Så mycket är ingenjörer sjukskrivna

Ingenjörer är sjukskrivna mindre än många andra. Men sjukdagarna varierar mellan ingenjörsyrken och mellan könen. Här är statistik – och hur man förebygger stress, som ligger bakom många sjukskrivningar.

Slår man ut antalet sjukskrivningsdagar hos Försäkringskassan på alla yrkesarbetande så är snittet för männen 6 dagars sjukskrivning och för kvinnor 11,6 dagar per år. För ingenjörer är snittet betydligt lägre: 3,4 dagar för män och 7,2 för kvinnor.

Lågt för chefer, högre för kvinnor

I rapporten ”Sveriges sjukaste yrke” jämför Skandia sjukskrivningar för olika yrken. Där ser man att sjukskrivningarna generellt är kortare för chefer och högutbildade. En förklaring är att de har större frihet att påverka sin arbetssituation.

Generellt gäller också att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Vård och omsorg drar upp statistiken för kvinnor, eftersom de jobben är både fysiskt och psykiskt belastande. Men att kvinnor generellt tar ett större ansvar för hem och familj ökar risken för sjukskrivning.

– Och det gäller ju även kvinnliga ingenjörer. De bildar familj och försöker få ihop livspusslet, kommenterar Jenny Wiener, hälsoekonom på Skandia. Hon lägger till att kvinnohälsa som graviditet, menssmärtor och klimakteriebesvär också påverkar kvinnors sjukskrivningar.

Fyra ingenjörsyrken

Fyra av de 41 yrkena i rapporten är ingenjörsyrken. Varje yrke har en lång definition men i stort handlar det om: högskoleingenjörer, civilingenjörer (yrken med fördjupad högskolekompetens i naturvetenskap/teknik), chefer inom IT och teknik samt yrken med fördjupad högskolekompetens inom IT.

För alla de yrkena ligger ingenjörernas sjukskrivningar under snittet för befolkningen. Och för männen är skillnaderna små mellan yrkena. Från som minst 2,9 dagar för IT-yrken, till som högst 4,1 dagar för högskoleingenjörsyrken. För kvinnorna är skillnaden större: från 5,4 dagar för chefsyrken inom IT och teknik, till 8,5 dagar för högskoleingenjörsyrken.  

Hjälp med problem – på jobbet och utanför

I rapporten konstaterar man att psykisk ohälsa – till exempel utmattningssyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar – ökar för alla branscher. Vanligast är den för tjänstemän.

Så hur förebygger man stress som leder till sjukskrivning? Skandia lyfter fram sex ”friskfaktorer”:

1) effektivt ledarskap (som är rättvist, stödjande, inkluderande och befogenhetsgivande), 2) kontroll över arbetsuppgifter, 3) balans mellan arbete och fritid, 4) balans mellan insats och belöning, 5) tydliga mål och 6) anställningstrygghet.

Skandias hälsoekonom Jenny Wiener lyfter fram att det är viktigt att det finns psykologisk trygghet och ett nära ledarskap – att man kan vända sig till chefen för att få hjälp. Men det gäller också för arbetsgivaren/chefen att ge stöd oavsett om det har med jobbet att göra eller inte.

– Ledare behöver förstå att man inte bara ska stödja när det är problem på arbetet utan man måste stödja hela människan, även när det är privatlivet som påverkar. Annars kommer man aldrig till rätta med sjukskrivningar och ohälsa.  

Flera år på sig att agera mot utmattning

Chefer behöver försöka se om någon mår dåligt och våga ställa frågor. De behöver också ha tid och mandat att agera.

– Det tar flera år innan någon utvecklat utmattningssyndrom. Det är oceaner av tid. Men ofta väntar man för länge med att ge stöd.

Jenny Wieners uppmaning till chefer och arbetsgivare är att hjälpa stressade medarbetare att prioritera, att erbjuda hjälp genom företagshälsovård och andra typer av stöd.

Måste lära oss att stänga ner

För ingenjörer finns det mycket som kan leda till stress: att vara tillgänglig även på fritiden, ha kontakter mot olika tidszoner och, faktiskt, att jobba hemifrån, eftersom det ställer högre krav på att leda sig själv.

– Mitt råd om man mår dåligt är att våga söka hjälp, hos chefen eller annan hjälp arbetsgivaren erbjuder. Och att tänka mer på återhämtning och gå kurser i självledarskap.

Hon menar att vi i dag måste lära oss hur man stänger ner jobbet och loggar ut på fritiden. Lära sig att känna igen tecknen på stress, och bygga strategier för att hantera det.

Ha låga trösklar till stöd

Som företrädare för ett försäkringsbolag lyfter hon fram att det behövs stöd med låga trösklar. Hon nämner en förebyggande hälsoförsäkring med samtalsstöd som ingår när man har sjukförsäkring hos Skandia. I den erbjuds bland annat tjänsten Vardagsprioriteringar som underlättar att få ihop livspusslet och prioritera.

– Där hjälper arbetsterapeuter till att se: Vad lägger jag tid på? Hur kan jag avgränsa fritid, privatliv, arbetstid?

Också Sveriges Ingenjörer har en hälsoförsäkring vid psykisk ohälsa, som ingår för alla yrkesverksamma medlemmar, också den hos Skandia, via Akademikerförsäkring.

– Där tittar man på hur man har det hemma, på jobbet, med fysisk aktivitet, alkoholvanor. Man kan få samtal med psykolog, KBT-terapi. Man kan också få yrkeslivsplanering vid funderingar om att byta yrke, där det blir tydligt om det är arbetet eller något annat  som är fel.