Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

Ingenjören bad fyra utländska chefer berätta om kulturkrockar när de anställdes som chefer i Sverige. Till vänster Rita Mokbel, och Hans Kalishoek, till höger Pedro Martinez och Uta Klement.

Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Och vilken typ av ledarskap krockar med kärnvärden på svenska arbetsplatser? Så här svarar Tomas Müllern, professor vid Jönköping University och fyra ingenjörer, från Tyskland, Libanon, Spanien och Nederländerna, som är chefer i Sverige.

Det finns en hel del undersökningar av värderingar och attityder till ledarskap både i Sverige och globalt. Tomas Müllern, professor i företagsekonomi vid Jönköping University, har studerat ämnet. Han kan tydligt se att vissa egenskaper är viktiga för en chef ska bli uppskattad av svenskar.

Tomas Müllern

– En chef som lyssnar och är mån om att hela gruppen kommer överens rankas högt, säger Tomas Müllern.

I Sverige förväntar man sig att chefen har en dialog med medarbetarna.

– Demokrati och jämställdhet är djupt rotad i vår kultur och den chef som inte förstår det får ofta problem.

I takt med globaliseringen blir allt fler svenskar chefer i andra länder och fler personer med utländsk bakgrund blir chefer i Sverige. Men att globaliseringen har minskat kulturkrockarna kan Tomas Müllern inte se.

– Inte om man tittar på resultaten i de stora studier som mäter attityder och värderingar. En av de största är World Values Survey som görs var femte år. Den visar att det kulturella arvet inom ledarskap är starkt i varje land.

Vad kan företag i Sverige göra för att minska konflikter som kan uppstå när man tillsätter chefer från andra länder?

– Först och främst måste företagsledningen se att de kulturella olikheterna finns och att det påverkar ledarskapet. Det här tror jag inte att man pratar om i ledningsgrupper.

Tomas Müllern menar att utbildning av utländska chefer är en viktig för att öka förståelsen för kärnvärden på svenska arbetsplatser.

– Chefer har ett ansvar för arbetsmiljön och företag har mycket att vinna på att chefer från andra länder får en större förståelse för vilka förväntningar de flesta har på sin chef i Sverige.

Ingenjören frågade fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige –  och som var varit chef i sitt hemland –  vad som är annorlunda med att vara chef i Sverige.

Pedro Martinez, gruppchef inom VA på Sweco, från Spanien

Pedro Martinez

Pedro Martinez

– Chefer i Sverige är mer tillgängliga för sina medarbetare än i Spanien. Relationen mellan chef och kollega är också annorlunda. Även om jag som chef självklart är den som tar beslut så är mina medarbetare och jag kollegor i det dagliga arbetet. Det är annorlunda men det känns som en fördel.

– Avståndet mellan nivåer i företaget är också mindre här. Under min första tid som chef i Sverige hade jag en spärr mot att ta kontakt med min chefs chef. I Spanien är sådant otänkbart.

– I Sverige kan man bli chef för en teknisk verksamhet även utan teknisk kompetens om man är en bra chef och det överraskade mig. Ibland ser jag att det kan vara en nackdel eftersom den tekniska kompetensen ofta behövs för att vara ett verkligt stöd för sina medarbetare i en teknisk verksamhet.

Rita Mokbel, chef för Customer Unit Telenor på Ericsson, från Libanon

Rita Mokbel

– Svenskar vill arbeta mer självständigt och har självdisciplin. Det ger chefen en annan roll. Jag behöver leda genom att kommunicera visioner och förväntningar och besluta om nödvändiga kompromisser. Mitt mål är att ge medarbetarna möjlighet att göra sitt jobb inom ramen för vår tidplan. Sedan är det upp till var och en att lägga upp sitt arbete från dag till dag. Medarbetarna kan komma till mig när som helst för stöd och vägledning.

– Något som var helt nytt för mig är fackföreningarnas roll på arbetsplatsen. De är väl integrerade i alla processer som berör anställda: rekrytering, omorganisation och uppsägningar. Det här var en ny erfarenhet för mig och det har varit positivt. Jag involverar facken tidigt i processen.

Hans Kalishoek, Site Lead Respiratory på AstraZeneca, från Nederländerna

Hans Kalishoek

– Sverige är inte hierarkiskt när det handlar om chefens roll, vilket jag uppskattar. Det har Sverige har gemensamt med den nederländska företagskulturen. Men jag har märkt att det till en början kan vara lite knivigt för chefer från andra länder, eftersom de inte är vana vid att medarbetare ifrågasätter dem.

– Sverige har en konsensuskultur och när man behöver få med alla på banan kan besluten ta lite längre tid. Det kan vara frustrerande som chef, men även för medarbetare. Då använder jag ibland  mina erfarenheter från att vara chef i andra länder, i andra företagskulturer, för att få igenom beslut snabbare.

– Men jag har märkt att även svenskar uppskattar när man inte avvaktar, utan säger vad man tycker. Den approachen använder jag medvetet när det passar, vilket kanske kan uppfattas lite osvenskt.

Uta Klement, avdelningschef för Material och tillverkning, Institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers, från Tyskland

Uta Klement

– Vägen till beslut är annorlunda i Sverige än i Tyskland. Här förankrar man ofta besluten genom att prata med varandra innan mötet. Det gör att man snabbt kommer fram till en konsensus när mötet väl äger rum. I Tyskland ägnas möten mer åt öppen argumentation.

– Jag har bott över 20 år I Sverige men jag tror att jag har ett sätt som uppfattas som mer rakt på sak än svenska chefer.

– Många svenskar tycker att arbetsplatser i Tyskland är hierarkiska eftersom man tilltalar varandra med efternamn. Men det har inget med hierarkier att göra. I den tyska kulturen är det ett självklart sätt att tilltala någon du inte känner väl. När man lär känna varandra säger man ofta du och använder förnamnet.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.