Det ska vara ett lättillgängligt sätt för yrkesverksamma ingenjörer att få spetskunskap inom AI och robotisering. Nu skalas konceptet med modulkurserna i Ingenjör4.0 upp. Samtidigt har det utsetts till testpilot till att bli modell för livslångt lärande också för andra yrkesgrupper.
Under ett par års tid har Ingenjör4.0 vuxit fram, med fler och fler kursmoduler och deltagare. Samtidigt har parterna som står för konceptet – 13 högskolor och företagen SKF, AB Volvo, Sandvik, Scania och nu på senare tid också Combitech – tillsammans justerat och trimmat utbildningarna. Och fortsätter att trimma dem.
I dag finns 15 kurser, eller moduler som de kallas, och redan under 2022 ska ytterligare tio kursmoduler tillkomma. Inom tre år ska det totalt finnas 48 – där de nya modulerna är påbyggnader och fördjupning av de 15 första.
Bengt-Göran Rosén är professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad och ansvarig för utbildningssatsningen Ingenjör4.0.
– Mest populära är de generella kurserna om ”Smart Products and Industrial Internet of Things” samt ”Cyber Physical Systems and Digitala twins”. De kan fungera som en generell inkörsport. Men vi vill ge ett komplett kursutbud där vi också har med smalare utbildningar, säger Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad som leder arbetet med Ingenjör4.0.
20 timmars studier
Varje modulkurs går över fem veckor och tanken är att man lägger ner fyra timmar per vecka, varav en del är gemensamma webbinarier där man kan prata med läraren och de andra deltagarna.
Modulerna börjar vid olika tidpunkter – i november startade en rad av dem, i januari några andra och i mars blir det en ny omgång.
Här hittar du alla modulkurser och hur du anmäler dig.
Varje modul har sina läromål på samma sätt som vanliga universitetskurser. Examineringen varierar och kan bestå av allt från quiz till inlämningsuppgifter och presentationer.
I början var utbildningarna gratis men nu kostar det cirka 2 000 kronor plus moms att gå en modul.
– Det är till självkostnad, men det handlar också om ”committment”, om det inte kostar är det lättare att hoppa över.
”Research to market”
Konceptet är helt digitalt och utvecklas hela tiden utifrån de olika högskolornas spetskompetenser.
– Det är lite som att plocka russinen ur kakan. Den högskola som är bra på ett visst område ansvarar för en modul, eller så gör man det tillsammans flera högskolor.
Bengt-Göran Rosén menar att det gör att utbildningarna är toppklass – ”crème de la crème”.
– Det är mycket forskningsresultat med så det är otroligt aktuellt – ”research to market” – och på det sättet skiljer det sig från annan utbildning, säger han.
Färre har gått
Men än så länge har Ingenjör4.0 inte nått ut tillräckligt. Hittills har cirka 200 personer gått igenom minst en modul, trots planer på 1 000 under 2021.
Bengt-Göran Rosén förklarar det med att det är högtryck i industrin igen och att det är svårt för ingenjörer att få loss tid för att utbilda sig.
– Vi behöver hitta vägar in för att skapa tid. Vi vill också nå ut bredare till små och medelstora företag.
Och det här jobbar företagen och högskolorna som är med nu för fullt med att få till.
Modell för livslångt lärande
Och samtidigt har Ingenjör4.0 alltså utsetts till den modell som ska genomföras och utvärderas för att kunna vara modell för livslångt lärande också för arbetsmarknaden i stort.
Ulrika Lindstrand Foto: Sveriges Ingenjörer
Och en bidragande orsak till att det blivit så är att Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand har lyft fram den här lösningen tillsammans med Fredrik Hörstedt, tidigare vicerektor på Chalmers. De sitter båda i ”Regeringens samverkansgrupp för näringslivets digitala omställning” och i ”Arbetsgruppen för digital kompetensutveckling”, där de framhållit Ingenjör4.0 som en lösning för utbildning av yrkesverksamma generellt.
– Vi har pratat mycket om fort- och vidareutbildning på lärosäten, men det är svårt att få regeringen att sätta av öronmärkta resurser till det och tills vi får det är Ingenjör4.0 ett lysande initiativ som dessutom går att anpassa till andra områden. Samtidigt behöver inget lärosäte ensamt ta på sig risken att utveckla den här typen av kurser, säger Ulrika Lindstrand.
Tanken är nu att Ingenjör4.0 ska kunna erbjuda kurser för 1 000 deltagare per år i fem år och samtidigt utvärderas ordentligt.
