Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt. Att ingenjörer är doldisar i staten kan också påverka de unga ingenjörernas val.

Arbetsgivarverket gör två gånger om året en Kompetensbarometer – en enkät som ger en bild av de statliga arbetsgivarnas kompetensbehov. Hösten 2020 kompletterades den med intervjuer med 24 statliga arbetsgivare.

Undersökningen fokuserade på sex utbildningsinriktningar där rekryteringsbehovet är störst inom staten: jurister, IT-kompetens, samhällsvetare, ingenjörer, naturvetare och ekonomer.

IT har blivit kärnverksamhet

Ingenjör har länge varit, och är fortfarande, den näst vanligaste utbildningsbakgrunden bland akademiker i staten. 2019 hade de statliga arbetsgivarna tillsammans cirka 33 000 anställda ingenjörer.

De senaste 15 åren har IT-verksamheten i staten vuxit med 44 procent och i dag arbetar ungefär 13 600 personer, fem procent av de statsanställda inom IT. Men bara 4 358 av dem har en eftergymnasial IT-utbildning (bland annat IT-ingenjörer som inte ingår i ingenjörsgruppen).

– Det visar både hur staten rekryterar IT-kompetens och hur hela IT-branschen ser ut. Vi ser tydligt att efterfrågan på IT-kompetens ökar snabbt bland de statliga arbetsgivarna. IT har gått från att vara stödverksamhet till kärnverksamhet, säger Sofie Andersson på Arbetsgivarverket.

Nästan samtliga, 96 procent, av arbetsgivarna som intervjuades svarade att de har behov av att rekrytera IT-kompetens. 50 procent svarade att de har behov av att rekrytera ingenjörer.

Ingenjörsstudenter väljer privat

Intresset bland studenter för att jobba statligt varierar mycket beroende på utbildningsinriktning. Det syns tydligt i den undersökning som analysföretaget Universum har gjort på uppdrag av Arbetsgivarverket.

En tredjedel av studenterna i undersökningen har svarat ja på frågan om de har övervägt att söka ett arbete i staten. Störst är intresset bland juriststudenterna där 54 procent svarade ja. Bland ingenjörsstudenterna har bara 19 procent övervägt ett jobb i staten och bland IT-studenterna är det 18 procent.

Sofie Andersson ser flera möjliga förklaringar. En är den breda arbetsmarknaden både för de IT-kompetens och för ingenjörer. Tillgången till jobb är stor inom privat sektor men hon tror också att utbildningarnas upplägg spelar roll.

– Många ingenjörsutbildningar är inriktade mot privat sektor, inte minst mot produktion. De exempel som tas upp i undervisningen kommer från i privat sektor och blir därför ofta det självklara valet.

Staten har tidigare varit sämre än privat sektor på att erbjuda exjobb till ingenjörsstudenter men där sker nu en förändring. Flera myndigheter, bland annat FOI och Trafikverket tar emot en hel del exjobbare.

Sofie Andersson tror också att ingenjörer och personer med IT-kompetens i staten är mer osynliga än exempelvis jurister.

– Det är inte ofta en ingenjör från en statlig myndighet blir intervjuad i media. Det finns helt enkelt få förebilder, säger hon.

Var tredje ingenjör sneglar mot staten

Arbetsgivarverket gav också Universum uppdraget att undersöka intresset för att arbeta i staten bland unga yrkesverksamma. I gruppen ingår akademiker som är yngre än 40 år och som har arbetat minst ett och högst åtta år.

Här svarade en högre andel än studenterna, 39 procent, att de har övervägt ett statligt jobb. Men ingenjörerna är den grupp som är mest skeptisk. Bara 27 procent svarade ja. Inom IT svarade 28 procent ja och bland jurister hade 67 procent övervägt ett jobb i staten.

Lockas av samhällsnyttan

Fler undersökningar visar att samhällsnyttan är en av de viktigaste anledningarna till att unga söker jobb i inom staten. De statliga arbetsgivarna är också duktiga på att lyfta fram samhällsnyttan när de rekryterar. Problemet är att unga inte alltid upplever att känslan att man bidrar till samhället sedan finns i jobbet.

Arbetsgivarverket gjorde 2019 tillsammans med Vinnova och sex andra statliga myndigheter en intervjuundersökning med unga nyanställda akademiker i staten.

Den visade att arbetsgivarna var bra på att lyfta fram samhällsnyttan inför och i samband med rekryteringen, men att det inte framträdde så tydligt i det dagliga arbetet.

– Det kan bli ett problem för en ung nyanställd akademiker och göra att deras engagemang minskar, säger Sofie Andersson.

Hon menar att det är viktigt att få in samhällsnyttan i den dagliga verksamheten.

– Om akademikerna känner att deras arbete faktiskt bidrar till att göra samhället lite bättre kommer de antagligen att stanna längre.

Att samhällsnyttan lyfts fram i rekryteringsprocessen bekräftas i Arbetsgivarverkets intervjuer med 24 myndigheter. Framför allt från inriktningar där det är svårt rekrytera, bland annat ingenjörer.

Karin Virgin