Så skiljer ingenjörers löner mellan länen
Distansarbete och företagsetableringar kan bidra till att luckra upp skillnader mellan ingenjörers löner i olika län. På bilden: Dalahäst i Ludvika, Uppsala centralstation, Öresundsbron, Gävlebocken, Växjö domkyrka. Foto: Mostphotos (Michael Erhardsson, Maria Groth, Bengt Hultqvist)
Ingenjörers löner är fortsatt högst i Stockholm och andra storstadslän. Men ser man till hur lönerna ökat så finns några andra län högt på listan. Och det kan vara tecken på att mönstret för lönerna luckras upp lite.
Högst ingenjörslöner är det i Stockholm och andra storstadslän, visar Sveriges Ingenjörers statistik för privat sektor för 2023, uppdelad per län och publicerad i en rapport före jul.
När hänsyn har tagits till skillnader i utbildningsnivå, befattningsnivå, ålder samt om rätten till särskild övertidsersättning är bortförhandlad eller inte, så hamnar Stockholm, Skåne, Halland, Uppsala och Västra Götaland i topp.
Det kallas det relativa löneläget, där 100 motsvarar medelvärdet för privat sektor i hela landet. Stockholm har ett värde på 107,6 vilket betyder att lönerna där i snitt ligger 7,6 procent över rikets medel. Lägst ligger Norrbotten med 91,0 alltså 9 procent under medel. (en tabell med relativa lönelägen, medel- och medianlöner finns längst ner i artikeln)
Men i år har Sveriges Ingenjörer också tittat på den procentuella löneökningen på ett par års sikt, 2021–2023.
– Det har hänt mycket på arbetsmarknaden, med distansarbete och att man rekryterar mycket folk i vissa delar av landet, så vi ville kolla om det gjort skillnad på lönerna, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
Hitachi och Northvolt
Vad gäller löneökning så är det också där storstadslän på de tre första platserna, men med Skåne och Uppsala län före Stockholm. Men på plats fyra kommer Dalarna och på delad femteplats Västerbotten och Jämtland.
För Dalarna är det en stark lokal efterfrågan ”från expansiva företag som rekryterar i stor skala” som verkar driva på lönerna, står det i Sveriges Ingenjörers rapport. Ett exempel är Hitachi Energy i Ludvika, som planerar att rekrytera 2 000 medarbetare fram till 2027.
För femman Västerbotten har det alltså varit en hög löneökning, men på grund av Northvolts neddragningar är det dock osäkert vad som händer nu.
(se också faktaruta om individuell löneökning längst ner i artikeln)
Dubbel effekt av distansjobb
Att Skåne toppar listan beror sannolikt på de högre lönerna i Danmark som lockar svenskar att jobba där.
– I Skåne ser arbetsgivarna att de inte får behålla ingenjörerna, så de är mer eller mindre tvingade att höja lönerna, säger Johan Kreicbergs.
Han kallar det den dubbla effekten av distansarbete: En direkt effekt att de som tar jobb på andra orter får högre löner, och en indirekt effekt när arbetsgivare måste höja lönerna för att inte tappa fler anställda.
Också Uppsalas ökning påverkas av att det är ännu lättare att ta jobb i Stockholm när det går att jobba delvis på distans. Arbetsmarknaden i det egna länet expanderar dessutom. Men ålderseffekten hjälper också upp Uppsalas siffror: fler där är yngre och i början av karriären är löneökningarna högre.
Har du svarat på årets löneenkät?
Bidra till att göra lönestatistiken så rättvisande som möjligt. Om du är medlem i Sveriges Ingenjörer och inte har svarat på löneenkäten för 2024 än kan du göra det på den här länken.
”Borde jämnas ut”
Så hur ser framtiden ut? Med möjligheten till distansarbete tror Johan Kreicbergs att det är svårt att upprätthålla stora löneskillnader mellan olika delar av landet.
– Det kommer inte att vara så att på fem år så har alla samma nivå, på grund av skillnader i branscher med mera. Men teoretiskt i alla fall borde det jämnas ut lite. Vi fortsätter att följa det.
Här är tabellen med ingenjörers löner per län:
Medellöneökning och individuell löneökning
Det finns två ökningstal för att beskriva hur löner ökar och som används beroende på vilken förändring man tittar på:
Medellöneökningen (som också kan kallas nivåhöjningstalet/ kollektiva löneutvecklingen/ lönekostnadsökning) är kostnadsökningen för lönerna under ett år. Hela gruppen år 1 jämförs med hela gruppen år 2. De som går i pension år två ”faller ut” och in kommer nyanställda. Det är utifrån det här som Sveriges Ingenjörer beräknar reallöneutvecklingen för sina medlemsgrupper.
De individuella löneökningstalen tas fram genom att titta på alla individer som är med i lönestatistiken två år i rad (eller de år man vill jämföra) och sedan beräkna varje individs löneökning mellan år 1 och år 2. De individuella löneökningstalen innefattar inte bara lönerevisionen utan allt som händer individerna under ett helt år, även högre lön på grund av befattningsbyten. De individuella ökningstalen är i genomsnitt högre för de yngre än för de äldre. De som byter jobb eller befattning har i genomsnitt betydligt högre individuella löneökningstal. I den individuella löneförhandlingen bör man titta på de individuella löneökningstalen, men om man är kvar på samma arbetsgivare och i samma befattning så kan man titta på just den gruppen i statistiken.
