Att arbetet är utvecklande, stimulerande och meningsfullt borde vara en fråga som engagerar facket lika mycket som bra löner och goda arbetsvillkor. Det tycker David Eklind Kloo, aktuell med en bok om arbetets mening.
Christian är ingenjör och har det som på många sätt är hans drömjobb. Han jobbar med produktutveckling, från idé till färdig produkt. Arbetet är roligt och stimulerande och han får samarbeta med kollegor över hela världen.
Men det är något som skaver. Han ser att han har kunskap att utveckla bättre produkter, med längre livslängd och mindre miljöpåverkan, men får inget gehör för det hos ledningen. När han senare får en roll där han har möjlighet att vidareutveckla sina idéer upptäcker han snart att ingen egentligen bryr sig om vad han gör på jobbet. Han får aldrig den budget han behöver, får ständigt höra att hans planer är för ambitiösa och får aldrig leverera det som han ser som sin uppgift.
De kortsiktiga ekonomiska intressena väger alltid tyngre än det hållbarhetsperspektiv som driver honom.
Livet satt på paus
Christian är en av de personer som David Eklind Kloo intervjuat för sin bok Arbetets mening – vad vi gör på jobbet och vad jobbet gör med oss. Hans berättelse är inte unik.
I boken argumenterar David Eklind Kloo för att vi behöver ta konkreta steg i riktning mot ett mer demokratiskt arbetsliv.
– Många av de jag intervjuat berättar att de går till jobbet för att få sin lön, men jobbet är inte meningsfullt. Man skulle kunna beskriva det som att deras liv pausas när de går till jobbet, berättar David Eklind Kloo.
Den bilden bekräftas också av en undersökning som han gjort bland 2 000 yrkesverksamma. 20 procent uppger att deras arbete, bortsett från lönen, varken bidrar till att förbättra eller försämra deras livskvalitet. 16 procent svarar att arbetet bidrar till att försämra livskvaliteten. Det innebär att drygt var tredje yrkesarbetande upplever att arbetet inte bidrar till att göra deras liv bättre.
Erkänna det som en facklig fråga
Med tanke på den centrala plats som arbetet har i våra liv är detta något som han tycker får alldeles för litet utrymme i samhällsdebatten.
– Problemet är att det betraktas som ett individproblem. Om du inte tycker att jobbet är meningsfullt då är det upp till dig att byta jobb eller utbilda dig. Men precis som människors frihet begränsas när de inte kan försörja sig så begränsas de av att de ägnar en stor del av sin tid, energi och kreativitet åt något som sätter dem själva på undantag.
Här har facket en viktig roll att fylla, menar David Eklind Kloo.
– Jag tror att man i större utsträckning måste erkänna det som en facklig fråga och se till att det kommer upp på dagordningen.
Klubbarna behöver verktygen
Ytterst handlar det om att ge de anställda möjlighet att dra nytta av sin kompetens och drivkraft. Men även att se individens möjlighet att utvecklas i arbetet. David Eklind Kloo skulle vilja se att fler arbetsplatser lyfter den diskussionen och börjar prata om verksamhetens uppdrag och hur arbetet kan utföras på bästa sätt.
– Jag skulle vilja se att facken tog fram verktyg för att initiera den dialogen med arbetsgivare, på samma sätt som man har verktyg för lönerevisioner, säger David Eklind Kloo.
Outnyttjad potential
Det finns så mycket att vinna på att låta medarbetarna få utlopp för sin kompetens, kreativitet och sina insikter om sitt arbete. Här finns en outnyttjad potential i verksamheterna. Samtidigt ser han en fara i att den här typen av frågor får stå tillbaka i tider av hög arbetslöshet där frågor om att få människor i jobb ofta tar större plats i debatten.
Men att inte lyfta frågorna om arbetets innehåll tror han är ett misstag.
– Båda frågorna är viktiga. Vi behöver bekämpa arbetslösheten och vi behöver samtidigt se till att människor har utvecklande jobb där de får komma till sin rätt. Därför måste facket även arbeta för att göra jobben mer intressanta och utvecklande.
Vad är meningsfullt arbete?
Vad som gör arbetet meningsfullt kan vara olika för olika människor. I boken vittnar intervjupersonerna om arbeten som är enformiga, där de inte har någon möjlighet att påverka sin arbetsvardag eller där de tvingas göra uppgifter som går emot deras egna värderingar.
Men det kan även handla om att arbetet inte är stimulerande. En ingenjör säger exempelvis att hon bara lägger en femtedel av sin arbetstid på roligt och kreativt arbete – det som hon identifierar med rollen som ingenjör. Resten handlar om mer rutinartade, monotona arbetsuppgifter.
Förskjutning av makten
Gemensamt för många av de som David Eklind Kloo pratat med är att man vill känna att arbetet är varierande och utvecklande, att känna gemenskap med andra, att få möjlighet att använda sitt professionella omdöme och ha inflytande i hur arbetet ska utföras.
En viktig nyckel för att komma åt det mer meningsfulla arbetet är inflytande – att medarbetare får möjlighet att planera och påverka sitt arbete och se sin del i helheten. Det gäller oavsett om det handlar om schemaläggning i hemtjänsten eller att rensa bort onödig administration.
– Problemet är att många beslut fattas av de som är onödigt långt ifrån den praktiska verkligheten. Det är en förändring som också innebär en förskjutning av makten, säger David Eklind Kloo.
