Ingenjörer avslöjade fakturafusk mot Örebro kommun

Tre ingenjörer som arbetar i Örebro kommun såg att företag tog betalt för tid som de inte arbetat. De fick till ett möte med en controller på kommunen som tittade på fakturorna. På 45 minuter hittade han 200 000 kronor som var felaktigt debiterat. Foto: Mostphotos

Under ett par år har tre elingenjörer i Örebro kommun försökt slå larm om entreprenörer som lurar kommunen på pengar. De har pratat med flera chefer, tagit med kvitton och lagt fram bevis. Men ingen har varit intresserad av att stoppa fusket, rapporterar Nerikes Allehanda.

Det var för tre år sedan som Pär Ericzzon, Per Svensson och Arto Koski, elingenjörer vid reningsverket Skebäcksverket i Örebro, började misstänka att allt inte stod rätt till.

Pär Ericzzon, Per Svensson och Arto Koski berättar för Nerikes Allehanda hur de under ett par års tid försökt få chefer att reagera och agera på de felaktiga fakturorna till kommunen. Bild: Faksimil av artikeln i Nerikes Allehanda.

En chef godkände fakturor från en entreprenör som varje vecka debiterade 40 timmar. Ingenjörerna visste att det inte stämde och började skriva upp hur många timmar företaget var på plats. Det var inte vad som stod i fakturorna.

Ingenjörerna säger i intervjun med Nerikes Allehanda att fusket inte bara gäller ett företag utan flera. Det är ett systemfel och har pågått i många år.

”Det har alltid varit så, det är något av en kultur. Leverantörerna vet att ingen bryr sig”, säger Pär Ericzzon.

Använde olika prislistor

Så småningom upptäckte ingenjörerna också andra felaktigheter i fakturorna.

Det visade sig att ett företag använde olika prislistor mot olika verksamheter i kommunen. För en produkt skilde priset 30 procent. Det här kunde ske eftersom det saknas kunskap om vad saker borde kosta. På reningsverket där anställda har fackkunskap debiterade ett företag några meter elkabel för en summa, till kommunens skolor en annan.

Fakturorna redovisade dessutom ofta bara en klumpsumma, som gör det svårt att  kontrollera om materialkostnaden och arbetstimmarna är rätt. Det bryter också mot kommunens ramavtal där det står att kostnaderna ska vara specificerade.

”På det här sättet blåser man kommunen på en massa pengar”, säger Pär Ericzzon till Nerikes Allehanda.

Under ett par års tid har ingenjörerna flera gånger slagit larm genom att kontakta ansvariga chefer, från den lägsta nivån och uppåt. Först gruppchefen, sedan enhetschefen, verksamhetschefen och så småningom också förvaltningschefen. De tog med sig kvitton och andra bevis.

Vad hände?

”Ingenting”, säger Arto Koski till Nerikes Allehanda.

Kontaktade kommundirektören

Ingenjörerna fortsatte att påtala fakturafusket för cheferna och strax före jul förra året lyckades de få till ett möte med en controller på kommunen som tittade på fakturorna. På 45 minuter hittade han 200 000 kronor som var felaktigt debiterat.

Upptäckten tvingade fram ett möte där ingenjörerna själva inte fick delta. Där togs ett beslut att kräva leverantören på 66 000 kronor. Men fakturan som kommunen sedan skickade saknar underlag som specificerar vad kostnaden avser.

Företaget som hade debiterat för mycket fick dessutom nya uppdrag av kommunen, dock inte på reningsverket.

Pär Ericzzon, Per Svensson och Arto Koski blev besvikna över att felen bara utreddes av de inblandade och bestämde sig för att ta frågan hela vägen upp till kommundirektören Peter Larsson. Han bjöd in dem till ett möte. Verksamhetschefen som också deltog intygade att allt som kunde göras hade gjorts.

Sista utvägen var att gå till pressen

I mitten av april kände Pär Ericzzon, Per Svensson och Arto Koski att de gjort allt de kunnat för att få kommunen att agera, men utan resultat. De valde då att kontakta Nerikes Allehanda.

Pär Ericzzon säger till tidningen att deras agerande handlar om moral.

”Kommunen betalar för saker de inte får. Vi kan inte stå för det. Ingen har heller ställts till svars. Cheferna håller varandra om ryggen.”

Efter Nerikes Allehandas första artikel som publicerades den 19 april har tidningen gjort flera uppföljande artiklar. I en av dem säger kommundirektören Peter Larsson att han efter mötet med ingenjörerna i januari tog beslut om att upprätta en handlingsplan och la till i kommunens tillsynsplan för 2023 att granska händelserna.

Journalisten Christina Eriksson På Nerikes Allehanda som skrivit artiklarna säger att hon får en känsla av att cheferna skyller ifrån sig på varandra. Kommundirektören Peter Larsson svarar:

”Jag kan inte kommentera vem som skyller på vem och konstaterar bara att kommunen är en stor organisation med 14 000 anställda och att frågorna får hanteras på respektive nivå.”

Fler har kontaktat tidningen

Två dagar efter Nerikes Allehandas artikel begärde politikerna i teknik- och servicenämnden en redogörelse av förvaltningschefen med anledning av larmet om fakturafusket.

Journalisten Christina Eriksson berättar i en kommenterande artikel att hon under veckan fått flera mejl med tips.

”Flera menar att det fuskas även på andra håll i kommunen. Det är något som satts i system och som pågått i många år. Om det stämmer eller inte är svårt att avgöra men det antyds att kommunens pengar inte ses som lika viktiga som om det hade gällt ett privat företag man gör uppdrag åt.”

2 kommentarer

  • Morteza Tehrany

    Tydligen finns en känsla av toppen av isberget, kaoset som skapas, intressant hur kommun politiker ser på det här och konsekvenserna, vem ska utreda vem?
    Är det inte eko brott?
    Behövs anmälan?
    Revision?

    27 juli 2023
  • Johan Ekvall

    Det står inte något om varför cheferna valde att inte agera. Men det kan väl bara finnas en orsak, korruption? Utan egen vinning finns ingen orsak att inte agera.

    27 april 2023

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar