Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningKTH-forskare bakom kreativ metodik för matte i skolan

KTH-forskare bakom kreativ metodik för matte i skolan

Går det att ta till sig avancerad matematik genom ett spel i skolan? Ja, menar KTH-lektorn Johan Jansson. Vi hängde med till en skola som använder hans verktyg Digimat – som i maj blir öppet för alla genom en onlinekurs.

– Rita något med minst två färger, uppmanar läraren Emily Borgeling Linder klass 4b på Torsviks skola på Lidingö.

Eleverna ritar på sina datorer och skriver sedan in olika värden för att få sina figurer att röra sig. Funktionen f-green styr gröna delar av en figur, f-red de röda.

En tjej kommer med sin dator och visar en figur som snurrar i luften. ”Visst är det coolt?”

Började för högskolenivå

Digimat baseras på en metodik som utvecklades för 15 år sedan vid avdelningen för beräkningsvetenskap på KTH. Då gjordes det för högskolenivå och på den nivån har man totalt haft 30 000 deltagare på onlinekurser.

I verktyget går det att göra avancerade simuleringar, på samma sätt som i forskning – eller på Nasa, framhåller Johan Jansson.

Han är docent och lektor och en av dem som tog fram verktyget. I efterhand har han breddat verktyget till att fungera från förskolan och uppåt, tillsammans med pedagogiklektorn Susanne Kjällander och konstnärerna Elin Johansson och Ninja Agborn.

Lära för att klara det som kommer sen

Några delar som tas upp i Digimat är binär additionsalgoritm och tidsstegning för simulering. Men inte genom att prata om det, utan genom att eleverna först får vara kreativa och se vad som händer i programmet.

– När jag ska prata om binära tal så har det ingen förankring i där vi är i 4:an, säger läraren Emily Borgeling Linder. Då får man prata om det på ett annat sätt. Medvetandegöra att det här är något spännande som kommer längre fram. Eleverna vet att det hänger ihop med matematik och det gör matten mera spännande. Varför ska vi kunna det här? För att det är en del i det som kommer sen.

Ska vara kul – i alla fall ibland

Mollie och Bianca B tittar på en simulering i Digimat.
Mollie och Bianca B tittar på en simulering i Digimat. Foto: Karin Thorsell

Man skulle kunna tro att det vimlar av program som genom spel lär barn programmering och matte, men så är det inte, säger Sara Carlson, rektor på Torsviks skola och själv matte- och NO-lärare. Och det tycker hon är synd.

Hon har sett hur barn och ungas spelande på fritiden har gjort dem bättre på engelska. Det borde också kunna lyfta matteintresset och -kunskaperna.

– Vi vill inte att undervisningen ska vara tjat och gnat. Det ska vara kul. Inte hela tiden men ibland. Och eleverna går hem och pratar med sina föräldrar om det de gör i Digimat och tittar tillsammans – för att det är spännande, inte som en läxa.

”Vilken kod la du in?”

I klassrummet på Torsviks skola är eleverna i full gång och testar olika delar av Digimat. Johan Jansson har fotat teckningar, så förutom att rita själv kan man lägga in dem och få dem att röra sig.

Många pratar med varandra: ”Vilken kod la du in?”

Läraren Emily Borgeling Linder visar eleverna en del av Digimat.
Läraren Emily Borgeling Linder visar eleverna en del av Digimat. Foto: Karin Thorsell

Ibland visar Emily Borgeling Linder eller Johan Jansson olika inställningar för hela klassen. En inställning gör att pilar visualiserar hur fort figuren rör sig.

Det har Felix använt. Han går till några klasskompisar och visar upp sin simulering.

– Jag bara testade olika siffror, säger han.

– Vill ni ta bensträckare? frågar Emily Borgeling Linder när det är dags för rast.

Ja- och nej-rop hörs. Kanske halva klassen springer ut, de andra vill fortsätta.

”Som med all vetenskap – vi bygger på”

När vi pratar efter lektionerna berättar Johan Jansson om upplägget.

– Vi försöker belysa beräkningar för en bro, men vi börjar med att leka, med figurer som ramlar. Sedan gör vi samma saker för broar och flygplan. Vi gör strängar som löser en vågekvation. Det är som med all vetenskap, vi bygger på – derivata, integraler.

Han säger att barn i förskolan kan lära sig om differentialekvationer.

– 3–4-åringar spelar Angry birds och styr då avancerade differentialekvationer. Vi visar hur algoritmerna fungerar, visualiserar att en komplicerad rörelse kan byggas upp av väldigt enkla steg, som bygger en mental bild av tidsstegningsalgoritmen.

Se om det blir någon skillnad

Ulrika Lindstrand
Ulrika Lindstrand Foto: Sveriges Ingenjörer

Den här dagen är Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand på studiebesök i klassen. Sveriges Ingenjörer har tidigare tagit fram en rapport (läs om rapporten ”Att räkna eller räknas bort” här) som visar att matematikundervisningen behöver utvecklas för att de som senare pluggar till ingenjör ska ha de mattekunskaper de behöver.

Ulrika Lindstrand tror att elever som jobbar med program som Digimat får med sig mycket gratis.

– De får en naturlig förståelse för koordinatsystem. Det är mycket mer lustfyllt och kreativt med Digimat, än att bara titta på ekvationer. Att det kommer i tidig ålder gör att de kommer ha enorm nytta av det. Många brottas med att inte veta vad man använder matten till. Här får de det med sig från början.

– Det blir roligt att se när de är äldre om de tycker det är enklare med matten än andra som läst mer traditionellt.

Onlinekurs för 8+

I maj–juni 2022 körs en onlinekurs i Digimat på skolnivå. Den arrangeras av Digimat tillsammans med Komtek Lidingö – den kommunala teknik- och entreprenörsskolan som finns i 16 kommuner – men är öppen för elever, lärare och föräldrar i hela landet.

– Föräldrar kan sitta tillsammans med sina barn och ta till sig. Kursen vänder sig till barn från 8 år, men yngre kan också gå om man tror att de är mogna för det, berättar Johan Jansson och Komtek Lidingös Christina Karlberg. (Mer information och anmälan till kursen finns här.)

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

Så jobbar du effektivare – bästa apparna för ”att göra-listor”

0
I det hybrida arbetslivet är det viktigt att få struktur för att hålla effektiviteten uppe. En kalender kopplad till en ”att göra-lista” är som en bibel, säger effektivitetsexperten Jan Winstedt.
Pavel Hajman, Husqvarna, Mattias Forsberg, Handelsbanken, och Charlotte Svensson, SAS

Så mycket tjänar it-cheferna

0
Det är stora variationer mellan it-chefernas löner visar årets lönelista från CIO Sweden. Från 740 000 i månaden på förstaplatsen, till 160 000 på plats 30.

Stora neddragningar på H&M– hundratals ingenjörer drabbas

0
Flera hundra ingenjörer i Sverige berörs när H&M genomför en stor omorganisation inom funktionen Business Tech. Just nu pågår arbetet med att utvärdera medarbetarnas kompetens.

Vissa orosmoln på arbetsmarknaden för ingenjörer 2023

0
Av 16 stora ingenjörsarbetsgivare svarar 13 att de planerar att rekrytera lika många eller fler ingenjörer i år jämfört med förra året. Men Volvo AB kommer bara anställa hälften så många som 2022.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

5
Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här...