Martin Larsson och Hannes Olsson är årets vinnare av Wimanska priset. Med hjälp av matematiska modeller har de hittat sätt att optimera komponenter som behövs vid svarvning.
Inom industrin används ofta svarvar för att ta fram mekaniska komponenter. För att säkra materialet som bearbetas används så kallade stöddockor i olika storlekar. De är viktiga för att öka stabiliteten och precisionen när man svarvar.
Det är de här stöddockorna som årets vinnare av Wimanska priset har jobbat med.
– Vi letade efter ett exjobb där vi kunde integrera optimering med mekanisk design och det här exjobbet passade bra in på våra önskemål, berättar Hannes Olsson.
Nytta av allt de lärt sig
Martin Larsson och Hannes Olsson har båda läst högskoleingenjörsprogrammet med inriktning på maskinteknik vid Högskolan i Gävle. I examensarbetet fick de stor användning av alla de kunskaper de förvärvat under utbildningen. Uppdraget var att hitta sätt att med hjälp av matematiska algoritmer optimera egenskaperna hos stöddockorna för att på så vis utöka deras grepp- och användningsområden.
Den största utmaningen, men också det som var roligast med exjobbet, var att få in optimeringsmetodiken i ett arbetssätt som fungerar för en fysisk produkt – att översätta mekaniken till matematik, helt enkelt.
– Vi visste att det skulle bli väldigt svårt, men varje gång vi lyckades ta oss över en tröskel blev vi samtidigt väldigt taggade att fortsätta, säger Hannes Olsson och Martin Larsson håller med.
– Exjobbet innehöll dessutom alla delar från teori till färdigt koncept. Det var väldigt kul att få använding av allt vi lärt oss under utbildningen, berättar han.
Läs Sveriges Ingenjörers tips för exjobbet
Visar exempel på ingenjörskonst
Resultatet av exjobbet blev ett färdigt koncept som visar på stora möjligheter med att utveckla stöddockor på ett mer flexibelt sätt. Fördelarna är många i produktionen; det behövs inte lika många olika stöddockor, små svarvar kan bearbeta större stycken och ledtider kan bli betydligt kortare.
Wimanska priset
Är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildning. Priset delades ut första gången år 2000 och är uppkallat efter Ernst August Wiman, en av Svenska Teknologföreningens stiftare och dess förste ordförande. Prissumman är på 50 000 kronor.
Ulrika Lindstrand förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer lyfter även fram de kommersiella fördelarna med konceptet som prisvinnarna utvecklat.
– Martin Larssons och Hannes Olssons exjobb är ett bra exempel på det vi så ofta kallar ingenjörskonst. De har använt matematiska modeller för att förbättra tekniken så maskinerna blir bättre och kostnaderna sjunker, vilket utgör en grund för produktutveckling, säger Ulrika Lindstrand.
Har slitit hårt för att bli bra ingenjörer
Det har nu gått 1,5 år sedan Martin Larsson och Hannes Olsson gjorde exjobbet. Båda fick jobb direkt efter utbildningen. Martin Larsson jobbar idag på Sandvik Mining and Rock Solutions, där han deltar i utvecklingen av framtidens bergborrverktyg. Hannes Olsson jobbar på det tekniska konsultföretaget Etteplan i Gävle där han designar mekaniska konstruktioner – från små detaljer till hela maskiner.
Båda blev både glada och förvånade över att just deras examensarbete blev nominerat till priset. Att de nu även står som vinnare är lite chockande.
– Att få den här utmärkelsen är ett stort erkännande. Både jag och Martin har slitit hårt för att bli bra ingenjörer. Detta är ett bra kvitto på allt det hårda arbetet, konstaterar Hannes Olsson.
Anna Nyström
