Han klev direkt in i det fackliga arbetet på nya jobbet

– Vår största utmaning är rekryteringen av medlemmar – att ingenjörer som inte är med i facket går med, och att de väljer Sveriges Ingenjörer, berättar Fredrik Magnusson, ordförande på Parker Hannifin i Trollhättan.

Helt utan erfarenhet av fackligt arbete klev Fredrik Magnusson direkt in i styrelsearbetet när han började på Parker Hannifin i Trollhättan. ”Den absolut roligaste biten med att vara fackligt aktiv är nätverkandet. Man får träffa så många olika människor som man inte skulle komma i kontakt med annars.” 

Hur länge har du jobbat fackligt? 

– Jag valdes till vice ordförande i Akademikerföreningen direkt när jag började här på Parker Hannifin 2019. Jag hade egentligen inga förkunskaper om att jobba fackligt, men tyckte det lät intressant att engagera sig och lära sig mer om det fackliga arbetet, bland annat genom de utbildningar som finns via Sveriges Ingenjörer. Nu i våras valdes jag till ordförande, men eftersom vi är en liten styrelse innebär det i praktiken inte så stor skillnad för mig.

Hur mycket tid lägger du på fackligt arbete? 

– Jag lägger ungefär fyra till fem timmar i månaden på det fackliga arbetet, men önskar att det kunde vara mer. Det finns alltid hur mycket som helst att göra, men tiden räcker inte till ens i det vanliga arbetet.

Månadens förtroendevalda

Fredrik Magnusson
Bor: Trollhättan
Arbetsplats: Parker Hannifin i Trollhättan. Leverantör av produkter och tjänster inom hydraulik, ledningskomponenter, pneumatik och filtrering.
Fackligt uppdrag: ordförande för Akademikerföreningen.
Jobbar som: Applikationsledare på marknadsavdelningen.
Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik med inriktning innovationsledning och produktutveckling, KTH.

Vad gör du i din fackliga roll? 

– Vi har delat upp arbetet i styrelsen, men som ordförande är jag med och driver arbetet lite mer och samordnar våra aktiviteter. Vi har stående möten för MBL-förhandling, ungefär 1,5 timmar per månad och därefter blir det en del medlemsstöd kring olika frågor, styrelsemöten och fackliga aktiviteter.

– Eftersom vi är en del av en stor facklig organisation har vi ett bra utbyte med de andra föreningarna både lokalt och på övriga enheter i Sverige, och till viss del även med andra enheter i Europa. Vi har lite olika utmaningar men kan också utbyta erfarenheter och prata ihop oss inför exempelvis löneförhandlingar eller andra specifika frågor. Vi ses ungefär en gång per kvartal, oftast digitalt, men försöker att även mötas fysiskt ibland.

Vad är den största utmaningen på din arbetsplats?

– Vi är mitt i ett generationsskifte där många av våra erfarna ingenjörer som har jobbat i mer än 40 år hos oss nu går i pension. Att ersätta den kunskap och erfarenhet som de sitter på är en utmaning i sig. När det gäller utmaningarna rent generellt på vår arbetsplats så behöver vi satsa på kompetensutveckling för att kunna anpassa våra produkter för elektrifieringen. Dessutom behöver vi få in fler kvinnor, eftersom vi är en mansdominerad arbetsplats.

– Vi har en bra kultur på företaget som uppmuntrar det fackliga arbetet och värnar om att vi ska ha en inkluderande miljö. I det fackliga arbetet är vår största utmaning rekryteringen av medlemmar – att ingenjörer som inte är med i facket går med, och att de väljer Sveriges Ingenjörer. Under det senaste året har vi därför valt att fokusera vårt fackliga arbete på rekrytering. I våras bjöd vi in till en aktivitet där två representanter från Sverige Ingenjörer berättade om facket och nyttan av att vara medlem. Framöver hoppas vi få igång mer aktiviteter så att vi kan vara mer synliga i vardagen.

Vilka är dina bästa argument för att gå med i facket?

– Jag brukar trycka på fördelarna med förmåner och stöd som man får som medlem och möjligheten att påverka vid förhandlingar om vi är fler.

Vad är det bästa med att jobba fackligt? 

– Den absolut roligaste biten med att vara fackligt aktiv är nätverkandet. Man får träffa så många olika människor som man inte skulle komma i kontakt med annars, både lokalt och på företagets andra enheter. Dessutom är det en bra samtalsöppnare och ett naturligt sätt att lära känna nyanställda.

– Förutom att jag lär känna och knyter många kontakter så ger det fackliga arbetet en detaljrik inblick i företaget och dess utmaningar. Jag får en helhetssyn som ger mig en ny dimension på arbetet.

Månadens förtroendevald

Vad gör en förtroendevald? Hur ser det fackliga arbetet ut och vad är det bästa med att jobba fackligt?

I en ny serie möter Ingenjören.se förtroendevalda för att ta reda på vad rollen innebär och hur det kan se ut i den fackliga vardagen.

Fler intervjuer hittar du här.

Vad tar du med dig för erfarenheter från ditt fackliga arbete in i ditt nuvarande eller kommande arbete?

– Förutom det självklara med utbildningarna i fackligt arbete och förhandlingsteknik så tycker jag att nätverkandet är det som ger mig mest i det vardagliga arbetet. För ett och ett halvt år sedan gick jag in i en ny roll som applikationsledare på marknadsavdelningen. Det innebär att jag fungerar som en brygga mellan teknik och marknad och jag är ofta ute och supporterar kunder direkt med deras tekniska problem. Via det fackliga arbetet får jag ett nätverk ut i verksamheten som gör det lättare för mig att våga gå ut och fråga för att hitta rätt person och kompetens när jag behöver det.

Vad tror du att våra medlemmar inte känner till om Sveriges Ingenjörer?

– Alla medlemsförmåner. Det finns så otroligt mycket som facket har att erbjuda som jag inte heller kände till innan jag började engagera mig fackligt. Allt från avtalsgranskning till föreläsningar, kurser och nätverk. Det kan absolut vara värt att kolla in webbsidan och uppdatera sig om allt nyttigt som finns där.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar