Ge ukrainska ingenjörer jobb och lär känna dem! Det uppmanar Nikolay Kirjukhin från Ukrainas ingenjörsfederation. Han är säker på att det blir en återuppbyggnad av landet snart. Och att ingenjörer får den största rollen i den.
Click here for an English version.
Det har snart gått ett år sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina den 24 februari 2022.
För Nikolay Kirjukhin, som är Ukrainas ingenjörsfederation Snios (Union of scientific and engineering associations of Ukraine) representant i Engineers Europe, blev 24 februari starten på flykten från landet. Han är ingenjör i kärnfysik och materialvetenskap, och det påverkade vart han begav sig.
– Utifrån mitt expertområde kände jag att Portugal är det säkraste landet i Europa. Det är längst från Ryssland. Om det blir en kärnattack är Portugal det sista landet att drabbas. Jag ville skapa en trygg plats för min familj och undvika att behöva fly igen, säger han via Teams från Portugal.
Den som kan jobba blir fri
Ingenjörsfederationen Snio fanns redan under Sovjettiden, då med Snio-avdelningar på alla större bolag i Ukraina, på universitet och forskningsinstitutioner. Efter självständigheten 1991 uppstod många nya teknikorganisationer och Snio ändrade inriktning till att bli en länk utåt, till andra länder.
En stor uppgift som Nikolay Kirjukhin jobbat med är att implementera Engineers Europes certifikat EUR ING (European engineering certificates). Att kunna utfärda certifikaten har blivit extra viktigt efter att kriget bröt ut, när det enligt Snios beräkningar är en miljon ukrainare med ingenjörsexamen som flytt till EU.
Nikolay Kirjukhin konstaterar att ersättningen som ukrainska flyktingar får är låg. Den som kan jobba som ingenjör ”blir fri”.
– Min idé är att skapa verktyg för ukrainska flyktingar att bli en naturlig del av samhället. Och oavsett så är det bra för framtiden. Efter segern kommer ukrainska flyktingar med ingenjörserfarenhet från Europa att återuppbygga Ukraina, utan korruption, säger han.
Portugal–Warszawa–Kiev
Flykten till Portugal genomförde Nikolay Kirjukhin tillsammans med sin fru, dotter och hennes två barn, varav den yngsta då var 7 månader.
Efter det har dottern flyttat till Warszawa för att kunna sköta sitt jobb, och Nikolay och hans fru har växlat mellan Portugal och Warszawa.
De har också varit tillbaka i Kiev under två månader, när situationen betraktades som säker. Men samma dag som de anlände, den 10 oktober, inleddes en ny period av raketattacker och det har varit stora problem med elförsörjningen.
För någon från EU är det svårt att förstå hur mycket det påverkar livet, säger Nikolay Kirjukhin. Han tar upp att han blev ombedd av en kvinna som är på flykt att ordna ett skriftligt intyg till henne att hon är ingenjör. I vanliga fall tar det 10–15 minuter att fixa.
– Med omständigheterna under kriget tog det nästan två dagar, på grund av strömavbrotten.
”Räcker med en resväska”
Nikolay Kirjukhin delar med sig av erfarenheter både från förr och nu. Han berättar att han jobbade med kärnenergiprogram när Sovjetunionen föll samman 1991.
– Strax efter, när Ukraina blev självständigt, såg jag hur tidigare ryska vänner blev fiender. Vi hade många år bakom oss när vi jobbat med gemensamma program, men nu sa de ”Vi känner inte dig”. Det var den första signalen, säger han.
Han berättar också om flykten 2022.
– En erfarenhet vi gjorde var att en resväska räcker för två personer i ett halvår. Man har mycket grejer, men för att överleva räcker det med en väska.
Under året på flykt har han också jobbat med att ta fram en föreläsning om det han kallar ”teknisk läskunnighet”. Han menar att det kommer så många tekniska nyheter att det är stor risk att dra felaktiga slutsatser – oavsett vilken yrkesbakgrund man har.
Demokratisk framtid
Det viktigaste budskapet som Nikolay Kirjukhin vill skicka till övriga Europa är: ge ukrainska ingenjörer jobb och lär känna ukrainare.
– Det är en chans att lära av varandra. Jag tror att mellan ingenjörer är det lätt att få kontakt. För alla ingenjörer i hela världen har samma bakgrund inom teknik.
Han är hoppfull om framtiden, men tror att kriget fortsätter 1–2 år till.
– Ryssland har så stora resurser, och de har en annan mentalitet.
Han bryter in med en historia: En ryss och en amerikan möts på Röda torget i Moskva. Amerikanen säger att de har demokrati i USA, att han kan säga fula ord till sin president och säga att presidenten är dum – utan att det får några konsekvenser. Ryssen svarar att de också har demokrati. ”Jag får också säga att din president är dum.”
Nikolay Kirjukhin pekar på kontrasten mot Ukraina.
– Under Putins tid som president har Ukraina bytt och röstat fram fyra presidenter. Vi lär om demokrati i praktiken. Därför väntar en bättre framtid för Ukraina. Jag är säker på att det blir en återuppbyggnad snart. Och den största rollen i den blir för ingenjörer. Och det gör vi allt för att förbereda.
Karin Thorsell
