Kan man bli uppsagd om man skriver något stötande på sociala medier? Gäller inte yttrandefriheten för alla? Förbundsjuristerna Agneta Bern och Magnus Bäckström förklarar vad lagstiftningen tillåter. Och varför det är skillnad om du jobbar i privat eller offentlig sektor.
Gränsen mellan arbete och privatliv är ofta otydlig i sociala medier. Därför händer det att medarbetare blir uppsagda på grund av publicerade inlägg eller kommentarer.
Se webbinariet
På Sveriges Ingenjörer Play kan du (som loggar in) se webbinariet ”Vad får jag lägga ut i sociala medier?” med Agneta Bern och Magnus Bäckström.
Agneta Bern, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, säger att det finns tre kategorier av inlägg som arbetsgivare brukar reagera över.
1. Inlägg där anställda kritiserar arbetsgivaren, chefer eller kollegor.
– Det kan också handla om att en anställd lägger ut bilder från en personalfest där personer är rejält berusade eller bilder från en olycka på arbetsplatsen.
2. Anställda lägger upp inlägg eller skriver kommentarer i sina egna sociala medier som är rasistiska eller sexistiska och därför strider mot arbetsgivarens värdegrund.
3. Anställda lägger ut något som visar att han eller hon inte sköter sitt jobb.
– Ett exempel kan vara att någon som sjukskrivit sig på grund av maginfluensa lägger upp en bild som visar att han eller hon fikar med en kompis. Det kan också vara inlägg som innehåller sekretessbelagda uppgifter, säger Agneta Bern.
Ingen samlad lag
Ett problem med sociala medier är att inlägg ofta uppfattas på ett annat sätt av de som läser än den som skriver hade tänkt. Det är svårt att vara nyanserad i några korta meningar och att uppfatta skämt och ironi.
Magnus Bäckström, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, tar upp ett annat viktigt problem.
– Den som lägger ut något tappar kontrollen över spridningen samma sekund som det publiceras. Man vet inte vem det når även om det publiceras i en sluten grupp. Där kan det kopieras, delas och få stor spridning.
Det finns inte någon särskild lag som direkt reglerar vad anställda kan skriva och vad som kan betraktas som kritik eller brist på lojalitet mot arbetsgivaren.
– Istället får man titta på flera olika lagar och så kallade allmänna rättsprinciper för att redan ut vad en anställd får säga på sociala medier. De kan finnas dolda i både kollektivavtal och anställningsavtal, säger Agneta Bern.
Lagen om företagshemligheter kan döma anställda till skadestånd eller till och med fängelse. Riktigt grova uttalanden kan också vara både förtal och hets mot folkgrupp som regleras i brottsbalken.
Skillnad mellan offentlig och privat
Vad man kan skriva och hur mycket man kan kritisera sin arbetsgivare på sociala medier skiljer sig stort mellan privat och offentlig sektor.
– Det finns yttrandefrihet i våra grundlagar men för anställda gäller skyddet bara för de som är anställda i offentlig sektor gentemot deras arbetsgivare – alltså stat, kommun eller regioner. Därför har offentliganställda mycket större möjligheter än privatanställda att kritisera sin arbetsgivare i sociala medier, säger Agneta Bern.
Många som har förlorat jobbet på grund av inlägg i sociala medier har brutit mot den så kallade lojalitetsplikten. Den finns reglerad i kollektivavtal och i anställningsavtal och är en skyldighet att sätta arbetsgivarens intresse framför ditt eget och inte på något sätt skada arbetsgivaren.
Lojalitetsplikten kan vara inskriven i anställningsavtalet men även om den inte finns inskriven så gäller den. Privatanställda kan också ha sekretessförpliktelser i anställningsavtalet.
– Vilken yrkesroll och ställning man har i företaget påverkar ofta var gränserna för var lojalitetsplikten går. Kraven är betydligt högre på chefer, säger Magnus Bäckström.
Men det är inte bara inlägg om arbetsplatsen som arbetsgivare blir upprörda över. Rasistiska och sexistiska inlägg och kommentarer som anställda gör på sina egna sociala medier kan leda till att arbetsgivare vill säga upp anställda.
