”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

Kristoffer Ejebro trodde inte på högkänslighet och vill inte övertyga någon. Men han förklarar gärna vad han upplever.

Efter kraschen på toppen av karriären låg ingenjören Kristoffer Ejebro i fosterställning i pojkrummet hos sina föräldrar. Först när Kristoffer förstod att han var högkänslig hittade han nycklarna till ett bra liv.

Som ny produktchef på det stora teknikföretaget i Stockholm har Kristoffer Ejebro nått alla sina mål i karriären. Han tjänar bra, reser mycket och har status. Han jobbar med teknik och marknadsföring och har länge drömt om att bli just produktchef.

Ändå mår han inte alls bra. Och den här tjänsten ska bli hans sista som civilingenjör.

– Jag borde ha varit lycklig, men det kändes helt tvärtom. Det här var egentligen något jag känt länge. Men nu gjorde den psykiska och fysiska stressen att kroppen sa ifrån. Det gick bara inte längre, säger Kristoffer Ejebro idag.

Han avslutar tjänsten, men mår inte bättre. Han sover dåligt, tankarna snurrar och stressnivån är hög. I ett försök att göra en nystart flyttar han norrut med frun och sonen, men flyttstöket slutar med en total genomklappning. Han bestämmer sig för att ta sin tillflykt hem till sina föräldrar.

Äktenskapet har nu havererat och där ligger han, som vuxen man, i fosterställning i sängen i sitt gamla pojkrum. Han känner sig totalt misslyckad och värdelös.

– Det värsta var att lämna familjen. Jag tänkte: Vad är jag för pappa och man? Men det här var också det bästa jag gjort, för det gav mig möjligheten att förändra mitt liv i grunden.

”Vi reagerar starkare på intryck”

Han börjar finjustera kost, sömn, vilka miljöer han vistas i och vem han umgås med. Men det är när han läser om högkänslighet som en pusselbit faller på plats.

– Man kan man säga att högkänsliga har ett nervsystem som är lite känsligare än genomsnittet för intryck och stimuli. Vi reagerar starkare på intryck, både positiva och negativa, och bearbetar dem snabbare och djupare.

Både i skolan och i yrkeslivet har han upplevt att ljud, stämningar, krav och förväntningar gått liksom rakt igenom huden. Han har mått dåligt i miljöer som flygplatser, mässhallar och stora folksamlingar, men försökt skydda sig bakom en ”sköld”. Han har ”spelat sin roll” samtidigt som stressen ökat och måendet försämrats ju högre på karriärstegen han klättrat – ända upp till krönet som produktchef.

Där går trappsteget av med ett brak.

Kristoffer Ejebro

Ålder: 44 år.
Bor: Luleå
Utbildning: Civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet, 2007.
Jobbat: På medicinteknik- och teknikbolag i Umeå och Stockholm 2007–2016.
Gör nu: Driver nu hälsoföretag i Luleå.
Instagram: På @livsstilsbalansmedkristoffer delas erfarenheter och insikter kring liv, hälsa och högkänslighet.

”Jag försöker aldrig övertyga någon”

Numera driver Kristoffer Ejebro ett företag inom hälsobranschen nischat mot livsstilsförändringar. Högkänsliga, särskilt män, har blivit en viktig målgrupp.

– Det har alltid funnits ett tabu kring män och känslor, speciellt att visa sig svag och sårbar. Högkänsliga har ett större behov att prata om känslor och intryck. Det kan vara svårt för män. Mitt kall är att hjälpa dem att våga vara sig själva och hitta det liv de vill leva.

Det är inte svårt att föreställa sig ett antal ingenjörer som nu skakar skeptiskt på huvudet.

– Jag förstår dem, jag har varit där själv och varken trott på högkänslighet eller vågat se vad den betytt för mig. Så jag försöker aldrig övertyga någon, mer förklara, om de är intresserade, vad högkänsligheten innebär och hur jag upplever den.

”Vilka arbetsuppgifter trivs du med?”

Hans råd till ingenjörer som upplever sig högkänsliga är att anpassa jobbet efter sig själva – inte sig själva efter jobbet. Det är viktigt att fundera på vad man mår bra av att göra, vad som ger energi och inte skapar stress.

– Tänk inte på vad du tror att andra vill att du ska vara och göra, eller vad som höjer din status, utan på vilka arbetsuppgifter du trivs med och vilken typ av företag och kultur du känner dig hemma i.

Civilingenjörsutbildningen tycker han är så bred att den ger ”oanade möjligheter” att anpassa sitt arbetsliv.

– Det är en fantastisk gåva man har som civilingenjör, man kan välja bland så många olika typer av jobb. Det är bara sätta sig ner och fundera. Vad vill jag? Vad mår jag bra av?

Högkänsligheten beskriver Kristoffer Ejebro som en positiv kraft i livet. Även under ingenjörskarriären kunde han ha glädje av den.

– Det handlade ju mycket om relationsbyggande, att träffa människor, både samarbetspartners och kunder. Då är det en stor fördel att kunna känna in vad den andra personen vill, tycker och tänker. Där är högkänsligheten en otrolig tillgång.

Mer om högkänslighet

Begreppet högkänslighet introducerades av forskaren Elaine Aron, psykoterapeut och professor i psykologi, i boken The Highly Sensitive Person (1996). Forskare i olika världsdelar har sedan fortsatt att utforska och diskutera högkänslighet under facktermen sensorisk bearbetningssensitivitet (sensory-processing sensitivity, SPS).

Högkänslighet beskrivs som ett personlighetsdrag, inte en sjukdom, och det som kännetecknar högkänsliga anses vara:

Ökad känslighet för yttre och inre stimuli. Reagerar starkare än andra på sinnesintryck som ljus, ljud, dofter och beröring.

Bearbetar intryck och stimuli på ett djupare och mer nyanserat sätt än genomsnittet, reflekterar mer över tankar och känslor.

Upplever känslor starkare och är mer känsliga för andras känslor, med fördjupad förmåga att känna av stämningar i omgivningen. Har ofta stark empatisk förmåga.

• Har en rik inre värld, är ofta kreativa och konstnärliga.

Har större behov av återhämtning, ensamhet och avskildhet än andra, blir lättare överstimulerade och behöver mer tid för att bearbeta intryck och upplevelser.

Studier med magnetkamera tyder på att högkänsliga personer kan ha en ökad aktivering av amygdala, den del av hjärnan som är central för emotionell bearbetning av intryck. Genetiska studier har inte kommit fram till några entydiga resultat, och man tror att SPS kan ha både ärftliga och miljömässiga orsaker. Forskningen på området fortsätter, liksom debatten om hur SPS ska definieras, mätas och förklaras.

1 kommentar

  • Claes Kilgren

    Hej, jag tycker det är väldigt bra att lyfta detta. Jag tror att jag kan ha drag av HSP, det har nog alla, det är oftast beröring som jag reagerar starkare på. I övrigt så stämmer rubrikerna på mig.

    11 april 2024

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Så stöttar du din utmattade kollega

Så stöttar du din utmattade kollega

Den tidigare samarbetsvilliga jobbarkompisen med gott humör verkar stressad och irriterad. Det har dessutom börjat påverka kollegorna. Här får du råd hur du kan stötta på bästa sätt.
Fler artiklar