Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom än vad som syns i resultaten.
UKÄ har tagit fram snabbstatistik över sysselsättningen för nyexaminerade för 2019 och 2020. Statistiken baseras på uppgifter från Skatteverket om hur många som hade en inkomst på minst 20 000 kronor i oktober det år de tog examen.
Rapporten visar att civil- och högskoleingenjörer har drabbats hårdare av pandemin än många andra utbildningsgrupper. Båda finns med bland de tio utbildningar som hade störst negativ förändring från 2019 till 2020 (tillsammans med bland andra arkitekter, apotekare och psykoterapeuter). För högskoleingenjörer har läget försämrats mer och från en lägre nivå före pandemin. Trots minskningen låg civilingenjörer fortfarande över snittet för samtliga nyexaminerade, medan högskoleingenjörer låg under.
| 2019 | 2020 | Förändring i %-enheter | |
| Civilingenjörsexamen (1410) | 89% | 82% | -7 |
| Högskoleingenjörsexamen (830) | 77% | 66% | -11 |
| Snitt alla nyexaminerade | 78% | 76% | -2 |
Källa: UKÄ. Inom parentes visas antal som tog examen under januari–juni 2020.
Men skillnaderna mellan högskoleingenjörer och civilingenjörer har sett helt annorlunda ut tidigare (se längre ner i artikeln) och Anna Bengtsson, utredare på UKÄ som tagit fram rapporten ”Hur påverkar coronapandemin arbetsmarknaden för nyutexaminerade studenter?” påpekar att det finns en svaghet med undersökningen.
Rapporten togs nämligen fram för att presentera aktuella uppgifter snabbt och därför har man inte kunnat ta hänsyn till en viktig faktor: hur många som fortsatt att studera i stället för att söka jobb.
Oktober redan länge sedan
Saco vill se åtgärder
I en debattartikel i Altinget skriver Saco och 18 Saco-förbund att de vill se bättre stöd för nyexaminerade att komma in på arbetsmarknaden. De konstaterar att regeringen ökat antalet utbildningsplatser, vilket ökar konkurrensen när studenterna kommer ut på arbetsmarknaden.
Några åtgärder de vill se:
- Ökade kontakter med arbetslivet under utbildningen.
- Ökad tillgång till studie- och yrkesvägledare.
- Att uttagen examen ska ge rätt till a-kassa under 100 dagar.
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, tror att många nyexaminerade kan ha fortsatt att studera. Studenterna visste redan på våren att arbetsmarknaden var osäker och kunde söka kurser till hösten.
Han påpekar också att statistiken visar vad som gällde i oktober, men att mycket har hänt sedan dess.
– Nu ser det bättre ut. För den som går ut under en svacka blir det ett hack i etableringen, men vi kan bara hoppas att svackan blir så kort som möjligt. Nu är arbetslösheten på väg ner i alla åldersgrupper och inget tyder på att det inte omfattar nyexaminerade.
Se också åldersuppdelad statistik i artikeln: Arbetslösheten för ingenjörer sjunker
Små skillnader mellan högskole- och civilingenjörer i tidigare studier
I statistiken från oktober är skillnaden mellan högskole- och civilingenjörer som sagt stor. Men om det beror på att högskoleingenjörer har haft det extra svårt att få jobb eller om fler pluggat vidare framgår inte.
Tittar man i UKÄ:s senaste ordinarie statistik, som visar hur många som var etablerade på arbetsmarknaden 1–1,5 år efter examen, så är skillnaderna mellan högskole- och civilingenjörer liten. Det varierar också vilken av grupperna som ligger högst:
| Andel som är etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen |
||
| Högskoleingenjörer | Civilingenjörer | |
| Examen läsåret 2016/2017 | 90% | 94% |
| Examen läsåret 2017/2018 | 94% | 93% |
Källa: UKÄ
Skillnader mellan könen
Det finns också skillnader mellan könen i UKÄ:s statistik från oktober 2020. För civilingenjörer minskade andelen kvinnor som fått jobb betydligt mindre än för männen. För högskoleingenjörer var det tvärt om.
| Totalt | Kvinnor | Män | |
| Civilingenjörsexamen (1410) | -7% | -3% | -9% |
| Högskoleingenjörsexamen (830) | -11% | -18% | -9% |
Källa: UKÄ. Inom parentes: antal examinerade.
Anna Bengtsson har tidigare gjort analyser av hur könsfördelningen skiljer sig mellan olika civilingenjörsutbildningar och hon skriver att skillnaderna i hur många som etablerat sig på arbetsmarknaden förmodligen beror på skillnaderna i inriktning på utbildningen. Inriktningarna leder till arbeten i skilda branscher som kan ha påverkats olika av pandemin.
Karin Thorsell
Detta är en nyhetsartikel. Ingenjörens nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Sveriges Ingenjörer, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
