Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? Det blev det lång debatt om på årets Ingenjörsfullmäktige. Även åtgärder för att höja ingenjörernas löner skapade debatt liksom matematikundervisningen i skolan.
En motion från Ingenjörer i välfärden om att verka för 30 timmars arbetsvecka skapade den längsta debatten under årets Ingenjörsfullmäktige som hölls 19–21 november.
– Det finns många sätt att sänka arbetstiden. Danmark har haft 37,5 timmars arbetsvecka länge. Det tog lång tid för Sverige att sänka till 40 timmar. Det går att sänka arbetstiden och det behövs mål, sa Patrik Milton som var en av dem som stod bakom motionen.
Ingenjörsfullmäktige
Ingenjörsfullmäktige är Sveriges Ingenjörers högsta beslutande organ. Fullmäktige består av 81 ledamöter som väljs av förbundets medlemmar i Ingenjörsvalet vart fjärde år. Senaste valet var i början av 2022 och nästa val blir 2026. Dessutom är det 14 ledamöter som väljs årligen av studerande-medlemmarna. Ingenjörsfullmäktige sammanträder i november varje år.
Frans Frejdestedt från Ericssonlistan var en av dem som motsatte sig motionen.
– Sverige klarar sig inte utan ingenjörer. Vilka signaler skickar det om vi säger att vi inte vill jobba? sa han och syftade på motsättningen mellan kravet och förbundets kampanj ”Sverige klarar sig inte utan ingenjörer”.
Bland andra förbundsordförande Ulrika Lindstrand framhöll att i varje förhandling så måste man ge något för att få något tillbaka. Hon menade att det är bättre att jobba på att öka arbetstidsförkortningen som finns i många avtal.
Andra påpekade att det inte behövdes eftergifter när svenskarna slutade arbeta på lördagar och fick 40 timmars arbetsvecka. Att det här behöver drivas också politiskt, inte bara genom avtal.
– Jag tror att 30 timmar är att ta i, men sätt det som mål på 5, 10, 15 års sikt. Industrin behöver ingenjörer, men så länge de inte pröjsar ska vi inte öka arbetstiden utan att få betalt. Medlemmarna tänker på lön, lön och lön, men sedan tycker de också att hälsa och fritid är bra, sa Bertil Nordqvist från Erfarna ingenjörer.
Andra argument som lyftes var att anställda inte får del av de effektiviseringar man varit med om att skapa, att en lägre veckoarbetstid kan göra att de som jobbar mycket övertid då lättare kan komma ner till 40 timmar och att när arbetsgivare vägrar att höja lönerna så är kortad arbetstid ett alternativt krav.
Efter den långa debatten beslutade fullmäktige att Sveriges Ingenjörer ska arbeta på olika sätt för att sänka normalarbetstiden för medlemmarna, utan försämring av lön och villkor. Man beslutade också att förbundsstyrelsen ska förbereda att arbeta in målet om allmän sänkning av normalarbetstid i ett av förbundets politiska program.
Arbete vilken tid på dygnet som helst
Det blev också debatt om Ericssonlistans motion om att distansarbete ökat förväntningarna på att vara med på möten vilken tid på dygnet som helst – på grund av att man arbetar mot avdelningar i andra delar av världen. Mikael Goldberg sa det ökade hemarbetet är ett skäl till att jobbet blivit mer gränslöst. Han exemplifierade med att det inte är ovanligt att medlemmar blir kallade till möten klockan 23 och klockan 05. Iwe Lingström tog upp att han har kollegor som får jobba söndag–torsdag som anpassning till kollegor och kunder i andra tidszoner samt att han själv erbjudits att få förskjuten arbetstid i ett uppdrag, så att han skulle jobba klockan 12–20 utan extra ersättning.
– Det är lättare för våra äldre medlemmar att hålla emot, men för den som är yngre och tidigt i karriären är det svårt att säga nej, säger Mikael Goldberg.
Förbundsordförande Ulrika Lindstrand pekade på att förbundet redan jobbar med frågan.
– Alla avtalsdelegationer har i uppdrag att titta på det här. Det är en av de viktigaste frågorna. Vi följer också forskningen som finns. Företagen svänger fortfarande om hur de gör så det är lite för tidigt att säga var det landar. Men vi håller oss à jour med vad som händer, och var säkra på att frågan är omhändertagen, sa hon i debatten.
(En uppräkning av rapporter förbundet varit med och tagit fram finns i förbundsstyrelsens svar på motionen här)
Ingenjörsfullmäktige beslutade att förbundsstyrelsen ska återkomma på nästa fullmäktige och rapportera om vad som gjorts i frågan.
Trendrapport om ingenjörernas löner
En rad listor hade motionerat om att förbundet ska införa en rad nya sätt att jobba för att höja ingenjörernas löner.
