ADHD.

– ADHD och autism är till 80 procent genetiskt, säger hon.

Ungefär samtidigt kom hon in i klimakteriet, vilket gjorde de besvär hon länge hade haft mer uttalade. Hon valde att göra en utredning. Svaret kom för tre år sedan, när hon var 51 år: Hon hade ADHD.

Har bytt tjänst vart tredje år

I det egna arbetslivet har hennes funktionsvariation tagit sig olika uttryck.

Under sina 30 år på Ericsson har hon bytt tjänst ungefär vart tredje år. Hon började som programmerare, för att sedan bli teknisk koordinator, projektledare och linjechef. I dag är hon förändringsledare.

– Det är det som är så fantastiskt med ett stort företag. Man kan byta roller. Det har varit perfekt för mig. Om jag ska göra något monotont så blir jag lätt uttråkad, säger hon.

I samband med diagnosen började hon ställa frågor om de medarbetarnätverk som fanns på Ericsson: Varför var mångfalds- och inkluderingsarbetet så inriktat på ”utseende”, som jämställdhet och etnicitet? Varför saknades neurodiversitet?

Det ledde till att hon 2023 startade ett nytt globalt nätverk: Neurodiversity & Allies ERG.

– Våra hjärnor är minst lika viktiga som utsidan. Vi ser olika ut, varför skulle våra hjärnor inte vara olika? säger hon.

”Det finns definitivt någon i varje team”

Nätverket visade sig fylla ett stort behov. På två år har det fått över 50 globala ambassadörer och ytterligare 500 allierade som stöttar initiativet.

NPF är vanligt i befolkningen – och sannolikt även bland ingenjörer. På ett bolag som Ericsson finns både innovationsroller, vilket passar många med ADHD och dyslexi, och specialistroller, som kan passa personer med autism.

– Mitt personliga estimat efter 30 år på Ericsson är att en av fem har någon form av NPF. Så det finns definitivt någon i varje team. Vi har även chefer med NPF, säger Marianne Rimbark.

Ericsson var tidigt ute med att inse att olikheter berikar. I dag talas till exempel mer än 180 språk inom bolaget.

– Vi är helt fantastiska, det har verkligen varit en lyx att hamna här. För att lyckas behöver vi också alla typer av hjärnor. Det gör att vi kan tänka nya tankar.

I dag är det många med NPF som står utanför arbetsmarknaden. Både för individerna, företagen och samhället är det viktigt att fler ges möjlighet att nå sin fulla potential, enligt Marianne Rimbark.

– En del klarar till exempel inte rekryteringsprocessen – att träffa någon face to face, se dem i ögonen och svara på frågor under en timme. Men det säger ingenting om hur bra de är på sitt yrke.

”Det räcker med att berätta hur man fungerar”

Även hur arbetsplatserna är organiserade kan bli ett hinder. Med relativt enkla anpassningar kan arbetslivet fungera för fler. På Ericsson finns möjlighet till hybridarbete: den som behöver rutiner kan arbeta på kontoret, medan andra kan jobba hemifrån.

I dag finns också många tekniska hjälpmedel som underlättar.

– En person som har dyslexi kan till exempel köra ”text to speech” och ”speech to text”, säger Marianne Rimbark.

I sitt eget ledarskap är hon noga med att sätta ihop team där medlemmarna är olika och kompletterar varandra. En person som är bra på att projektleda behöver till exempel ofta specialister för att lyckas med sitt uppdrag.

Nyckeln är att vara nyfiken. Varje gång Marianne Rimbark startar ett nytt program eller projekt får medarbetarna svara på frågan: Hur jobbar du med mig på bästa sätt?

– En del vill ha möten på förmiddagen när de är piggare. Själv ber jag om kortfattade mejl, eftersom jag har svårt att ta till mig långa texter. Man behöver inte ”komma ut” med sin diagnos – det räcker att berätta hur man fungerar och vad man behöver för att lyckas.

Har med sig en virkning på möten

Själv lyssnar Marianne Rimbark också bättre när hon samtidigt gör något med händerna. På enhetsmöten brukar hon därför ha med sig en virkning.

– Jag har svårt att bara sitta still och lyssna, då flyger min hjärna iväg. Här är det viktigt att arbetsplatsen är trygg, så att du kan vara dig själv.

Hon vill slå ett slag för ”the power of vulnerability” – om chefen är öppen med sina egna utmaningar så skapas en tryggare arbetsplats.

– När du själv vågar vara sårbar så händer det grejer. Det är inte farligt, dessutom får du vänner för livet.

En aspekt som lätt glöms bort är att personer med NPF ofta har barn med NPF –något som kan påverka både vardagen och arbetslivet. Därför har Marianne Rimbark också startat ett föräldranätverk, som träffas en gång i månaden och äter lunch.

– Det är kollegor från patentavdelningen, från finans, IT, säkerhet och forskning och utveckling. Vi firar tillsammans när någons barn har flyttat hemifrån eller fått jobb. Och när ett barn har fått en diagnos är vi medmänniskor. Föräldranätverket är nog det jag är mest stolt över! säger hon.

Marianne Rimbarks budskap till chefer:

• Neurodiversitet är avgörande för innovation och konkurrenskraft.
• Alla människor tänker på olika sätt – och det är en styrka.
• Anpassa arbetsplatsen efter människors behov, inte efter diagnoserna. Nyfikenhet och förståelse är grundläggande.
• Tydlighet, struktur och flexibilitet gynnar alla.
• Att visa sin egen sårbarhet skapar psykologisk trygghet.