Emelie Wibron – beräkningsingenjör med sex VM-guld

Emelie Wibron beräknar hållfastheten i skogsmaskiner, som måste hålla när det gäller. Precis som spelet på innebandyplanen. Foto: Bertil Janson.

Ena dagen avgör hon en VM-final. Nästa beräknar hon hållfastheten i framtidens skogsmaskiner. Och kramar barnen.
– Jag försöker fokusera på en sak i taget, säger Emelie Wibron, innebandyikon och beräkningsingenjör.

Sex VM-guld och lika många SM-titlar. I våras utsedd till Året spelare och Årets forward. Flest landskamper av alla, liksom flest gjorda poäng – mål eller målgivande passningar – i svenska landslaget.

Emelie Wibron

Ålder: 30.
Bor: Umeå.
Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik, Umeå universitet.
Jobbar med: Beräkningsingenjör på Komatsu Forest.
Klubblag: Team Thorengruppen
Familj: Sambo och två barn, 4 och snart 2 år.

Att säga att Emelie Wibron är en innebandyikon är ingen överdrift.

Den snudd på osannolika fjolårssäsongen, efter comebacken från graviditet och föräldraledighet, kryddades med poängligavinst i Svenska superligan och ett guld i Svenska cupen. Och så skottet från högerkanten som avgjorde vårens VM-final ett par minuter in i förlängningen.

– Det är otroligt kul att vinna de största finalerna tillsammans med ett lag man under lång tid kämpat så hårt med, säger hon.

Till vardags arbetar Emelie Wibron som beräkningsingenjör, både hemifrån och i kontorslandskapet i Komatsu Forests anläggning i utkanten av Umeå. Mest tid ägnar hon åt hållfasthetsberäkningar. I höst handlar analyserna om kommande generations skogsmaskiner.

Under sina fem år på utvecklingsavdelningen har hon främst jobbat med företagets skotare. Det är maskinen som plockar upp och transporterar ut timret till vägen, efter att skördaren sågat ner träden och kapat upp stockarna i rätt längder.

– Jag är involverad i flera olika delar av maskinen, där en hel del bygger på nyutvecklade koncept.

Roligast är problemlösning

En vanlig dag på jobbet består av FEM-analyser med hjälp av programvaran Ansys, där FEM står för Finita elementmetoden. Med hjälp av datasimuleringar kan hon se hur konstruktionen klarar olika typer av belastningar. Just nu är fokus på chassit, men hållfastheten i allt ska beräknas.

– När vi sedan ska bygga en prototyp av maskinen har vi redan ett koncept vi tror på. Vi har även beräkningsresultat på att det borde funka bra.

Problemlösandet tycker hon är roligast i jobbet.

– Det är kul att vara med i en utvecklingsprocess och ta fram nya koncept. Ganska ofta känns det som att det inte är givet hur man ska lösa saker.

Länken mellan jobbet som beräkningsingenjör och att spela innebandy på elitnivå hittar hon för egen del främst i inställningen.

– Jag vill göra ett bra jobb, både i arbetet och på innebandyplanen. Jag har ganska höga krav på mig själv och vill sätta ribban högt.

En annan förenande faktor finns möjligen också.

– Jag är ganska analytisk som person, tycker det är kul med taktik och statistik och att hitta olika mönster i spelet. Så kanske är jag lite mer ingenjörsmässig på planen än många andra innebandyspelare.

Innebandy sex dagar i veckan

Emelie Wibron har tagit totalt sex SM-guld i innebandy. Senast i våras med Team Thorengruppen där hon spelar sedan sedan 2020. Foto: Tomas Brandt Wrangel.

Emelie Wibron kombinerar familj, barn och ett ingenjörsjobb med klubblagets träningar och matcher sex dagar i veckan. Plus en och annan landslagssamling på det. Hur får hon ihop livspusslet?

– Jag skulle ljuga om jag sa att jag aldrig känner mig stressad. Men jag tycker att jag är ganska bra på att hantera det. Jag försöker fokusera på en sak i taget. Jag gillar att planera, skriva att-göra-listor och bocka av. Det underlättar nog.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
  • Viktoria Andersson, ordförande för Saco-S-föreningen på Trafikverket, och förtroendevalda ingenjören Rigoberto Orostica pratar med medlemmar

    Olika åsikter om stopp för anställningar på Trafikverket

    Bland Saco-medlemmar på Trafikverket tycker många att anställningsstoppet skapar oro och en störning i arbetet. Andra tycker att det fungerar. Enligt Saco-S-styrelsen är problemet att man stoppat ersättningsrekryteringar – men inte effektiviserat och kapat bort arbetsuppgifter.
Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
Fler artiklar