– För medlemmarna är de viktigaste frågorna lön, lön och sedan lön. Vi borde som förtroendevalda ta hjälp av varandra mer och få stöd i att tillämpa löneavtalet, sa Bettina Kylefors från Scaniaingenjörer för trygghet i förändring, som var en av dem som stod bakom motionen.
Fullmäktige beslutade att förbundsstyrelsen ska beakta möjligheten att ta fram en årlig trendrapport över ingenjörernas löner jämfört med andra grupper och andra länder. Styrelsen ska också utreda förutsättningarna att skapa en fortsättningskurs om lön.
Debatt blev det också om löneavtalen för kommuner, regioner och kommunala bolag, där även fullmäktigeledamöter från statlig sektor instämde i att mer borde göras för att påverka avtalen till det bättre.
– Jag vet att avtalet är frustrerande, men om tolv dagar, den 1 december, ska utvärderingen av avtalet vara klar. Beroende på vad den visar, så kan ett av utfallen bli att vi får titta på vad vi kan göra i stället för nuvarande avtal, sa förbundsordförande Ulrika Lindstrand.
Väcka nyfikenheten på matte
Det blev mycket debatt om tre motioner från teknologerna, om att matematikundervisningen i grundskolan mer behöver fokusera på att väcka elevernas nyfikenhet, att införa en valfri praktikkurs på ingenjörsutbildningarna och att tillåta hjälpmedel på tentor.
Efter lång debatt blev beslutet att det utöver tidigare åsikt att ”Höja barnens kunskaper och färdigheter i matematik” ska läggas till en punkt i det utbildningspolitiska programmet om att ”Öka fokuset på nyfikenhet, kreativitet och logiska resonemang i grundskolans matematikundervisning”. Och även om många talare var positiva till de två andra förslagen så avslogs motionerna till slut.
Måns Östring från listan Högskolor och universitet pekade på att det stora problemet är att resurserna till ingenjörsutbildningarna minskat med 40 procent.
– Det är där fokus behöver vara för att vi ska få kvalitet.
En ny punkt skrevs också in i det utbildningspolitiska programmet: Stärk resurserna till ingenjörsutbildningen och ta bort produktivitetsavdraget i framtida resurstilldelning för utbildning.
Ja till tredelad föräldraförsäkring
Till revideringen av det mångfalds- och jämställdhetspolitiska programmet fanns ett förslag om att förbundet ska ställa sig bakom tredelad föräldraförsäkring för att det enligt forskning ska leda till minskat inkomstgap mellan män och kvinnor.
Det blev viss debatt om den punkten i utskottet, men när det kom upp till beslut i fullmäktige så gick det igenom helt utan debatt.
I programmet förtydligades också att det inte bara är rekryteringsprocesserna som behöver vara fria från diskriminering utan också processerna för befordran.
2+1 nya ledamöter i förbundsstyrelsen
Fares Abugharbia, civilingenjör i industriell ekonomi och konsult på Sigma Industry South, och Bettina Kylefors, civilingenjör i materialteknik, anställd på Scania sedan 2003 och förtroendevald på heltid där sedan 2017, valdes in som nya ledamöter i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse. Dessutom valdes Alexandra Billett, civilingenjörsstudent i bioteknik vid Lunds tekniska högskola, till teknologrepresentant i styrelsen.
Förbundets ordförande och två vice ordförande valdes om. (Se listan med hela styrelsen längst ner)
Karin Thorsell
28 beslut från Ingenjörsfullmäktige:
- Oförändrad medlemsavgift.
- Det ska bli tydligare skrivningar och tydligare på Sveriges Ingenjörers webb att personer med annan teknisk examen än civil- eller högskoleingenjör är välkomna som medlemmar i förbundet, och inte behöver begära undantag.
- Det blev en majoritet för att Ingenjörsfullmäktige ska behandla motioner år 2 och 4 i stället för år 1 och 3 under en mandatperiod. Eftersom det här kräver en stadgeändring behövs ett beslut av fullmäktige nästa år igen för att ändringen ska genomföras.
- Förbundsstyrelsen ska i det nya inkomstpolitiska programmet beakta:
– att inbetalningar till tjänstepension ska göras oavsett ålder.
– att synliggöra att pensionsavgifter över en viss tröskelnivå inte går till löntagarens pensioner, och att all pensionsinbetalning ska gå den enskilde till gagn. - Att förbundet internt ska vara tydliga med definitionen av löneglidning och överväga ett tydligare begrepp som ”löneglidning utöver revision”.
- Förbundsstyrelsen ska sondera intresset hos andra förbund inom PTK om att ta fram en avtalsmall för att underlätta att införa optionsprogram.
- Förbundsstyrelsen ska återrapportera på nästa Ingenjörsfullmäktige vad som gjorts i frågan om distansarbete utanför klassisk arbetstid.
