Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar? Förbundsordföranden säger att de är öronmärkta för inkomstförsäkringen. ”Vi bygger inte överkapacitet.”
Sveriges Ingenjörers inkomstförsäkring fyller upp ersättningen från a-kassan så att medlemmar som blir arbetslösa får 80 procent av lönen, upp till en månadslön på 100 000 kronor under 150 dagar.
Men när pandemin slog till fanns farhågor om att arbetslösheten för ingenjörer skulle bli så hög att förbundet inte skulle klara att betala för att upprätthålla den nivån.
Därför gav ett extrainsatt Ingenjörsfullmäktige förbundsstyrelsen möjlighet att höja medlemsavgiften med som mest 100 kronor i som längst 18 månader – från juli 2020 till december 2021.
Den arbetslöshet som man prognostiserade för var 3,8 procent. Men arbetslösheten, så här långt, har inte blivit högre än 1,7 procent och hade i maj sjunkit till 1,4 procent.
En glad ordförande
Och nu har Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse beslutat att avsluta höjningen i september i stället för i december.
Förbundsordförande Ulrika Lindstrand säger att hon är glad, tacksam och stolt över att medlemmarna har ställt upp på avgiftshöjningen under den tid som har gått.
– Därmed har de hjälpt kollegor som råkat sämre ut. Jag vill rikta ett stort tack till alla medlemmar och det är positivt att vi har möjlighet att stänga av höjningen tidigare.
Beslutet bygger på en sammanvägd bedömning.
– Vi har tittat på ekonomin, arbetslösheten och uttaget ur försäkringen och vad vi tror om uttaget i höst, vilket är den största osäkerheten. I september har vi uppnått en tillräcklig nivå för att kunna hantera det vi vet kan komma. Aktuarierna på Folksam (där förbundet har inkomstförsäkringen) har tittat på olika scenarier och vi känner oss trygga med det.
1 500 kronor per medlem
När höjningen av medlemsavgiften tas bort i september kommer yrkesverksamma medlemmar att ha betalat 1 500 kronor var i höjd avgift. Och det som premien höjts med under 2021 är mindre än det. Så vad händer med det som är kvar?
Ulrika Lindstrand pekar på att effekterna av pandemin väntas fortsätta resten av 2021 och sannolikt under större delen av 2022 och kanske längre än så. Det kommer att påverka försäkringspremien och det som blivit över av den höjda medlemsavgiften behövs för att täcka det.
– Alla pengar går in i den reserv vi har för inkomstförsäkringen. Vi bygger inte överkapacitet. Vi hoppas att läget ska normaliseras och att premien kommer tillbaka till ett mer normalt läge. Samtidigt har vi fått en riskmedvetenhet, att vi behöver en större buffert, och därför är det inte sannolikt att premien återgår till vad den var på lång tid.
Däremot ska inte bufferten från den höjning som nu varit finnas kvar över tid, utan den ska täcka just höjningar som orsakas av pandemin.
Ulrika Lindstrand påpekar att reserven redan tidigare har buffrat för toppar och dalar. Premien kan ändras mycket från år till år och det går inte att anpassa medlemsavgiften varje gång.
Syns i årsredovisningen
Hur stor reserven är och hur den förändras syns i årsredovisningen som medlemmar har tillgång till. Förbundets ekonomi behandlas också av Ingenjörsfullmäktige som godkänner årsredovisning, budget och medlemsavgift.
– Så fullmäktige är i högsta grad involverade.
Har ni övervägt att betala tillbaka pengarna till medlemmarna?
– Det finns inte utrymme för det. Allt kommer att gå in i reserven och täcka upp under den tid vi har pandemirelaterade förhållanden.
Så här i efterhand – var det rätt att införa höjningen?
– Absolut. I det läge vi stod hade vi inte klarat det scenario vi såg framför oss. Vi är inte ur det här än, men så här långt har inte det scenariot besannats.
Om det här hände igen, vad tar du med dig för lärdomar från den här gången?
– Jag tror att hela försäkringsvärlden och vi som försäkringstagare sitter med en annan bild av vad som kan hända på kort tid. Vi kommer att väga in helt andra riskfaktorer och ha en helt annan beredskap. Vi håller på med en utvärdering tillsammans med Folksam och förhoppningen är att förstå vilka situationer som kan uppkomma. Att vi kan ha sätt att reglera så gott som möjligt utan att vara överdrivet försiktiga.
Karin Thorsell
Detta är en nyhetsartikel. Ingenjörens nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Sveriges Ingenjörer, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
