Mansdominans i toppen – men en rad kvinnliga ingenjörer leder börsbolag

Alla ingenjörer som är vd:ar för bolag på Stockholmsbörsens prestigeindex OMXS30 är män. Men av börsens 361 bolag har 41 en kvinna som vd – och nästan en tredjedel är ingenjörer.    

29 bolag finns med på Stockholmsbörsens OMXS30-index (alltså inte 30 bolag som förkortningen antyder, eftersom både Atlas Copcos A- och B-aktie ingår i indexet). När Ingenjören tidigare i år skrev om lönerna för de 13 av vd:arna för de här bolagen som är ingenjörer, så fick vi reaktioner – eftersom inte en enda av dem var kvinna.

13 vd:ar för bolag i OMXS30-indexet är ingenjörer. I mitten Björn Rosengren, ABB. Övre raden: Magnus Groth, Essity, Paolo Guglielmini, Hexagon, Nico Delvaux, Assa Abloy, Giogi Ganev, Kinnevik.
Mellersta raden: Börje Ekholm, Ericsson, Jens Henriksson, Swedbank, Stefan Widing, Sandvik, Mattias Perjos, Getinge.
Nedersta reden: Martin Lundstedt, Volvo, Gerteric Lindquist, Nibe, Mikael Staffas, Boliden, Rickard Gustafson, SKF.

Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright, som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner, är inte förvånad över att det kom reaktioner.

– Jag förstår det. Det ger glastaket ett ansikte. Många vet att det är män på ledande positioner, men när man ser det på bild blir det så tydligt. Kvinnor ökar i ledningar och styrelser, men på de yttersta maktpositionerna är det en tydlig mansdominans.

13 kvinnliga ingenjörer är börsbolags-vd:ar

Totalt för alla bolag på Stockholmsbörsen var det förra året drygt 11 procent (41 av 361) som hade en kvinna som vd, visar Allbrights genomgång.

Utifrån uppgifterna om utbildning på de 41 kvinnornas Linkedin-sidor har vi på Ingenjören kunnat konstatera att 13 av dem är ingenjörer.

De är:

Varför är det inte fler?

Det här är 13 kvinnor som leder tunga bolag.

Men hur gör man för att det ska bli fler kvinnor på höga positioner? Amanda Lundeteg menar att det i första hand inte handlar om vad kvinnorna gör.

– Det finns många råd till kvinnor för att klättra i karriären. Som att ha nätverk och hålla sig framme. Och det är sant. Men vi vet att kvinnor gör det här och ändå inte får de högre tjänsterna.

I stället är det andra saker som avgör.

– Det stora skiftet sker när rekryterare breddar sitt nätverk och blir medvetna. När man bedömer kvinnor och män på samma sätt. Och när män med makt släpper in kvinnor i sina kretsar.

Amanda Lundeteg berättar att kvinnor är bättre på att släppa in andra kvinnor i styrelser och ledningsgrupper, och att kvinnor söker sig till arbetsgivare där det finns många kvinnor.

– De vill inte söka sig till bolag där de kommer att dunka huvudet i taket – det leder inte till karriär.

Och det här kommer att göra att bolag som präglas av mansdominans förr eller senare får problem att rekrytera.

Mer ifrågasatta, mindre stöd

Det företagen behöver göra för att bli mer jämställda i toppen är att jobba strukturerat.

– Som man gör med andra frågor man tycker är viktiga. Att jobba faktabaserat, mäta, sätta mål – så att man vet att man är på rätt spår. Och att inte lägga ner arbetet när det blir pandemi eller annat.

Fler råd finns i Allbrights rapport från november 2022.

Amanda Lundeteg säger att kvinnor inte sällan lämnar chefsuppdrag för att de är mer ifrågasatta och får mindre stöd. Även om man rekryterar brett så stannar kvinnor inte om det inte är en inkluderande kultur.

Skillnad mellan privat och offentligt

Av Sveriges Ingenjörers medlemmar är 19 procent av cheferna på den högsta nivån kvinnor. Till gruppen räknas vd:ar, generaldirektörer, företagsledare, regiondirektörer och kommundirektörer.

I gruppen ”högre chef” i privat sektor är kvinnorna 24 procent.

Jessica Bagge, chef för analys och påverkan på Sveriges Ingenjörer, pekar på att kvinnorna blir färre ju högre chefsnivå man tittar på.

– Det mönstret finns kvar men det ser ändå rätt bra ut med tanke på att kvinnorna länge har varit runt 30 procent av de examinerade.

Så här ser könsfördelningen ut:

I kommunal och statlig sektor utgör kvinnorna en större andel av ingenjörerna. Där är också könsfördelningen på mellanchefsnivå jämnare, särskilt i kommunal verksamhet.

– Inom offentlig sektor kan statens krav på förtjänst och skicklighet och möjlighet att överpröva tjänstetillsättningar ha lett till att man i än större utsträckning sett till faktisk kompetens. Det i sin tur har antagligen påverkat normerna som också banat väg.

Det borde vara självklart att kvinnor ska ha samma möjligheter som män att göra karriär och så ser det inte alltid ut, konstaterar Jessica Bagge.

– Företag behöver signalera till kvinnor att ”här har ni samma möjligheter”. Det har också betydelse när tjejer ska välja väg.