Staten, kommuner och regioner har svårt att rekrytera ingenjörer som de behöver för att klara sina uppdrag. Lägre löner och sämre möjligheter till karriärutveckling jämfört med privat sektor kan bli ett allvarligt problem menar Sveriges Ingenjörer.
Hur klarar offentliga arbetsgivare konkurrensen med privat sektor när det gäller löner och karriärmöjligheter? Det har Sveriges Ingenjörer tagit reda på och resultaten redovisas i en ny rapport.
Den visar att skillnaden i ingångslön för nyexade ingenjörer är små mellan sektorerna men efter 20 år i yrket tjänar civilingenjörer i privat sektor i genomsnitt 10 000 kronor mer i månaden än civilingenjörer i offentlig sektor.
För chefer är löneskillnaden ännu större. Det kan skilja 20 000 kronor i medellön för chefer i offentlig sektor jämfört med privat sektor visar rapporten.
Sveriges Ingenjörer har också frågat medlemmarna hur de upplever sina karriärmöjligheter och svaren visar på ännu en konkurrensfördel för privat sektor.
Över 60 procent i privat sektor svarar att möjligheterna är goda. Bland statligt anställda är andelen 50 procent och bland kommunanställda ingenjörer bara drygt 40 procent.
Regeringen har ökat anslagen
Sveriges Ingenjörer anser att klyftorna mellan privat och offentlig sektor är ett problem eftersom behovet av ingenjörer i offentlig sektor är så stort.
Flera myndigheter och statliga bolag har fått regeringens uppdrag att genomföra stora satsningar inom försvaret, digitalisering och klimatomställning.
Ett av regeringens mål är att stabilisera tillgången på energi genom att bygga ut kraftöverföringen i hela landet.
– Svenska Kraftnät som har uppdraget har bara lyckats nå 70 procent av sitt rekryteringsmål 2021 och under 2022 inte ens hälften. Det kan få stora konsekvenser om man inte klarar uppdraget, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
Regeringen har också ökat anslagen till försvarsmyndigheterna FOI, FMV och Försvarsmakten som tillsammans behöver rekrytera hundratals personer, merparten ingenjörer.
– Ingenjörerna har en nyckelroll i utbyggnaden av försvaret, från nya försvarssystem, logistik till cybersäkerhet.
Trafikverket som har ansvaret för att elektrifiera landets transportsystem behöver också många fler ingenjörer för mer hållbara transporter på vägar och järnvägar.
Rekryteringsbehoven inom offentlig sektor ökar också därför att fler går i pension. Andelen ingenjörer som är 50 år eller äldre är över 40 procent i offentlig sektor jämfört med 30 procent i privat sektor.
Vad gör Sveriges Ingenjörer för att höja lönerna och öka karriärmöjligheterna i offentlig sektor?
– Ett viktigt steg är att synliggöra problemet och det gör vi med den här rapporten. Fler måste förstå att det här inte bara är ett problem för ingenjörerna utan för hela samhället, säger Johan Kreicbergs.
Andreas Nyström, chef för den offentliga sektorn på Sveriges Ingenjörer, säger att förbundet arbetar med lön och karriärfrågor för ingenjörerna inom offentlig sektor på flera olika sätt.
– Bland annat utbildar vi förtroendevalda för att arbeta strategiskt med både kompetensförsörjning och lönebildning. Vi har också startat ett nätverk med förtroendevalda på myndigheter som har stora rekryteringsbehov.
Lagar och avtal påverkar inom staten
En begränsning av möjligheten att göra karriär i statlig sektor är den lagstiftning som reglerar tillsättningen av tjänster. Arbetsgivare kan ge en redan anställd person nya arbetsuppgifter, men externa sökande kan överklaga beslutet till Statens överklagandenämnd. Det gör det svårare att till exempel befordra en anställd till en chefstjänst.
Om undersökningen
En enkät skickades ut till Sveriges Ingenjörers medlemmar i juni 2022.
20 000 ingenjörer fick enkäten och den besvarades av 4 071 medlemmar, vilket ger en svarsfrekvens på 20 procent.
Lönestatistiken kommer från Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät som skickas till förbundets samtliga yrkesverksamma medlemmar. 2021 besvarade 72 300 av 122 100 ingenjörer enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 59 procent.
