Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSnart klart med nya studiestödet – upp till 80 procent av lönen...

Snart klart med nya studiestödet – upp till 80 procent av lönen för att plugga

Om några månader väntas riksdagen rösta igenom ett nytt studiestöd för yrkesverksamma, med bidrag på 21 000 och lån på upp till 11 000 kronor per månad. Utöver det kan fack och arbetsgivare avtala om högre ersättning. Och det har nu gjorts för anställda i kommuner och regioner.

Det är den så kallade Las-överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK som är grunden till en rad beslut som riksdagen ska fatta före sommaren. Det handlar bland annat om ändringar av turordningsreglerna vid uppsägning, men också om ett nytt studiestöd. Stödet ska göra det ekonomiskt möjligt för yrkesverksamma att plugga på heltid – även för dem som har högre löner.

Syftet är att möjliggöra för livslångt lärande och att yrkesverksamma ska kunna uppdatera sin kompetens utifrån vad som behövs på dagens arbetsmarknad.

Statlig och avtalad del

Bakgrund

Genom Januariavtalet förband sig den dåvarande S-MP-regeringen att förändra bland annat turordningsreglerna vid uppsägningar. Efter en mycket kritiserad statlig utredning, Toijer-utredningen, gjorde i stället Svenskt Näringsliv och PTK en överenskommelse som regeringen gick vidare med. Före sommaren ska riksdagen rösta om förslagen som sedan ska träda i kraft den 1 oktober 2022.

Lösningen för studiestödet har två delar. Den ena är det nya statliga studiestödet som riksdagen beslutar om.

Den andra delen är att fack och arbetsgivare kan avtala om ytterligare utfyllnad av lönen och andra villkor.

PTK:s och Svenskt Näringslivs överenskommelse innehåller de delarna för privat sektor. När riksdagen beslutat om sina delar kommer PTK och Svenskt Näringsliv att föra in sina överenskommelser i ett nytt huvudavtal.

Andra sektorer, utöver privat sektor, behöver förhandla om sina avtal för att få motsvarande förbättringar. För fack och arbetsgivare inom statlig sektor ska förhandlingar inledas, men för kommunal sektor – kommuner och regioner – blev parterna klara med en överenskommelse i december.

Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer som varit med och förhandlat fram avtalet för kommunal sektor, påpekar att det kan komma ändringar i förslaget till riksdagen fram till att de röstar om det och att det i så fall kan leda till följdändringar i avtalet.

– Då kan det komma ändringar i någon liten del i överenskommelsen också för kommunal sektor, säger han.

Stärkt studiestöd

Det statliga studiestödet ska bestå av en bidragsdel och en lånedel. De är inkomstrelaterade så att det går att få mer ju mer man tjänar, upp till ett tak. Bidraget kan vara upp till 21 298 kronor per månad, vilket man får redan vid en månadslön på 30 000 kronor. Möjligt studielån utöver det är som mest 12 514 kronor per månad för den som har en månadslön på 45 000 kronor eller högre. Vid en månadslön på 30 000 kronor går det att låna upp till 5 481 kronor per månad.

Läs mer i CSN:s information om omställningsstudiestödet. 

Studiestödet går att söka från 1 oktober i år, 2022, och gäller för studier från och med den 1 januari 2023.

Det ska gå att studera i upp till två terminer (44 veckor) på heltid, eller på deltid över längre tid.

För att ha rätt att vara ledig för utbildning och att få studiestödet ska man ha jobbat i genomsnitt minst 16 timmar i veckan i åtta år. Sjukskrivning, föräldraledighet och värnplikt kan räknas in i tiden, upp till 24 månader.

Läs mer om Las-överenskommelsen i sin helhet och vad som ska gälla för privat sektor här.

Egen överenskommelse för kommunal sektor

Så vad innebär överenskommelsen som nu slutits för kommunal sektor?

Jo, de föreslagna ändringarna i avtalet, KOM-KR, gör att anställda som jobbar där förutom det statliga studiestödet kan få ett kompletterande studiestöd. Det fyller ut så att man tillsammans med det statliga bidraget och lånet får 80 procent av lönen upp till 5,5 inkomstbasbelopp (en månadslön på ungefär 32 500 kronor). Och 65 procent av lönen som överstiger det, upp till en månadslön på 71 000 kronor.

Förutom att plugga i 44 veckor, så ger KOM-KR också möjlighet att efter den tiden få förlängt studiestöd i upp till fyra terminer.

Ersättningen är då 70 procent av lönen de två första terminerna, och 50 procent termin tre och fyra.