– Men här har anställda ett starkare skydd. Om någon på fritiden skriver ett rasistiskt inlägg på sociala medier anses han eller hon i allmänhet inte ha brutit mot lojalitetsplikten, säger Agnets Bern.
Få fall har avgjorts i domstol
Att lägga ut något på sociala medier i strid mot lagar och regler betraktas som misskötsamhet men det krävs oftast flera åtgärder innan arbetsgivaren kan säga upp. Arbetsgivaren kan först behöva ge en varning och en omplacering kan också bli aktuell.
Hittills har bara ett fåtal uppsägningar med koppling till sociala medier hamnat i Arbetsdomstolen. Därför finns det inte heller mycket rättspraxis att luta sig emot.
Agneta Bern betonar att det är väldigt viktigt att se skillnaden mellan vad arbetsgivaren gör och faktiskt har rätt att göra.
– De allra flesta fall går till förlikning. Då kommer fack och arbetsgivare överens om en ekonomisk kompensation som innebär att båda parter är mer eller mindre nöjda. Men medarbetaren kommer inte tillbaka till jobbet.
Karin Virgin
Två uppmärksammade fall i domstol
Bloggande polisen. FN-polis i Sudan startade en blogg på sin fritid. I den skapade han den fiktiva karaktären radiopolisen Farbror Blå. Han skrev skrönor och berättelser om polisens verksamhet med exempel på hur polisen begick brott och tjänsteförseelser. FN-polisen blev avskedad men fallet hamnade i Arbetsdomstolen. Där dömde AD till polisens fördel. Han fick inte avskedas eftersom han hade en grundlagsskyddad rätt att blogga på sin fritid.
Rektorn på Facebook. En rektor för en gymnasiefriskola var aktiv med inlägg och bilder i flera Facebook-grupper med sexuellt innehåll. Det framgick av hans profil på Facebook att han var rektor på skolan. Rektorn blev uppsagd för brott mot lojalitetsplikten eftersom skolledningen ansåg att hans agerande skadade skolan. Arbetsdomstolen dömde till rektorns fördel och ansåg att han hade rätt att offentligt uttrycka sina åsikter, tankar och känslor på fritiden. AD skrev i domen att rektorn hade rätt att vara ”fri i sin livsföring”. Däremot hade arbetsgivaren rätt att kräva att han tog bort uppgiften om att han var anställd på skolan.
Vad betyder denna punkt i praktiken? -”Anställda lägger upp inlägg eller skriver kommentarer i sina egna sociala medier som är rasistiska”. Notera gärna att vad som kan klassas som rasism inte är tydligt definierat och vissa har t.o.m. hävdat att dricka vit mjölk är en rasistisk handling eftersom det tydligen påvisat ”vit makt” och därför kan upplevas kränkande. Och när ett ord är så vagt definierat, hur ska någon veta vad som kan uppfattas som ”rasistiskt”? Är det då verkligen rimligt att detta kan vara grund för uppsägning?
Rasism är ett begrepp som betyder olika saker för olika människor. Att det handlar om intolerans mot en grupp människor är dock gemensamt för de flesta vetenskapliga perspektiv och uppfattningar om rasism. (Källa: Forum för levande historia). Arbetstagare som gör rasistiska uttalanden på sociala medier, och som arbetar på ett företag eller en organisation som i sin värdegrund tydligt tar avstånd mot rasism, riskerar uppsägning. /Agneta Bern, Sveriges Ingenjörer.
Eller så riskerar de inte uppsägning, eller tja, de riskerar inte direkt avsked givet de två fall som listas i artikeln.
Uppsägningen som brukar vara resultatet av en förlikning är ”arbetsbrist”, ger betalt under uppsägningstiden (eller en längre period än så) med arbetsbefrielse och att man avsäger sig rätten till återanställning.
Det var några fall där Sverigedemokrater (ett parti med uttalad antifacklig hållning, inte bara rasism) avsattes från förtroendeposter i olika fackföreningar, men de kunde inte uteslutas.
Det som står ovan här tyder på att så länge arbetsgivarens namn inte kan förknippas direkt med ett uttalande som bryter mot värdegrunden finns inte skäl för avsked enligt lojalitetsplikten, utan man får ”lösa ut” personen istället.