Löneavtalet för Sveriges Ingenjörers medlemmar inom staten är sedan många är ett sifferlöst avtal. Arbetsgivarverket skriver på sin hemsida, under rubriken Lönepolitik i staten, att ” Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande”.
Andreas Nyström säger att begreppet att staten inte skall vara löneledande är den arbetsgivarpolitik som Arbetsgivarverket kommunicerar.
– Det är utmanande eftersom vår rapport tydligt visar att staten har halkat efter i löneläge, både för befintlig personal och för att kunna rekrytera ny kompetens.
– Här tror vi att den stora konkurrensen om ingenjörer kommer leda till att de statliga myndigheterna behöver tänka om för att kunna lösa de stora utmaningar som vi ser framåt.
Karin Virgin
Hos min arbetsgivare, kommun i storstadsregion, har arbetsgivaren börjat ge titeln ingenjör till allt fler medarbetare som nyrekryterats eller befordras internt, oavsett utbildningsnivå eller yrkeserfarenhet. Kommunens modell för lönesättning (som inte rimmar med kollektivavtalet) lämnar inte utrymme för individuell lönesättning. Genom att ge en person som är driftig en titel som ingenjör kan den hamna i en annan ”lönebox”. Kvalificerad, eller nyanställda med erfarenhet, slår snabbt i ”taket” i respektive ”lönebox”. Därmed tappar kommunen kompetent personal som vill ha en mer marknadsmässig lön. Generös tilldelning av titeln ingenjör ger en större osäkerhet om en person med titeln ingenjör har, eller har förmåga att skaffa sig, erforderlig kompetens för sitt uppdrag. Även om varken utbildning eller titel kan ge en sådan garanti, tror jag att förtroendet för yrkeskompetens inom ingenjörsyrket blir mer urvattnat om denna utveckling får fortsätta. Kanske dags att införa någon form av skydd på yrkestiteln ingenjör, precis som för vissa andra yrkestitlar?
Jag är själv inte mycket för statussymboler (varken m.a.p. titel eller annat) men en skyddad yrkestitel kan kanske hjälpa en bit på vägen till ökad kvalitet i viktiga arbetsuppgifter. Om du ska gå över en bro ska du kunna lita på att den är både konstruerad och besiktigad av kvalificerade ingenjörer, inte av någon som fått titeln för att det inte fanns någon kvalificerad personal att anställa för rollen.
Håller med helt och hållet att ingenjörstiteln urholkas, på ett företag jag arbetade hos fick erfaren verkstadspersonal titeln ”underhållsingenjör” vilket jag tyckte var mycket vanskligt och oansvarigt. De hade ingen formell utbildning och några påpekade att det kan orsaka bekymmer i USA då vemsomhelst inte får kalla sig det.
För flera år sen när man var på väg att återinföra det fjärde året på gymnasiet i teknikprogrammen, den sk gymnasieingenjören, hade KTH invändningar och menade att suffixet -tekniker var mer lämpligt för att göra en distinktion mot högskoleingenjörerna och jag tycker personligen att det är en rimlig hållning.
Rangordningen skulle ex bli:
Tekniker inom kemi
Kemiingenjör
Civilingenjör i kemiteknik
Automationstekniker
Automationsingenjör
Civilingenjör i automation och mekatronik
Byggtekniker/Fastighetstekniker
Byggingenjör/Fastighetsingenjör
Civilingenjör V&V alternativt samhällsbyggnad
För att återkoppla till första stycket skulle titeln underhållstekniker vara mer lämpligt.
Lägg gärna till att ingenjörer fortsätter att förlora även inom den privata sektorn mot de andra yrkeskategorier så blir det bara en tidsfråga tills blir riktiga peoblem och ingenörsyrke tar skada. Det tog lång tid för lärarna att hamna i botten och det kommer ta lång tid att reparerar skadorna. Ingenjörer är på samma väg…
Precis, i offentlig sektor finns det många som vill ha så, dvs risken är, om du som ingenjör kommer till offentlig sektor, att du kommer att konkurrera med icke kompetenta medarbetare med lite lägre löner, och då, möjligheterna till normal löneutveckling samt att öka sina karriärmöjligheterna blir det lika med 0!