”Var inte jättesugen på att bli ordförande” – men tycker nu att det blev bra

– Det bästa med att vara fackligt engagerad är att man känner sig delaktig, säger Anders Janze, ordförande i Akademikerföreningen på Komatsu Forest.

Det var med viss tveksamhet som Anders Janze tog över ordförandeposten i Akademikerföreningen på Komatsu Forest för två år sedan. Men idag är det inget han ångrar och han ser ett stort värde i att vara fackligt engagerad.

Vad gör en förtroendevald? Hur ser det fackliga arbetet ut och vad är det bästa med att jobba fackligt? I en ny serie möter Ingenjören.se förtroendevalda för att ta reda på vad rollen innebär och hur det kan se ut i den fackliga vardagen.

Först ut är Anders Janze, ordförande för Akademikerföreningen på Komatsu Forest i Umeå.

Hur länge har du jobbat fackligt? 

– Jag har varit fackligt aktiv i hela mitt yrkesliv. Jag tycker att det är ett bra sätt att vara delaktig i verksamheten. Du blir mer involverad, får ta del av information och med det möjlighet att påverka.

Månadens förtroendevalda

Anders Janze
Bor:
Umeå
Arbetsplats: Komatsu Forest, en av världens största tillverkare av skogsmaskiner
Fackligt uppdrag: ordförande för Akademikerföreningen
Jobbar som: Beräkningsingenjör
Utbildning: Högskoleingenjör, maskin vid Umeå universitet

– På Komatsu har jag varit med i styrelsen sedan 2012. Innan jag blev ordförande var jag vice ordförande för klubben. Jag måste erkänna att jag inte var jättesugen på att ta den rollen, men nu i efterhand känner jag att det var ett bra beslut.

Vad är det bästa med att jobba fackligt? 

– Det bästa är att känna sig delaktig. Det fackliga arbetet innebär att man håller sig informerad och vet vad som händer på företaget. Dessutom är det givande att kunna hjälpa medlemmar att utvecklas och nå sina mål, och att se till att de får utdelning för det arbete som de lägger ned.

– Något som jag upplever som väldigt positivt är arbetet kring att skapa ett bra arbetsklimat, mångfald och inkludering på arbetsplatsen är viktiga frågor just nu. Jag upplever att vi har en väldigt bra relation till företagsledningen. De ser oss som en resurs och vi känner att vi är uppskattade.

Vad gör du i din fackliga roll? 

– Jag har mycket samarbete med företagsledningen och HR. Just nu jobbar vi exempelvis med möteskulturen som är en stor tidstjuv. Vi planerar bland annat för en workshop där vi ska titta närmare på hur vi kan vara mer effektiva i hur vi håller våra möten.

– Dessutom blir det mycket MBL-förhandlingar. I början tyckte jag inte att det var särskilt givande, det var mest information och jag upplevde inte att vi hade så mycket att säga till om. Men nu har jag insett vilket värde de har. När företaget vet att de ska hålla MBL om en förändring så gör de ett mer gediget arbete och lägger mer tid på att utreda konsekvenserna.

Hur mycket tid lägger du på fackligt arbete? 

– Jag lägger mellan en och två timmar per vecka. För att vara helt nöjd skulle jag nog vilja lägga lite mer tid på det, men det är svårt när man ska hinna med de ordinarie arbetsuppgifterna också.

Vad är den största utmaningen på din arbetsplats?

– Just nu är det att locka akademiker att komma och jobba hos oss. Den gröna omställningen, att vi exempelvis ska vara klimatneutrala till år 2050, innebär att vi har ett stort behov av högre kompetens i företaget. Den utvecklingen präglar ju hela regionen och det är hård konkurrens om arbetskraften. Vi behöver också fler kvinnor.

– En utmaning är att få fler akademiker att stanna efter utbildningen eller återvända till  Västerbotten efter att de jobbat hos arbetsgivare i andra delar av landet.

Vad tar du med dig för erfarenheter från ditt fackliga arbete in i ditt nuvarande eller kommande arbete?

– Hur viktig kommunikationen är mellan företaget och medarbetarna för att förändringar ska få en bra effekt – och vikten av bra och tydlig information. En viktig del i det fackliga arbetet är att vara lösningsorienterad, det är också något som jag tar med mig. En tredje viktig erfarenhet är att jobba långsiktigt. På ett stort företag är det inte så lätt att ändra saker snabbt, därför måste man alltid tänka långsiktigt och ha förståelse för att det ibland kan ta tid att förändra.

Vad tror du att våra medlemmar inte känner till om Sveriges Ingenjörer?

– Att det finns många tjänster och förmåner som man kan ta del av som medlem, exempelvis karriärcoachning och stöd till chefer. Det är vanligt hos oss att man tar en chefsroll och då kan det vara bra att tipsa om det stöd som facket kan ge i den förändringen.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar