Psykisk ohälsa ökar bland unga – så kan chefen förebygga

Psykisk ohälsa bland unga ökar, samtidigt som kraven i arbetlivet blir alltmer komplexa. Så kan du som chef hjälpa dina unga medarbetare in i jobbet.

Generation Z tar nu klivet in på arbetsmarknaden. Det är en grupp som i högre grad än tidigare generationer rapporterar stress och psykisk ohälsa, vilket Ingenjören har skrivit om tidigare.

Den psykiska ohälsan hos personer mellan 16 och 29 år har ökat stadigt de senaste 20 åren, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Allra vanligast är besvären bland unga kvinnor.

Samtidigt har arbetslivet blivit alltmer gränslöst och oförutsägbart.

Vilken typ av stöd kan chefer ge till unga medarbetare, för att förebygga ohälsa och hjälpa dem att etablera sig på arbetsmarknaden?

Kulturkrock mellan studier och arbetsliv

Enligt Monica Bertilsson, lektor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet, är det viktigt att ha med sig vilken typ av tillvaro unga ingenjörer kommer ifrån när de börjar sin första anställning. Bakom sig har de 15 år i skolmiljö, de senaste tre till fem åren som universitetsstudenter.

– Där har de haft kortare dagar och stor frihet kring var och när de vill förlägga sitt arbete. Lärarna har fungerat som coacher snarare än chefer. Som studenter har de också haft tydliga mål med allt de gjort: Vad ska den här kursen leda till och vad behöver jag kunna för att klara av den? säger Monica Bertilsson.

På universitetet är det dessutom ofta mer fokus på studenternas rättigheter än på deras skyldigheter. När de unga ska in i arbetslivet kan det lätt bli en krock.

– Där möter de chefer, anställningsavtal med skyldigheter och 40-timmarsvecka med färdiga scheman. Att vilja vara duktiga och bli bedömda är införlivat i deras ryggrad. Nu måste de gå från att sträva efter bra betyg till att veta vad som är good enough i jobbet, säger Monica Bertilsson.

Att ändra vanor, rutiner och tankesätt kan ta tid. Som chef är det viktigt att tydliggöra hur förväntningarna på den unge ser ut, men också vad som är tillräckligt – och vad medarbetaren inte ska göra, enligt Monica Bertilsson.

– När studenter går in i arbetslivet har de mycket kunskap, men saknar erfarenhet. De behöver få växa in i jobbet med stöd av chefen och mer erfarna kollegor, och få tillräckligt med tid att arbeta upp färdigheter och kompetens.

En förhållandevis hög andel unga blir sjukskrivna redan på sitt första jobb. Ofta finns en bristande insikt hos chefer om hur riskfaktorerna för psykisk ohälsa ser ut på den egna arbetsplatsen, enligt Monica Bertilsson. Många har kommit betydligt längre när det gäller den fysiska arbetsmiljön.

– Att ha höj- och sänkbara skrivbord och ergonomiska stolar är idag en icke-fråga. På samma sätt skulle man behöva arbeta systematiskt med den psykosociala och kognitiva arbetsmiljön, säger hon.

Samtidigt finns ett stigma kring psykisk ohälsa som kan ställa till det.

– Psykisk ohälsa är ett område omgärdat av negativa attityder, vilket kan sätta krokben både för chefen och för medarbetaren. Som chef är det viktigt att göra psykisk ohälsa pratbart. Om medarbetare inte kan prata om hur de mår så kan de inte heller få det stöd de behöver, säger Monica Bertilsson.

Tydlighet och gemenskap viktigt

Elin Frögéli är psykolog och forskningsspecialist vid Karolinska Institutet och forskar bland annat om vad unga behöver i starten av arbetslivet.

Hennes studier visar att framgångsrik onboarding består av flera olika komponenter. Framför allt bottnar de ungas känslor av stress och otillräcklighet i tre faktorer: Bristande förståelse för den egna rollen eller uppdraget, tvivel på den egna kompetensen och social otrygghet.

Som chef är det viktigt att säkerställa att medarbetaren får tydlig information om vad arbetsrollen innebär – och vilka förväntningarna är. Arbetsuppgifterna måste också vara anpassade efter den kompetens som den unge har med sig vid jobbstarten, eller så måste han eller hon få möjlighet att utveckla den kompetens som behövs.

– Ju tydligare ramar man får för det egna ansvaret och ju bättre kraven är anpassade till den initiala förmågan, desto starkare kommer känslan av handlingskraft att vara, säger Elin Frögéli.

Att ges möjlighet att komma in i gänget är också avgörande.

– Ju bättre kollegorna är på att ta emot nya medarbetare, desto större blir den sociala tryggheten, säger Elin Frögéli.

Blev utbränd på sitt första ingenjörsjobb

Sofia Wahling är gruppchef för E-Mobility Diagnostics på Traton Group och har en egen utbrändhet i bagaget från sitt första ingenjörsjobb. Hon är idag extra mån om den psykiska hälsan i arbetsgruppen och försöker arbeta med just tydlighet.

– För att få ett bra resultat krävs en välfungerande grupp där medarbetarna är trygga, upplever sina roller och arbetsuppgifter som tydliga och vet att de får hjälp om de sträcker upp handen, säger hon.

Hon försöker också sprida ett lugn i arbetsgruppen och uppmuntrar återhämtning även under arbetsdagen.

– Jag försöker vara en bra förebild själv och till exempel ta lunchrast, fikapaus och inte skicka några mejl efter klockan 17. Jag vill inte heller vara en chef som springer in med andan i halsen i möten och alltid är någon annanstans i tankarna.

Den egna sjukskrivningen tror hon berodde på en kombination av faktorer. På arbetsplatsen hade de inte så stor vana av nyutexaminerade och det fanns förmodligen brister i onboardingprogrammet. Själv kom hon direkt från högskolan, ville visa sig duktig och hade svårt att formulera vilket stöd hon behövde.

– Idag kan jag på ett annat sätt sätta ord på om något till exempel är otydligt.

Sofia Wahling har också gjort en personlig resa, gått i terapi och bland annat lärt sig tillämpa ”good is enough”.

– Efter en utbrändhet behöver man göra förändringar. Jag har jobbat mycket med mina tankar och förhållningssätt. Idag vill jag ge mig själv en klapp på axeln. När jag var mitt i utbrändheten trodde jag inte att jag skulle klara av ett ingenjörsyrke igen utan kanske bli yogainstruktör i stället. Det är så fint att jag gör det jag gör idag, jag älskar ingenjörsyrket, säger hon.