- Förbundsstyrelsen ska beakta att göra en årlig trendrapport för ingenjörernas löner.
- Förbundsstyrelsen ska utreda förutsättningarna för att skapa en fortsättningskurs om lön för att rusta förtroendevalda ännu bättre. Det arbetet ska återrapporteras till fullmäktige 2023.
- Sveriges Ingenjörer ska arbeta på olika sätt för att sänka normalarbetstiden för våra medlemmar, utan försämring av lön och villkor. Förbundsstyrelsen ska också förbereda att arbeta in målet om allmän sänkning av normalarbetstid i ett av förbundets politiska program.
- Sveriges Ingenjörers namn på engelska ska ändras till Engineers of Sweden.
- Motionen om att välkomna Sveriges Arkitekter och Naturvetarna att gå samman med Sveriges Ingenjörer ansågs för stor att ta upp. I stället ska förbundsstyrelsen sätta samman en workshop om förbundets framtida inriktning till Ingenjörsfullmäktige 2023.
- Delar av motionen om samarbeten mellan olika delar av svensk industri för att hantera bland annat komponent- och råvarubrist ska beaktas i tillämpliga delar samt att intentionerna i motionen bör tillföras det industripolitiska programmet.
- Ett reviderat universitets- och högskolepolitiskt program antogs som bland annat innehöll att andelen basanslag till högskolorna ska höjas.
- En ny punkt att stärka resurserna till ingenjörsutbildningen tillförs till det utbildningspolitiska programmet.
- Att utöver tidigare åsikt att ”Höja barnens kunskaper och färdigheter i matematik” lägga till en punkt i det utbildningspolitiska programmet om att ”Öka fokuset på nyfikenhet, kreativitet och logiska resonemang i grundskolans matematikundervisning”.
- Att förbundet ska synliggöra de möjligheter som finns för livslångt lärande och följa upp hur medlemmarna använder sig av exempelvis omställningsstudiestödet.
- Intentionen om el- och energifrågorna i motionen om planerbar elproduktion i hela landet ska beaktas i framtagandet av det industripolitiska programmet.
- Reviderat mångfalds- och jämställdhetspolitiskt program antogs. En av de nya punkterna var att förbundet är för en tredelad föräldraförsäkring.
- Motionen om tester vid rekrytering avslogs för att åtgärderna är för omfattande. Men att intentionen i motionen ska fortsätta belysas och att förbundsstyrelsen ska redovisa vid fullmäktige 2023 vad som har gjorts för att belysa ämnet och lyfta frågan.
- Att mer informationsmaterial till medlemmar ska översättas till engelska.
- Att förbundet ska informera i olika kanaler om att banker och försäkringsbolags uppmaning att vid låneansökningar också placera sin tjänstepension hos dem kan vara i strid med god sed.
- Att förbundet ska se över sin närvaro och tillgänglighet på platser där förbundet har potential att växa och där det pågår stora industrisatsningar.
- Att intentionen i motionen att öka synligheten på lärosäten och öka antalet teknologmedlemmar beaktas.
- Att utreda och föreslå metoder för listorna till Ingenjörsfullmäktige att kunna nå alla röstberättigade.
- Att listor i Ingenjörsfullmäktige får reseersättning för att kunna träffas fysiskt max två gånger per år.
- Höjt arvode till ledamöter i förbundsstyrelsen.
- Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse består nu av:
Förbundsordförande Ulrika Lindstrand, McNeil AB, Helsingborg (omval)
1:e vice förbundsordförande Per Norlander, Ericsson AB, Linköping (omval)
2:e vice förbundsordförande Sara Anvarsson, LegiLexi, Stockholm (omval)
Joachim Pettersson, Boliden Mineral AB, Skelleftehamn (omval)
Marcus Suurküla, fd FMV, Stockholm (omval)
Fares Abugharbia, Sigma Industry South, Växjö (nyval)
Bettina Kylefors, Scania, Södertälje (nyval)
Kristin Andersen, WSP Sverige AB, Göteborg (omval)
Therese Koggdal, AB Volvo, Göteborg
Arezou Taghizadeh, Avtalat, Stockholm
Philip Engström, Polismyndigheten, Linköping
PerArne Lundberg, PostNord, Stockholm
Ulf Nordberg, RISE AB, Stockholm
Viktor Andersson, teknologrepresentant BTH
Alexandra Billett, teknologrepresentant LTH, Lund
1 kommentar
SAF = Svenska ArbetsgivarFöreningen,numera Svenskt Näringsliv, har alltid motsatt sig arbetstidsförkortning.
För många år sen diskuterades arbetstidsförkortning på SAF. Slutsatsen blev att arbetstidsförkortning är inte bra; det leder till ökad löneglidning främst för kvalificerad arbetskraft.