Så mycket skiljer sig ingenjörers löner
Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.
Det är i Stockholmsregionen som de högsta medellönerna för ingenjörer finns. Jämför man lönerna för ingenjörer som inte är chefer i Stockholm med dem utanför storstadsregionerna (det som kallas Övriga Sverige i tabellerna nedan) så ligger lönenivån i Stockholm 12–13 procent högre för samma sektor och utbildningsnivå.
Till storstadsregionerna räknas också de som bor så att det är möjligt att pendla dit (se definition längst ner), men det betyder inte självklart att lönerna är högre om man jobbar på de orterna.
Men det finns ett undantag där lönerna i Stockholm inte sticker ut lika mycket. Det är statlig sektor där lönerna är mer lika över landet, särskilt för ingenjörer som inte är chefer.
Men den stora skillnaden i lön mellan kategorier av ingenjörer går mellan chefer och medarbetare. Här skiljer medellönen runt 30–50 procent för motsvarande sektor och utbildningsnivå.
Så här höga var medelmånadslönerna 2023 (ingenjörer, exklusive chefer):
Civilingenjörer, exklusive chefer
Privat | Statlig | Kommun/Region | |
Stockholm | 59 500 | 53 000 | 52 000 |
Göteborg | 55 600 | 52 100 | 48 800 |
Malmö | 56 400 | 51 800 | 47 800 |
Övriga Sverige | 52 900 | 51 300 | 46 800 |
Högskoleingenjörer, exklusive chefer
Privat | Statlig | Kommun/Region | |
Stockholm | 54 200 | 49 900 | 48200 |
Göteborg | 50 600 | 46 200 | 45 300 |
Malmö | 51 700 | * | 45 700 |
Övriga Sverige | 47 800 | 47 200 | 42 400 |
Medelmånadslönerna 2023 för ingenjörer som är chefer:
Civilingenjörer, chefer
Privat | Offentlig* | |
Stockholm | 90 600 | 73 200 |
Göteborg | 83 500 | 71 400 |
Malmö | 87 200 | 67 600 |
Övriga Sverige | 76 400 | 68 300 |
Högskoleingenjörer, chefer
Privat | Statlig | Kommun | |
Stockholm | 77 400 | * | * |
Göteborg | 72 700 | * | * |
Malmö | 72 500 | * | * |
Övriga Sverige | 66 800 | * | * |
Totalt | 71 600 | 64 700 | 59 300 |
Statistiken bygger på svaren i Sveriges Ingenjörers löneenkät 2023.
Att Stockholmslönerna sticker ut är inte förvånande, enligt Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer. Det kan förklaras av att finansbranschen, som har höga ingenjörslöner, finns i Stockholm. Men detta kan komma att förändras framöver.
– Genom ökat distansarbete förväntar vi oss att de regionala löneskillnaderna kommer att minska på sikt. Men det är en process som kommer att ta tid, säger han.
Konkurrens från Danmark
Något som kanske överraskar mer är att ingenjörer i privat sektor i Malmöregionen har högre medellöner än i Göteborgsområdet, särskilt när det gäller chefer.
– När det gäller löneläget i Malmö så påverkas det av närheten till Köpenhamn. Många medlemmar ser möjligheter till att arbeta på andra sidan sundet, särskilt om de får möjlighet att distansarbeta. Det skapar en press på arbetsgivarna i södra Sverige att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor, konstaterar Johan Kreicbergs.
Små skillnader i statlig sektor
Tittar man enbart på medellönerna för den statliga sektorn är skillnaderna däremot betydligt mindre. Jämför man lönerna för ingenjörer i Stockholm med övriga Sverige så ligger lönenivån i Stockholm mellan 3 och 6 procent högre för ingenjörer som inte är chefer och 7 procent högre för chefer.
