”Måste jag byta jobb för att höja lönen?”

Om man inte är nöjd med lönen, är den bästa lösningen att byta jobb? Foto: Getty images
Löneutvecklingen blir generellt högre om man byter jobb. Men är det Sveriges Ingenjörers främsta råd för att höja lönen? Borde arbetsgivarna inte belöna att man stannar och gör ett bra jobb? Förbundets förhandlingschef svarar.
Varje år visar Sveriges Ingenjörers lönestatistik att de som bytt jobb – internt eller till en annan arbetsgivare – får högre löneökning.
När förbundet går ut med den statistiken, ska man tolka det som att rådet till medlemmarna är att byta jobb för att höja sin lön?
– Nej, det skulle jag inte säga att det är. Men vi vet att det är det som ger det högsta utfallet. Sen är jag den första att tycka att man ska lönesättas bra för det jobb man gör på sin arbetsplats. Jag tycker att arbetsgivarna är för snåla och inte ger den utdelning de bör ge till dem som stannar, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.
Inte säkert att det ökar
Men sambandet ”byta jobb–få högre lön” är inte alltid 100-procentigt. I löneenkäten för 2024 såg Sveriges Ingenjörer att de som inte bytte jobb fick högre löneökning än tidigare.
– Och vi ser också trenden att det inte alltid är jättelönsamt att byta jobb. Det beror på arbetsmarknadsläget, och om det är många varsel, säger Camilla Frankelius.
Det märktes i Sveriges Ingenjörers senaste rapport om lön per bransch (som du hittar den på den här länken, den sjätte rapporten under Rapporter och analyser 2025), där man tittade extra på lönerna i försvarsindustrin.
– Försvarsindustrin suger upp många utan att höja lönerna. Det hade de inte kunnat göra om arbetsmarknadsläget varit bättre.
Sliter för att höja lönerna
Så, utöver att statistiken visar att byte av jobb ofta ger högre lön, driver facket på för att de som stannar och gör ett bra jobb ska få högre lön?
– Ja, dagligen! Det är något som våra föreningar kämpar med lokalt och vi jobbar med centralt på Sveriges Ingenjörer. Vi påtalar för arbetsgivarna att det kostar att rekrytera – både i tid och pengar, och det borde de överväga att lägga på ingenjörer så att de ska vara kvar, säger Camilla Frankelius.
Men många arbetsgivare rycker på axlarna åt det här budskapet.
– De förstår vad vi säger, men de reagerar inte förrän de ser konsekvenserna. När de märker att ingenjörer börjar flytta på sig, det är först då som arbetsgivare reagerar. Annars är de tillbakalutade.
Nivåer på arbetsinsats
Principen för löneutveckling är att den ska vara relaterad till arbetsinsats i förhållande till vad som förväntas. Gör man det man ska så ska man ha en bra ökning, men den kanske inte blir så stor jämfört med att byta jobb. Utvecklas man och ”gör det lilla extra” så ska det också visas i högre lön.
– Har man fått goda vitsord, höjt sin rankning – fyller de lönekriterier som finns – då ska det bli ett utfall av det. Men man ska så klart ha realistiska förväntningar.
Men även i de fallen höjs inte alltid lönen som den borde. Ett hinder är löneboxar, att man slår i taket i lön.
– Och det är särskilt ett problem om arbetsgivaren inte kan förklara vad man behöver göra för att höja lönen. Då finns risken att ingenjörer känner att det inte är någon idé att göra en insats och i stället växlar ner.
Visa om du är missnöjd
I det läget, om du inte får den lön du tycker att du är värd: tala om det, både för arbetsgivaren och facket. För facket är det svårt att driva lönefrågor om de inte får exempel att lyfta fram för arbetsgivaren.
Camilla Frankelius lyfter också fram chefernas ansvar: att bemöta ens frågor och förklara vad man behöver göra annorlunda. Men också att berätta om något inte är bra.
– Då behöver man få en reaktion, att det inte är det här du ska göra. Och så ska arbetsgivaren ge verktyg för att man ska kunna göra de sakerna bättre.
Problem med personalomsättning?
Om man jobbat för att få upp lönen men det inte lyckas, då tycker Camilla Frankelius att man ska ta nya steg.
– Det starkaste vapnet man har då är att byta jobb. Om man inte blir bemött och får respons. Om man går den extra milen och det inte lönar sig.
Och hon lyfter också fram att det har fler poänger att byta jobb.
– Det är en stark grund till egen kompetensutveckling. Och det berikar också företag. Man får in ny kunskap och nya insikter.
Runt 20 procent av ingenjörerna i privat sektor bytte jobb 2025 (med lite lägre andel i statlig och kommunal sektor). När Ingenjören skrev om det kom kommentarer i stil med: ”Hur ska företagen klara sig när alla har tio års yrkeserfarenhet men bara två års erfarenhet av själva arbetet?”
Men av de 20 procent som bytte jobb var det ungefär hälften som gjorde det internt, inom samma företag eller koncern. Och Camilla Frankelius poängterar att det är arbetsgivarnas ansvar att hantera att anställda byter jobb.
– Jag har inte hört någon som sagt tidigare att det skapar problem om flera byter jobb. I så fall i väldigt små företag. Är personalomsättning för hög så är det en fråga för facket att lyfta.
Fler råd
- Man har rätt att få prata om sin lön och det konkreta förslaget i kronor och ören. Man ska inte bara få en lapp att ”så här mycket får du”. Och man ska få en motivering till varför man får just den lönen.
- Ställ frågor: Varför får jag den här lönen? Vad behöver jag göra mer av? Vad menar du? Få chefen att bli tydlig och konkret.
- På lönesamtalet: Prata om dig själv och utifrån lönestatistik, inte om kollegans lön.
- Säg emot om lönebudet är för lågt – alltför många accepterar för lätt det förslag de får.
- Om du känner dig lönediskriminerad: ta upp det med arbetsgivaren. Och om du inte får gehör, ta upp det med facket.










