Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningManifestation mot villkoren för utländska forskare

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Samtidigt går Sverige miste om viktiga talanger. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm söndagen den 15 maj.

Banderollerna fladdrade i vårvinden när Mohammad Abuasbeh, ordförande för THS doktorandsektion vid KTH, öppningstalade på Sergels torg. Tidigare i år har liknande manifestationer hållits i Lund, Göteborg och Uppsala.

– Alla parter blir förlorare. Sverige går miste om kompetenta forskare samtidigt som forskarna tvingas leva i ovisshet, säger Mohammad Abuasbeh.

Nästa år måste Javier Cabrera, doktorand på KTH, söka uppehållstillstånd igen. Som det ser ut nu kan han bara få ett tillfälligt uppehållstillstånd. Foto: Björn Dickson.

En av dem som stod i snålblåsten på Sergels torg var Javier Cabrera, doktorand inom datalogi på KTH.

– Jag kan aldrig planera på lång sikt. Nästa år måste jag söka uppehållstillstånd igen och som det ser ut nu kan jag bara få ett tillfälligt uppehållstillstånd, säger Javier Cabrera som ursprungligen kommer från Cuba.

Lag sedan sommaren 2021

Bakgrunden är den utlänningslag som gäller sedan sommaren 2021. Lagen kräver, enligt Migrationsverkets tolkning, att den som kommer från ett land utanför EU och EES kan styrka att han eller hon kan försörja sig själv i minst 18 månader framåt, från den dag då Migrationsverket prövar ansökan om uppehållstillstånd.

Mohammad Abuasbeh säger att forskare från länder utanför EU och EES tvingas välja mellan att trygga sin försörjning, genom att ta ett arbete inom näringslivet, eller att kunna fortsätta med sin forskning och då leva i stor ovisshet.

Kan inte resa utomlands

Han kommer ursprungligen från Jordanien, kom till Sverige 2013 och forskar i energiteknik på KTH. För åtta månader sedan ansökte han om permanent uppehållstillstånd i Sverige.

– Sverige går miste om kompetenta forskare samtidigt som forskarna tvingas leva i ovisshet, säger Mohammad Abuasbeh, ordförande för THS doktorandsektion vid KTH. Foto: Björn Dickson.

– Jag väntar fortfarande på ett beslut. Medan jag väntar kan jag inte göra arbetsresor utomlands tillsammans med mina kolleger. Om jag lämnar landet får jag inte komma tillbaka innan jag har fått ett beslut om permanent uppehållstillstånd, säger Mohammad Abuasbeh.

Dagens tillämpning av utlänningslagen skapar problem för många doktorander och forskare som kommer från länder utanför EU och EES. Många av dem har etablerat sig och bildat familj i Sverige.

Enligt Mohammad Abuasbeh lägger staten 4–6 miljoner kronor på varje doktorand fram till examen och det är mellan 3 000 och 5 000 doktorander som påverkas av den nya utlänningslagen.

– Lagen kan alltså medföra ett miljardslöseri för det svenska samhället, säger Mohammad Abuasbeh.

Tidsbegränsade projekt

Den akademiska världen präglas av tidsbegränsade anställningar och projekt, även för etablerade forskare.

Lagen tar inte hänsyn till hur det fungerar i den akademiska världen. Det säger Teo Elmfeldt, ordförande för KTH:s studentkår. Foto: THS.

– Den nya lagen tar inte hänsyn till hur det fungerar i den akademiska världen. Finansieringsmodellen med mycket externa anslag gör att det är mycket tidsbegränsade anställningar och kontrakt som gäller. Det är inget som universiteten kan lösa i en handvändning. Det här är en politisk fråga. Nu verkar det som om en del politiker äntligen har börjat förstå vilken osäker värld som forskare ofta lever i, säger Teo Elmfeldt, ordförande för studentkåren vid KTH.

– Vi kräver ett undantag i utlänningslagen från kravet om 18 månaders garanterad försörjning framåt i tiden för doktorander och forskare, säger Teo Elmfeldt.

Björn Dickson

Det här innebär lagändringen

Den 22 juni 2021 röstade riksdagen för en förändrad utlänningslag och knappt en månad senare, den 20 juli, började den ändrade lagstiftningen gälla. Utöver att nya uppehållstillstånd nu är tidsbegränsade innebär regeländringarna att det ställs nya krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Bland annat måste den sökande numera kunna försörja sig själv och ha haft uppehållstillstånd i Sverige i minst tre år. För doktorander och forskare gäller fyra år.

Ett tidigare tillägg till utlänningslagen gav utländska doktorander möjlighet att efter fyra års doktorandstudier eller forskning söka ett permanent uppehållstillstånd. Detta har nu slopats.

Nu krävs att man kan styrka att man har 18 månaders tryggad försörjning i Sverige för att få permanent uppehållstillstånd

5 KOMMENTARER

  1. We do not need to look at the rest of the world to know what’s right and wrong. Shouldn’t Sweden try to do better? We need all the competent people we can get in Sweden, everyone wins!

  2. Om nu forskningssätena gärna vill ha kvar sina doktorander så får de helt enkelt ge längre uppdrag som täcker in de 18 månader som krävs. Är det tjurskallighet från forskarvärlden som sätter käppar i hjulet för det?

  3. Hej Sura.
    tack för kommentaren. Din kommentar antyder att doktorander vill stanna efter doktorsexamen utan jobb. Det är inte vad doktoranderna frågar efter. De efterfrågar stabilitet. Anta att du efter en doktorsexamen får ett 6 månaders kontrakt för ett forskarjobb, eller handledande masterstudent, får du ett 6 månaders kontrakt och ett 6 månaders uppehållstillstånd. De flesta av dessa doktorander är nyligen gifta eller har mycket små barn. Får jag be dig att vara vänlig nog att förstå familjens vånda? Huvudfrågan är att be om stabilitet, och inte något annat.

    Slutligen kan politiken i ett land förändras, vi respekterar det. De flesta av doktoranderna respekterar det också, de är inte ens medborgare, så de har inte rösträtt. Men när politiken förändras bör det inte komma upp i en dålig situation för forskarsamhället. Det är vad hela forskarsamhället behöver stå för.

  4. Hur fungerar det i andra länder? Såvitt jag vet är det standard i hela resten av världen att du åker hem efter avslutade doktorandstudier om du inte får en post-doctjänst.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

0
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

Ingenjören Åke säkrar byggnader i jordbävningsdrabbade Turkiet

0
Vanligtvis undervisar Åke Solfeldt blivande byggnadsingenjörer vid tekniska högskolan i Jönköping. Men när Turkiet och Syrien drabbades av jordbävning släppte han allt för att delta i hjälparbetet.

Sök orsaker till stressen – sex faktorer att ha koll på

0
Oavsett vad som utlöser stress är effekterna desamma. De påverkar hur vi fungerar intellektuellt och därför behöver din chef hjälpa dig hitta orsakerna och åtgärda dem.

18 vanliga frågor på anställningsintervjun – så förbereder du dig

0
Varför söker du den här tjänsten? Det är den mest självklara frågan du kan förvänta dig på en anställningsintervju. Men det finns fler. Här är rekryterarens tips på hur du kan förbereda dig.
Veronica Wåtz

Hon projektleder anskaffningen av nästa generations ubåt

0
Projekt A26 ska utveckla och anskaffa två nya toppmoderna ubåtar till marinen. Projektledare är civilingenjören Veronica Wåtz på FMV. Här berättar hon om en vecka på jobbet.   

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.