Oskar Falk är ombudsman i offentlig sektor och vice ordförande i AkademikerAlliansens förhandlingsdelegation. Han pekar på flera möjliga förklaringar till att statlig sektor kommit långt med jämställda löner.
– Statliga sektorn har BESTA klassificeringen, ett verktyg som gör att tjänster blir lättare att jämföra till innehåll och framför allt komplexitet. Här finns också större tillgång på data mellan de olika myndigheterna. Dessutom har vissa myndigheter nationell arbetsplikt, vilket gör att lönerna också sprids jämnare, förklarar han.
Plattare organisationer
Jämfört med privat sektor är dock lönerna lägre i statlig sektor, särskilt märkbart är det när det gäller chefslönerna.
Att offentlig sektor har större andel utrikesfödda, fler kvinnodominerade och fler lågstatusyrken kan vara några förklaringar. Lägre löner för kollektivet påverkar även chefslönerna. Dessutom har offentlig sektor plattare organisationer än de privata, vilket också kan vara en förklaring enligt Oskar Falk.
– Offentlig sektor har också ofta tryggare anställningar och bättre villkor, detta kompenseras ibland med lön i privat sektor. Det ger även en lägre rörlighet inom och från dessa sektorer, säger han.
Ofta enda arbetsgivaren
De lägsta medellönerna har ingenjörer som jobbar inom kommuner och regioner. Här är dessutom spridningen mellan Stockholm och övriga Sverige större än inom statlig sektor.
Oskar Falk konstaterar att kommun och region länge har brottats med lägre löner än konkurrerande verksamheter. Bristande konkurrens och låg rörlighet mellan sektorer är en förklaring som sätter marknadskrafterna ur spel.
Detta beror bland annat på att man ofta är den enda arbetsgivaren i områden långt ifrån storstäder och att vissa yrken bara finns inom denna sektor, förklarar han.
– Spridningen blir större eftersom tätorter ofta får betala mer för konkurrensen, men också på grund av att verksamheten på andra sätt är spridd. En chef inom omsorg får exempelvis avsevärt mindre lön än en chef inom byggnära. Här har man betydligt längre kvar till jämställda löner, poängterar Oskar Falk.
En annan förklaring till skillnaderna handlar om utbildningsnivå.
– Staten har ofta högre utbildningsnivå generellt jämfört med kommun och region. Därav generellt högre lön, uppger Oskar Falk.
Så definieras regionerna
Stockholmsregionen – de som är bosatta i Stockholms län eller någon av kommunerna Enköping, Uppsala, Håbo, Gnesta, Eskilstuna, Strängnäs, Trosa och Västerås.
Göteborgsregionen – de som är bosatta i någon av följande kommuner: Varberg, Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Orust, Ale, Lerum, Vårgårda, Bollebygd, Essunga, Lilla Edet, Mark, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås och Borås.
Malmöregionen – de som är bosatta i Skåne län.
Övriga Sverige – de som inte bor i någon av ovanstående regioner.
13 kommentarer
Så länge det finns ett lönegap mellan kvinnor och män, så föreslår jag att ni alltid redovisar det också, då det är en lika väsentlig faktor som de andra för oss andra just nu!
Hörde häromdagen (på P1) att lönegapet mellan kvinnor och män, som under ett antal år har minskat, nu hade börjat öka igen. Gäller det även för civilingenjörer eller hur ser det ut här?
Hej Åsa, I en rapport från Sveriges Ingenjörer från 2023 om ingenjörers löner konstateras att lönegapet mellan män och kvinnor tidigare minskade, men nu har det legat stilla (inte minskat) i flera år. Så utvecklingen för ingenjörer verkar likna den i landet som helhet. En nya rapport om löneskillnader mellan könen, baserat på den senaste lönestatiken från Sveriges Ingenjörer, kommer efter sommaren. /Karin Thorsell, Ingenjören
Lönegapet mellan kvinnor och män under 40 är så gott som noll. På Volvo Cars tjänar kvinnor mer än män. Dags o sluta upp med gråtandet över kvinnors löner.
Sveriges Ingenjörers statistik visar att det finns ett lönegap mellan män och kvinnor redan direkt efter examen. Att Volvo Cars ska ha lyckats få bort lönegapet hade jag ingen aning om. Det ska jag kolla upp och om det stämmer så återkommer jag med en artikel om det. /Karin Thorsell, Ingenjören-redaktionen
Hej, läs gärna onsdagens pressmeddelande om att högre löner krävs för att attrahera nödvändig kompetens:
– Lönemässigt ligger tillverkningsindustrin i det lägre spannet. Det relativa löneläget är oroväckande lågt inom skogsindustrin samt stål- och metallindustrin, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
– Den svenska basindustrin står inför en omfattande klimatomställning och arbetslösheten bland ingenjörer är generellt låg. Även sett till åldersfördelningen så står dessa branscher inför ett generationsskifte. Om inte löneläget förbättras kan det bli svårt för den tunga basindustrin att attrahera den kompetens som behövs, säger Ulrika Lindstrand.
https://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/pressreleaser/ingenjorslonerna-inom-basindustrin-slapar-efter-hoglonebranscherna-i-storstaderna/
Instämmer i det Karl skriver.
Själv är jag högskoleingenjör som gått vidare till upphandlare i region med 47.500kr/mån.
Kan det kanske vara så att Ingenjörer är ”för” plikttrogna och lojala så att de inte tar sin egna ersättning på större allvar?
För mig är det konstigt att en upphandlare med väldigt låg utbildning tjänar i storleksordningen som Ingenjörer. Ingenjörsyrket är betydligt mera krävande av individen.
Medellön för ett yrke är ett väldigt konstigt mått eftersom en av de största bidragande faktorerna till hög lön är ålder. Det är få chefer som är chef det första som händer efter skolan, så alla nykläckta räknas bort där. Sedan flyttar demografin i området på lönen, många barn och den sjunker, få barn och den ökar.
Helt rätt, man måste ta med ålder och examensår i statistiken, annars säger det ingenting.
Hur ser Sveriges Ingenjörer på de här lönenivåerna?
Cirka 50 kkr/mån i medellön för en civilingenjör som inte är chef. För mig låter det katastrofalt dåligt.
Civilingenjörsutbildningen är en krävande och 5 år lång utbildning. En gång i tiden var det en elitutbildning som garanterade riktigt höga löner och kvalificerade arbetsuppgifter. Hur sjutton hamnade vi här, i medelmåtta-träsket? Är det tex på grund av att det utbildas alldeles för många med ingenjörs- och ”ingenjörs-liknande”-utbildningar, samt tas in via arbetskraftsinvandring? Så överutbudet av ingenjörer pressar ner lönerna.
Är Sveriges Ingenjörer nöjda med situationen? Om inte vad anser de ha gått fel de senaste ca 25 åren som förfallet pågått, och vad ska de göra åt saken?
Löneläget för ingenjörer är riktigt illa och tittar man på länder gemene man anses vara likvärdiga med Sverige i levnadsstandard så ligger vi lönemässigt långt efter. Sverige har antingen blivit fattigt eller så exploateras ingenjörer orimligt mycket.
Ingenjörer har blivit en till yrkesgrupp bland alla andra.
Det här är nog inte bara ett problem för ingenjörer utan för de flesta yrken som kräver högre utbildning. T.ex. när sopåkare och de som jobbar på bandet på Volvo tjänar mer är nyutexade civilingenjörer och läkare så är ju någonting totalt fel.
En erfaren sopåkare eller bilhyggare är mer erfaren än en grön civilingenjör och ska tkäna mer Du har en del att lära unge man ,
Bengt som tjänade 2000/mån som nybliven civing och mer än statsminsitern 1999 när pensionen kom. Den som vill och är på bettet har en ljus framtid