Friare i vad man studerar

Avtalet får mer fokus på individen än i de tidigare stöd som gått att få via KOM-KR.

– Individen kan själv ta initiativ till kompetensutveckling under en anställning, säger Jörgen Lundqvist.

Läs vad Sveriges Ingenjörer skriver

Läs Sveriges Ingenjörers pressmeddelande om överenskommelsen för kommunal sektor här.

För studiestödet som gäller i upp till 44 veckor ska studierna stärka individens ställning på arbetsmarknaden. För det förlängda studiestödet i KOM-KR ska utbildningen ”stärka sektorn”.

I båda fallen är det Omställningsfonden (omställningsorganisationen för kommunal sektor) som avgör från fall till fall om utbildningen faktiskt stärker individens ställning på arbetsmarknaden respektive i sektorn, och det är ett krav för att kunna få stöden. (för privat sektor avgör TRR om en utbildning stärker individens ställning och kan godkännas)

Men Jörgen Lundqvist tror inte att det kommer att vara så begränsande för vad man får studera.

– Det finns så många typer av ingenjörer i kommuner och regioner att vad man än studerar så kommer det att gå att använda inom sektorn. Det är i alla fall min preliminära bedömning.

Jörgen Lundqvist pekar på att det här gör det möjligt att ställa om till nya områden och att skaffa sig kompetens som är efterfrågad.

Fler sätt att få stöd från Omställningsfonden

Omställningsfonden kommer att fortsätta att jobba med det den gjort tidigare – som stöd till personer som blivit uppsagda så att de komma vidare till ett nytt jobb, och stöd till arbetsgivare att förebygga uppsägningar. Men nu får fonden också ett par nya uppgifter.

En är att ge grundläggande stöd under anställning. Det betyder att det går att få stöd och vägledning även om man inte är uppsagd. Stödet kan bestå av kartläggningssamtal, vägledning, rådgivning och validering av kunskaper – till exempel för att kunna söka in till en utbildning.

En annan del är att Omställningsfondens uppdrag också utökas med möjlighet att stötta arbetsgivare vid arbete med strategisk kompetensförsörjning.

Karin Thorsell

14 KOMMENTARER

    • Du behöver ha arbetat i åtta år för att kvalificera dig för stöd. Arbete i egen företag räknas./Redaktionen

  1. Hej! Gäller stödet för mig även om jag börjar plugga i höst. Dvs. kan jag ansöka om det i oktober och börja få stödet från och med januari 2023 även fast mina studier redan börjat tidigare. Mvh, Leif

    • Så här svarar CSN: Det ska sägas att än så länge är allting ett förslag som förväntas beslutas senare i år, men enligt förslaget så ser det ut som följer:
      Om utbildningen är 80 veckor eller längre, kan CSN lämna omställningsstudiestöd även om utbildningen påbörjades innan den 1 januari 2023.
      Om utbildningen är kortare än 80 veckor och har påbörjats innan den 1 januari 2023, kommer CSN inte lämna omställningsstudiestöd.

    • Så här skriver CSN: Den övre åldersgränsen är olika för bidraget och lånet. Lånet kan du som längst få till och med det år du fyller 60 år. Bidraget kan du få till och med året du fyller 62, men efter året du fyller 60 år kan du bara få det i som längst 10 veckor.

  2. Ska man ha jobbat 8 år hos statlig/kommunal arbetsgivare eller är det den totala arbetslivserfarenheten som räknas in?

    • Det är den totala tiden. Att vi skrev extra om kommunal sektor här är för att de gjort en överenskommelse nu. Man ska ha jobbat åtta år av de senaste 14 åren. Så här skriver CSN:
      Du måste ha arbetat minst 96 månader (8 år) av de senaste 14 åren innan ansökan kom in till CSN. Du ska i genomsnitt ha arbetat minst 16 timmar per vecka varje månad.
      Du kan räkna arbetad tid från och med det år du fyllde 19 år. Arbetet ska ha varit din huvud­sysselsättning under de åtta åren. Om du har haft studiemedel eller studiestarts­stöd under perioden, ska du inte räkna med den tiden.
      Tid med föräldra­penning, graviditets­penning, närstående­penning, rehabiliterings­penning, sjukpenning och smittbärar­penning jämställs med arbete, och kan därför räknas med. Samma gäller för tid med dagersättning och dagpenning till totalförsvars­pliktiga.

    • Det är för alla som uppfyller kriterierna (huvudsakligen att ha jobbat i åtta år). Man ska alltså få rätt att vara ledig från jobbet för studier i ett år, och längre om det är kollektivavtalat. /Karin Thorsell

Lämna ett svar till Bob Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.